Radar · Djurrätt

Minkfarmer kan läggas ned efter avelsstopp

På intresseorganisationen Svensk mink tror man att minkfarmer kommer att lägga ned på grund av de inte haft någon produktion i gång i år.

Coronaviruset ledde till att produktionen av minkpäls tillfälligt stängde ned i Sverige. Stoppet kan nu leda till att farmer stängs ned för gott. Men hur många är för tidigt att säga, enligt Jörgen Martinsson, vd på Svensk mink.

Ungefär 120 000 minkar bor i burar i Sverige för att sedan dödas och bli till päls. Men i januari i år vädrade den svenska djurrättsrörelsen morgonluft när minkfarmerna tillfälligt förbjöds att avla fler minkar. Detta efter att covid-19 hade visat sprida sig mellan människor och minkar. Bland annat drev Djurens rätt på för att minkfarmerna skulle stängas ned för gott.

– Allt tyder på att detta är slutet för pälsindustrin i Sverige, men vi kommer självklart att följa upp och fortsätta kämpa för att det blir så. Vi ser det här som början på slutet för lidandet för minkarna på de svenska pälsdjursfarmerna, sade Camilla Bergvall, förbundsordförande för Djurens rätt då till Syre.

Men något förbud mot minkfarmarna blev det inte, vilket Syre skrivit om tidigare. I november hävdes avelsförbudet och regeringen har nu lovat att minkfarmerna ska få ekonomisk ersättning i december.

Färre ägare och större farmer

Men trots detta kan en del minkfarmer behöva lägga ned, uppger Jörgen Martinsson, vd på Svensk mink.

– Hur många gårdar som lägger ned i vinter är omöjligt att svara på. Det vet jag först om en månad men som det ser ut i dagsläget handlar det om enskilda gårdar som upphör, säger han till ATL.

Orsaken är dels den uteblivna produktionen och osäkerheten under året, dels att ägarna blir allt äldre. Minkfarmerna drivs ofta som familjeföretag, och det är få i den yngre generationen som vill ta över dem. Utvecklingen har sett ut så under många år, men samtidigt har inte antalet minkar som dödats minskat, utan istället blir det färre ägare som äger större minkfarmer.

Sverige riskerar bli bland de sista i EU som fortfarande bedriver pälsdjursproduktion, efter att den förbjudits eller fasats ut i allt fler europeiska länder. Senast ut är Frankrike där all industri som föder upp djur för deras pälsars skull förbjuds, inklusive minkfarmning.

Läs mer:

Avelsförbud för mink hävs: ”Svek och stor skam”

Stoppad minkuppfödning – slutet för svensk pälsindustri?

Beslutat: Nya kullar av mink förbjuds i år

Danska minkfarmare blickar mot Sverige

Klart: Minkuppfödning förbjuds i Danmark

Danska minkar hot mot coronavaccin

Alla danska minkar ska avlivas

Therese Lindgren engagerar sig för minkarna

Coronavirus på ytterligare nio svenska minkfarmar

Fontänminkar ska få minkfarmar att stänga: ”Positivt mottagande”

Radar · Djurrätt

Djurrättsorganisationer skickar klagomål till EU:s ombudsman

Trots löften så har EU-kommissionen ännu inte lagt fram något förslag på ny djurskyddslagstiftning som sätter stopp för lantbruksdjur i bur.

30 medlemsorganisationer hos Eurogroup for Animals, EFA, har skickat in klagomål till Europeiska ombudsmannen. Detta efter att EU-kommissionen inte gjort verklighet av den skärpning i djurskyddslagstiftningen som man utlovat, och där ett förbud mot lantbruksdjur i bur skulle införas.

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

Radar · Djurrätt

Läckt förslag om EU-regler för djurtransporter kritiseras

En gristransport i Tyskland inspekteras av polisen.

I veckan kommer EU-kommissionen presentera ett förslag om skärpta regler för djurtransporter. Det är bara en liten del av det stora paket kring djurvälfärd som först planerats att presenteras inom denna mandatperiod. Men läckta dokument visar nu att inte ens transportdelen ser ut att bli särskilt ambitiös.

Innan slutet på 2023 skulle EU-kommissionen presentera flera förslag på förbättrat djurskydd i unionen, bland annat ett förbud mot lantbruksdjur i bur. Det var planen. Till sist visade det sig dock att det bara blir ett förslag om skärpta regler kring djurtransporter under denna mandatperiod. Och även där ser det ut att bli skärpningar med modifikation. Läckta dokument visar bland annat att EU-kommissionens förslag inte innebär något stopp för transporter av levande djur utanför EU, något som genom åren fått omfattande kritik från flera håll. 

Vissa skärpningar ser ut att ske. Bland annat föreslår kommissionen ett förbud av fartyg som seglar under ”svart flagg”, det vill säga som klassas som betydligt under en standardnivå. Blir det verklighet skulle hela 55 procent av den nuvarande flottan som transporterar levande djur förlora sina tillstånd. 

Men det finns en rad andra problem, menar djurrättsorganisationen Eurogroup for animals, som har tagit del av de läckta dokumenten. De skriver att ansvaret för att rapportera in missförhållanden till myndigheterna faller på just de personer som utför transporterna.

”Vi kan bara föreställa oss hur ivriga dessa operatörer kommer att vara att rapportera sina egna överträdelser till de behöriga myndigheterna”, skriver Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals, i en kommentar

Kalvar får transporteras 18 timmar

Vissa positiva element finns i utkastet, skriver djurrättsorganisationen. Det handlar bland annat om förkortade max-restider för de flesta typerna av djur, obligatorisk spårbarhet i realtid på alla vägtransporter samt att kalvar yngre än 5 veckor inte får transporteras. 

Men fortfarande får övriga kalvar, trots att de anses vara sårbara, transporteras nio timmar plus nio timmar om det finns en timmas paus emellan dessa sträckor och om lastbilarna har ett speciellt utfordringssystem installerat. Men om lastbilarna delvis transporteras via fartyg så räknas inte tiden på fartygen in i dessa timmar. 

Eurogroup for animals kommenterar: ”som om hunger, uttorkning och utmattning hos oavvanda djur (och faktiskt hos alla djur) inte vore tidsberoende” och konstaterar vidare att dessa regler, som de nu är utformade, bland annat legitimerar den irländska exporthandeln med mjölkkalvar, som 2022 involverade 153 000 kalvar.

Fler typer av djur inkluderas

Enligt det som går att läsa i de läckta dokumenten står heller ingenting om maxtemperaturer under transporterna, trots att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, rekommenderat en maxtemperatur på 30 grader för transporter under dagtid. Inte heller står det något om obligatorisk övervakning av mikroklimatet i lastbilarna. 

Även vattenlevande djur och djur som transporteras i ”vetenskapligt syfte” inkluderas i det föreslagna regelveket. Men här är skrivningarna vaga, och utan mer specifika skrivningar är risken stor att de inte får något skydd i någon större utsträckning, konstaterar Eurogroup for animals.

Även transport av sällskapsdjur kommer att få regler att efterleva. Men i förslaget finns ingen maxtid för transport inskriven, bara att de måste matas ”minst var 24:e timma”. 

Radar · Djurrätt

Nykläckta kycklingar åt varandra levande

Bilden har tagits på ett kläckeri som inte har någon koppling till händelserna som beskrivs i artikeln.

Filmer från ett av Kronfågels kläckerier i Sverige visar hur nykläckta kycklingar äter varandra levande, rapporterar TV4 Nyheterna.

Filmerna visar kycklingar som sorterats bort för avlivning eftersom de är skadade och därför inte ansetts produktionsdugliga, och har spelats in av en djurrättsaktivist som tagit anställning på kläckeriet i syfte att dokumentera hur kycklingarna behandlas.

Kycklingarna ska egentligen avlivas inom kort efter utsorteringen, men har i flera fall blivit liggande i upp till tre timmar och därmed utsatts för onödigt lidande.

– Det är bedrövligt. Man måste kunna göra det bättre. Vi har ju lagar och regler för att man ska följa dem, säger Niklas Lundberg på Svenska djurskyddsföreningen till tv-kanalen.

Kronfågels vd Fredrik Strømmen säger att händelserna som filmats kan vara kopplade till ett produktionsstopp tidigare i år där allt fokus har legat på att få i gång produktionen.

– Då är det viktigt att rutinerna följs. Men här tror jag att det har gått så snabbt att vi inte har hängt med och kanske är det en medarbetare som inte lärts upp ordentligt av oss, som inte gjort som man ska och fåglarna hamnar då ihop och hanteras inte i enlighet med våra rutiner, säger Strømmen till TV4.