En majoritet av amerikanerna är för abort – ändå fortsätter frågan att vara en av de mest infekterade i amerikansk politik och dela USA. Nu har godkännandet av Amy Coney Barrett gett USA:s högsta domstol och den kristna högern den konservativa majoritet den eftersträvat för att på allvar förbjuda abort.
På måndagskvällen, en vecka före valet, godkände senaten Amy Coney Barrett till USA:s högsta domstol – och USA får därmed en konservativt dominerad domstol som kraftigt kan inskränka kvinnors rätt till abort under flera decennier framöver.
Med de två tidigare domare som Trump tillsatt till Högsta domstolen råder nu en övervikt med sex konservativa domare mot tre liberala, av totalt nio. Amy Coney Barrett representerar en åsiktsyttring som inte har bäring bland folket. Enligt en undersökning av Pew-institutet från 2019 är 61 procent av amerikaner för abort i de flesta omständigheter och endast 38 procent vill förbjuda abort i de flesta fall.
– Det amerikanska folket är på väg mot ett nederlag av stor betydelse. Konsekvenserna kommer vara katastrofala både för människors privatliv, men också för människors förtroende för de värderingar som styr vår demokrati, säger Ilsye Houge från aborträttsorganisation Naral Pro-choice America i New York Times Daily podcast.
I flera amerikanska delstater är aborträtten redan begränsad. Kvinnor tvingas genomgå samtal där de informeras om risker för psykisk ohälsa och fosters känslor, och minderåriga behöver föräldrars medgivande.
Antiabortrörelsen vill testa lagen i Högsta domstolen
Den 15 maj 2019 skrev 25 vita män i den amerikanska delstaten Alabama under ett majoritetsbeslut som i princip totalförbjöd abort, även vid våldtäkt och incest, och där läkare som utför abort kan få 99 års fängelse. Lagen har tillfälligt stoppats, bland annat med hänvisning till Högsta domstolen.
Georgia är en av de stater som skrivit under den så kallade “hjärtslagslagen” som innebär att om hjärtslag kan påvisas hos embryot ska abort förbjudas. Hjärtslag är möjligt att höra vid sex veckor efter befruktning. Många kvinnor vet inte ens att de är gravida så tidigt. Den här lagen och många av de andra har hittills bestridits, och funnits icke förenliga med konstitutionen.
Att ta lagarna vidare vidare till Högsta domstol är också en strategi för att på sikt kunna utmana den nationella lagen från 1973, Roe vs Wade, som ger amerikanska kvinnor konstitunitonell rätt till abort.
Lauren Keller, som ingår i redaktionsrådet för New York Times, skriver att Donald Trump lovat evangelikala väljare att ta bort aborträtten med Roe vs Wade.
De senaste decennierna har den kristna högern drivit en strategisk lobbykampanj mot aborträtten på flera olika nivåer. De har riktat sig både inhemska lagar och internationellt bistånd, för att inga amerikanska skattepengar ska kunna gå till abort.
Våld och hot mot abortkliniker – föräldramedgivande
Metoderna har varierat, från lagförslag till våld och hot. 176 000 abortmotsåndare har blockerat ingångar till kliniker, andra har ropat ”mördare” efter kvinnor som gått in. De har skickat 16 000 hatmail och telefonsamtal. De har vandaliserat och tänt eld på klinker, riktat 400 dödshot och till och med mördat läkare, enligt en kartläggning av The National abortion federation.
I dag förbjuder exempelvis 21 stater så kallade “partial-birth abortion”, metoder för mycket sena aborter, undantag görs av 17 stater när kvinnans liv är hotat.
33 stater förbjuder att statliga pengar går till abort för de med sjukförsäkringen Medicaid, (vissa undantag finns). 12 stater förbjuder att privata sjukförsäkringar innefattar abort. 18 stater har tvingande samtal inför en abort där kvinnan informeras om att foster kan känna känslor och påstådda samband mellan bröstcancer och abort och psykisk ohälsa kopplad till abort.
Kamala Harris: Republikaner trotsar folket
37 stater kräver föräldrars medgivande för abort och i 17 av dem måste bägge föräldrar ge sitt medgivande. 45 stater accepterar att privata vårdgivare kan vägra att utföra abort. 25 stater har infört en 24 timmars väntetid mellan det att personen får rådgivning och aborten kan genomföras, enligt Guttmacher-institutet.
Den konservativa domaren och sjubarnsmamma Amy Coney Barrett som nu valts in till högst domstolen svarade inte på några frågor om abort under förhören inför tillsättningen till Högsta domstolen. Hon vidhöll att hon inte hade “någon särskild agenda”. Tidigare har hon dock offentligt stött en organisation som sagt att livet börjar vid befruktningen och IVF-behandling med frysta ägg bör kriminaliseras.
“Hennes åsikter representerar inte den vanlige amerikanen”, sa den demokratiske senatorn Christ Murphy, på söndagskvällen när hennes nominering godkändes, enligt Euronews. Han sa också att republikanerna använder domstolen för att få igenom en mer konservativ agenda.
”I dag har Republikanerna trotsat det amerikanska folkets vilja genom att på ett regelvidrigt sätt godkänna en Högsta domstolen-domare”, skriver vicepresidentkandidaten Kamala Harris på Twitter.
Flest evangelikala emot abort
70 procent av amerikanerna är, enligt Pew-institutet, för att bibehålla den nationella lagen, Roe vs Wade som hittills säkerställt rätten till abort. Åsikten återfinns inom bägge partier, men fler republikaner är emot abort än demokrater, även om 50 procent av republikanerna vill ha kvar lagen.
Bland kvinnorna är en majoritet för att Roe vs Wade-lagen blir kvar.
Det finns en stark skiljelinje beroende på vilken religion personen har, och bland dem som tillskriver sig den evangelikala tron, så som president Trump, ansåg hela 77 procent att abort är moraliskt fel, jämfört med bara 24 procent av de som inte tillhör någon religion.
Nästan 25 procent av väljarna 2015 identifierar sig med evangelikal protestantism och är nu landet största religiösa grupp, enligt Pew-institutet. De flesta är vita, men stödet växer också inom andra grupper. I dag finns cirka 60 miljoner evangelikala som får rösta. Amy Coney Barrett är katolik men inte alla katoliker är emot abort. 56 procent av katolikerna är för rätten till abort.
Timglaset är vänt – men kvinnoorganisationer är redo
Kvinnors kamp för rätten till abort började tidigt i USA. Mary Sanger, född 1879, är en av de kvinnliga pionjärer som berett vägen för de rättigheter som kvinnor idag har. Tidigt kämpade hon mot osäkra aborter på smutsiga bakgator som ledde till att kvinnor dog, och bidrog till att preventivmedel blev lagligt, och hon grundade också familjeplanering kliniken, Planned parenthood, USA:s motsvarighet till RFSU, illa omtyckt av den kristna högern.
En annan kvinnlig förkämpe var den nyligen avlidna Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s Högsta domstol. Under förhören till Högsta domstolen 1993 sa hon sa så här: “Det är viktigt för kvinnans jämlikhet med mannen att hon är beslutsfattande, att hennes val är styrande”.
Nu är timglaset vänt – och Trump är den som ställt det på ände. Tre gånger under sin tid som president har han nominerat domare som kan ha avgörande betydelse för hur USA utvecklas de kommande decennierna. Inte minst för kvinnors rätt att bestämma över sin kropp.
Trump har också offentligt uttalat sitt stöd för pro life-rörelsen och deltog som den första presidenten vid deras årliga anti-abortmöte 2020.
Dagen efter den amerikanska Högsta domstolen blev djupt konservativ råder det förstämning bland landets organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter.
“Vi kommer slåss i domstolarna. Vi kommer att arbeta för federala och nationella lagar som tar bort hindren för kvinnor att få sin reproduktiva hälsa. Men vad vi inte kommer att göra är att ge upp. Någonsin.” Det skriver Center for reproductive rights i ett uttalande.
Läs mer:
USA: De chanslösa kandidaterna – som kan avgöra valet
Kritik mot överdriven USA-bevakning
USA lämnar Parisavtalet – vad betyder det?
Invandringsfrågorna som klyver USA – det här står på spel i valet
Därför fruktar klimatrörelsen ny seger för Trump
Sex radikala stjärnskott som ruskat om USA
