1. Kina har satt upp mål om klimatneutralitet

Kina har för första gången satt upp ett långsiktigt klimatmål, något som har kallats en game changer, eftersom de kinesiska koldioxidutsläppen är lika stora som de tre övriga största utsläpparna USA, EU och Indien tillsammans.

Så här sa landets ledare Xi Jinping via en videolänk till FN:s generalförsamling den 22 september:

”Kina kommer att skala upp sina nationellt fastställda bidrag [till Parisavtalet] genom att anta mer kraftfulla policys och åtgärder. Vi siktar mot att nå vår utsläppspeak år 2030 och nå koldioxidneutralitet före 2060”

Kinas information till omvärlden om hur utsläppsminskningen är tänkt att ske har dock varit knapp.

Läs mer: Expert: ”Kinas utspel viktigast i klimatpolitiken det här året” och Få detaljer om Kinas plan för att nå klimatneutralitet

2. Utsläpp minskade i rekordtakt – av fler skäl än pandemin

De globala utsläppen av koldioxid under 2020 väntas bli mellan 4 och 8 procent lägre än föregående år, enligt preliminära uppskattningar från Internationella energirådet IEA, den brittiska nyhetssajten Carbon brief, samt en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature climate change. Det är den största årliga utsläppsminskningen någonsin. Enligt sistnämnda var utsläppen mellan januari och april hela 8,6 procent lägre än fjolåret.

Pandemins nedstängningar och rörelserestriktioner har skapat utsläppsminskningar som väntas vara tillfälliga. Men det finns fler skäl till att utsläppen väntas minska. Under 2019 gjordes omfattande investeringar i förnybar energi världen över, påpekar Carbon brief och IEA. En mild vinter i Nordamerika och Europa, och en blåsig och solig vår skapade goda förutsättningar för sol- och vindkraft.

Värt att komma ihåg i sammanhanget är dock att koncentrationen av koldioxid i atmosfären fortsätter uppåt, trots att utsläppen minskar. En stor del av koldioxiden vi släpper ut stannar nämligen kvar i atmosfären under lång tid. Om 1000 år kommer mellan 15 och 40 procent av den koldioxid vi släpper ut i dag kvar i atmosfären.

Läs mer: FN: Rekordnivåer av växthusgas trots pandemi

3. Bidens seger i amerikanska valet

USA är världens andra största utsläppare av växthusgaser, och Donald Trumps motarbetande av Parisavtalets åtaganden och avhopp från överenskommelsen var ett steg i helt fel riktning. Biden är knappast en miljöhjälte – han har utlovat stöd för upprustning av flygplatser och har fått kritik för att han inte vill förbjuda så kallad fracking, en metod för att utvinna fossilgas och skifferolja. Hans trovärdighet har dessutom ifrågasatts när han anlitat den tidigare lobbyisten Ken Salazar, med band till fossilindustrin, i sin stab.

Samtidigt har Biden skärpt sina klimatlöften, bland annat med tusentals miljarder till förnybar energi, järnvägar och energieffektiviseringar. Så i jämförelse med Trumps godkännanden av oljeborrning i naturreservat och stöd till ”rent och vackert kol” får valsegern ändå ses som det bättre alternativet även för världens klimat.

USA kommer i och med Bidens seger att återgå till Parisavtalet, som Trump valde att lämna, utlovade Joe Biden på Twitter 12 december.

Läs mer: Därför fruktar klimatrörelsen ny seger för Trump och Syre förklarar: USA lämnar Parisavtalet – vad betyder det?

4. Omställning i stålindustrin ska minska Sveriges utsläpp med 10 procent

Sverige har chans att bli världsledande inom nästintill fossilfritt stål, i och med omställningsprojektet Hybrit, som i somras körde igång sin pilotanläggning i gång i Luleå. Ståltillverkaren SSAB är i dag Sveriges största enskilda utsläppare. I Hybrit-projektet ska stålproduktionen ställas om, så att järmalmen processas med vätgas i stället för med kol. Slutprodukten är så kallad järnsvamp, som sedan vidareförädlas till stål i elektriska ugnar.

Den nya anläggningen har potential att minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med tio procent. Restprodukten är vatten. År 2026 ska det näst intill fossilfria stålet finnas ute på marknaden.

Läs mer: Sverige kan bli först med grönt stål och Vätgasboom väntar – men hur grön blir den?

5. Grönt är mer lönt

Oavsett intresse för omställning av miljöskäl har det under året kommit allt fler tecken på att investeringar i förnyelsebar energi är mer lönsamma än kol, gas och olja.

Syre har bland annat skrivit om hur fossiltunga pensionsfonder under de senaste åren har givit lägre avkastning än grönare alternativ, att Preem beslutat att dra tillbaka sin ansökan om utbyggnad av oljeraffinaderiet i Lysekil av ekonomiska skäl, och att tillverkning av grön vätgas beräknas bli billigare än fossilt skapad vätgas år 2028, vilket banar väg för att använda gasen till lagring av energi och drivmedel i stor skala.

Vi har även rapporterat om hur flera stora amerikanska oljebolag börjat omvandla sina oljeraffinaderier till anläggningar för biobränsle. Inte för att de plötsligt börjat inse klimatkrisens allvar, utan för att det förväntas bli mer lönsamt att satsa på biobränslen än fossil energi framöver.

Läs mer: Klimatsmart pension mer lönsam och Glädjereaktioner på vändningen i Preemraff: ”Större än almstriden” och Oljejätte bygger världens största raffinaderi för biobränslen

Bubblare: Fler vill engagera sig för klimatet – och engagemanget kan få dig att må bättre