USA är delat. Inte bara ideologiskt, utan också kulturellt. Landets majoritetssystem har lett till en samling vid mitten, en slags normalfördelad demokrati där det lönar sig med breda uppgörelser och pragmatism. Den balansen försvann med Trump. De krafter som styr Republikanerna nu tillhör samma revanschistiska nationalistiska neofascistiska rörelse som Sverigedemokraterna. Det är problematiskt politiskt, men etter värre är att den ohederliga alliansen mellan Republikanerna och högerkristna och konservativa grupper utanför storstäderna har gett nytt liv åt det moderna USA:s olösta trauma. Inbördeskriget och den strid om värderingar som det stod för. Förenklat; en tillräckligt stor minoritet, tillräckligt många för att rösta fram en president, av USA:s befolkning är grava sverigedemokrater.

En tillräckligt liten majoritet för att kunna förlora makten då och då är ungefär som vi. Delar ungefär samma värderingar. De lever framförallt i samma digitaliserade värld som vi här i Europa. De gör film och teve och skriver böcker som inte bara tilltalar oss, utan också ofta är öppnare när det kommer till identitetsfrågor som sexualitet, kön och etnicitet. Vi har sedan decennier tagit över hela subkulturer direkt från USA och det lär fortsätta.

USA har försvagats internationellt

Att det skrivs mycket i svenska medier om det amerikanska valet är ingen konstighet. Dels är vi kulturellt starkt präglade på amerikansk kultur, på gott och ont. Dels påverkar amerikansk politik människor över hela jorden. Ekonomiskt. Kulturellt. Och nu hälsomässigt. 4 procent av jordens befolkning bor i USA. Ändå motsvarar landets bruttonationalprodukt en fjärdedel av jordens samlade BNP. Politiska beslut i världens största ekonomi får återverkningar världen över.

Men. USA:s ställning är inte ohotad. Kinas företag mopsar sig så pass mycket att de motarbetas aktivt av amerikanska politiker. Andra delar av världen har börjat bli skeptiska till hur det amerikanska samhället, och i förlängningen dess ekonomi, egentligen mår.

I den inhemska debatten är man medveten om detta. I synnerhet bland liberaler och i vänstern har man insett att Donald Trump har gjort landet till åtlöje. Till och med andra världsledare skrattar åt honom. Som i den uppmärksammade videon där bland andra Justin Trudeau och Boris Johnson hånar honom.

I Sverige fick vi vår släng av sleven när den amerikanska rapparen ASAP Rocky i början på förra sommaren misshandlade en ung man i Stockholm. Trump la sig i. Ringde Löfven. Som bara småskrattade när journalister frågade vad samtalet gått ut på. Nästan ingen tar Trump på allvar och det går inte att ta miste på skammen som intellektuellt hederliga amerikaner känner. Men det värsta är att det skimmer av löje som vilar över amerikansk politik under Trump leder till att världen destabiliseras. Genom att frottera sig med diktatorer och ledare för auktoritära rörelser har han stött krafter som den fria delen av världen tidigare hållit utanför värmen.

Det globala samfundet har försvagats

Eftersom Trump dessutom sett till att USA har dragit sig ur flera viktiga internationella samarbeten har hans destabiliserande effekt smittat av sig på världen. Det akuta arbetet med att motarbeta klimatkrisen fick en smäll när USA drog sig ur Parisavtalet. Under coronapandemin har man också hoppat av WHO.

Så många som 388 av 889 nobelprisvinnare hittills har varit amerikaner. Det är ingen slump. USA har länge legat långt framme när det gäller forskning i alla tänkbara ämnen. Det är självklart att det skulle få effekter på lång sikt om den respekt och de kontaktytor som dessa forskare har skapat skulle hotas av landets identitetskris.

Biden kommer att återföra USA till typisk amerikansk utrikespolitik om han väljs. Inte en utrikespolitik som jag direkt hurrar över, men det är bättre än att vara lite smånojig över vad överbefälhavare Trump ska få för sig. Tack och lov är republikaner och presidenten ganska ointresserade av att starta krig, åtminstone där de själva är inblandade. Trump har snarare talat om soldater som dött i krig som förlorare och hånat motståndare för att de blivit sårade i strid.

Det här är en av få punkter där jag verkligen tror på det han säger, han vill verkligen avsluta USA:s inblandning i krig världen över. Problemet är att det också gäller fredsbevarande uppgifter sanktionerade av FN. Oberoende på hur man ser på nyttan av dessa har arbetet med dem försvårats under Trump.

Inte bara krig

Under min livstid har amerikanerna regelbundet störtat demokratiska ledare för olika länder i Sydamerika. Oftast indirekt, då och då direkt. Sjuttiotalet var en enda lång räcka av kupper och bilderna från dem har blivit en del av det globala medvetandet och symboler för ett USA som drog på sig alltmer kritik för sitt fifflande med andra länders demokrati.

Den senaste i raden av sådana historier är den om Bolivia. Om några dagar är det ett år sen den socialistiske presidenten Evo Morales tvingades att avgå av polis och militär efter att den USA-styrda organisationen OAS påstått att det förekommit oegentligheten under landets senaste val. En interimregering sattes in i väntan på ett nytt val som genomfördes i oktober i år. Morales parti fick 55% av rösterna och demokratin är förhoppningsvis återupprättad, men inget är säkert. USA har gjort grövre saker för öppen ridå tidigare.

Här står mitt stora hopp till Biden. Han är en centrist, en kapitalismkramare, men han är en hygglig prick och han vill framförallt bli uppskattad av andra hyggliga prickar. Biden lyssnar gärna på representanter för olika folkliga rörelser, han tror på dem och mycket av hans kraft kommer därifrån. Den starkaste rörelsen i USA i dag finns till vänster om honom och han kommer att behöva dem om han blir president. Dessa progressiva, pluralistiska rörelser har ingått en ensidig överenskommelse med de etablerade politikerna i Demokraterna. Vi röstar på Biden och håller någorlunda tyst tills efter valet, men sen vill vi ha tillbaka.

Dessa grupper kommer inte att acceptera att flyktingar och deras barn behandlas inhumant vid gränsen. De kommer inte att acceptera att USA leker världspolis utan internationellt stöd. I synnerhet Kamala Harris roll kommer att bli oerhört intressant i framtiden. Hon tillhör visserligen inte vänstern i partiet, men är en modern liberal. Hennes bakgrund i olika invandrarkulturer kan också bli betydelsefull för de förhandlingar som kommer att uppstå inom partiet om bland annat  globala frågor.

Läs mer:

USA: De chanslösa kandidaterna – som kan avgöra valet

Nu hotas aborträtten i USA – går emot folkets vilja

Därför fruktar klimatrörelsen ny seger för Trump

Sex radikala stjärnskott som ruskat om USA

Trump är ingen krigarkonung

Sex frågor som avgör USA-valet

Oro för oljeindustrin kan ge Trump segern

Kritik mot överdriven USA-bevakning

USA lämnar Parisavtalet – vad betyder det?

Invandringsfrågorna som klyver USA – det här står på spel i valet