Som första land i världen kommer USA att lämna Parisavtalet, den 4 november i år. Men vad betyder det för världens klimatarbete? Och vad händer om president Donald Trump förlorar valet, dagen innan utträdet?
Vad är Parisavtalet?
Under FN:s klimatkonferens i Paris 2015 slöts den internationella klimatöverenskommelsen Parisavtalet. I stort sett alla världens länder har skrivit under, men en handfull av dem har inte ratificerat avtalet. Vart och ett av länderna som skrivit under åtar sig att bidra till att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 grader över förindustriella nivåer – helst under 1,5 grader. I avtalet står även att rika länder ska ta ett större ansvar för utsläppsminskningarna än fattiga.
Ansvaret att efterleva överenskommelsen ligger på länderna själva. Juridiska sanktioner mot de som bryter mot Parisavtalet saknas.
Varför ska USA dra sig ur?
Enligt president Donald Trump missgynnar Parisavtalet USA ekonomiskt, till andra länders fördel. Han har hävdat att USA även utan avtalet kommer att ha världens renaste vatten och luft. Presidenten har vid flera tillfällen förnekat att klimatkrisen existerar, och när han har erkänt att den sker tillagt att den inte är orsakad av människor.
Varför precis efter presidentvalet?
I juni 2017 lämnade president Donald Trump beskedet att USA drar sig ur Parisavtalet. Den formella begäran om utträde lämnades in 5 november 2019. Att det skedde just då beror på att det var första tidpunkten det var möjligt, tre år efter avtalet trädde i kraft. Utträdet sker den 4 november i år, alltså dagen efter presidentvalet, men datumet har alltså inte med presidentvalet att göra.
Hur viktig är USA:s medverkan?
USA är det land som släpper ut näst mest växthusgaser i världen, efter Kina (vars diktator Xi Jinping i september meddelade att landet kommer att vara klimatneutralt år 2060). USA:s växthusgasutsläpp per capita är med sina runt 20 ton per år drygt dubbelt så höga som Kinas.
Symbolvärdet när ett så stort land hoppar av är naturligtvis stort. Och utan USA i Parisavtalet ökar trycket på världens övriga länder, om det globala målet om att begränsa uppvärmningen ska ha en chans att nås.
USA har redan dragit tillbaka stöd till FN:s gröna klimatfond, som bland annat går till klimatanpassningsprojekt i fattiga länder.
Har avtalet spelat nån roll för USA:s klimatpolitik?
Under Barack Obamas presidentskap slogs fast att USA mellan 2005 och 2025 ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 26 procent. Det målet är över huvud taget inte på väg att nås. Donald Trump har aktivt motarbetat utsläppsminskningar, bland annat genom att ge stöd till att utveckla olje-, gas- och kolindustrierna. Trump har även dragit tillbaka Obama-administrationens krav på bränslesnålare bilar. Åtgärder som i praktiken är värre än att endast på pappret delta i Parisavtalet.
Vad händer om Joe Biden vinner valet?
Det amerikanska presidentvalet 2020 har kallats ett ödesval för klimatet. Demokraternas presidentkandidat Joe Biden har lovat att USA åter ska gå med i Parisavtalet om han blir vald till president i november, vilket opinionsundersökningarna talar för. Enligt Bidens klimatplattform ska utsläppen vara nere på nettonoll senast 2050 och elektriciteten ska vara 100 procent förnyelsebar 2035. Biden planerar även att inrätta ett kansli för miljörättvisa, för att undvika att klimatpolicies slår orättvist mot landets ickevita befolkning.
Vad händer när jorden värms upp?
Redan i dag, vid en grads genomsnittlig uppvärmning av jorden syns en rad effekter av klimatkrisen: Surare och varmare hav slår ut jordens korallrev i stor skala, liksom fiskebestånd i tropiska områden. Skördar minskar. Havsnivåhöjningen skapar översvämningar, jorderosion och saltvatteninträngning och tvingar människor att lämna sina hem. Sedan 70-talet har naturkatastrofer som stormar, översvämningar och värmeböljor femdubblats. Dödsfall till följd av extrema temperaturer ökade kraftigt under senaste decenniet.
Vid 1,5 graders uppvärmning beräknas 70–90 procent av havens korallrev att försvinna. En miljard människor påverkas av allvarliga värmeböljor minst vart femte år.
Vid två graders uppvärmning beräknas Amsterdam befinna sig under vattenytan. Sydeuropa ser årliga värmeböljor. Majs- och veteskördar minskar med 20 procent. Och 30 procent av jordens arter riskerar att utrotas.
Kommer vi att nå målen?
Om utsläppen fortsätter som i dag kommer de att behöva upphöra helt om drygt 7 år, för att den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader.
Utsikterna att klara det är mörka. Uppvärmningsnivån 1,5 grader betraktas som oundviklig av allt fler forskare. Till exempel förutspådde en studie från Uppsala universitet tidigare i år att temperaturökningen skulle landa på mellan 2,5 och 3 grader om alla länder i världen skötte sitt klimatarbete ungefär som Sverige eller Storbritannien – två länder som ses som progressiva inom området. Men, underströk samtidigt forskaren Isak Stoddard i Syre: ”Vi säger inte att om vi misslyckas är det lika bra att lägga ner. Hur än illa det kan vara är 2,1 grader bättre än 2,2 – och så vidare.”
Läs mer:
USA: De chanslösa kandidaterna – som kan avgöra valet
Nu hotas aborträtten i USA – går emot folkets vilja
Därför fruktar klimatrörelsen ny seger för Trump
Sex radikala stjärnskott som ruskat om USA
Sex frågor som avgör USA-valet
Oro för oljeindustrin kan ge Trump segern
Kritik mot överdriven USA-bevakning
Invandringsfrågorna som klyver USA – det här står på spel i valet
