Djuren är för smutsiga och saknar tillgång till färskt vatten, det är för mörkt i stallet och bullernivån är för hög. Det är några av bristerna som länsstyrelsen har uppmärksammat hos en av bönderna som fick en utmärkelse i år.

Trots påpekade brister får bönder ändå ofta kommentarer vid prisutdelningar om att de månar om sina djur. “Utmärkt djuromsorg” skrev Scan Sverige, tidigare HK Scan, om årets tre leverantörer 2023 inom kategorierna nöt, gris och lamm samt mottagaren av ett hedersomnämnande, som presenterades i början av 2024.

Årets mjölkbonde är ett annat pris som varje år tilldelas en bonde som har ”uppvisat stor hänsyn till djur och miljö”. Pristagaren utses av husdjursföreningen Växa och rådgivaren Ludvig & co och priset delas vanligtvis ut av kung Carl Gustaf eller kronprinsessan Victoria under en högtidlig ceremoni på slottet, i samband med att ett 20-tal mjölkbönder får en guldmedalj från Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Syre har tidigare avslöjat att runt hälften av de medaljerade så kallade guldbönderna har fått anmärkningar på brister i djurhållningen, en del återkommande och allvarliga. 

Varje år utses även Heard of the year av företaget Viking genetics.

Misstänkt våld

Syre har begärt ut kontrollrapporter från de aktuella länsstyrelsena för Årets mjölkbonde, Herd of the year och Årets leverantörer, inklusive mottagaren av hedersomnämnandet. Rapporterna sträcker sig tillbaka till 2009 då länsstyrelsen tog över förvaltningen. De visar att flera brister i djurhållningen har noterats. Förutom att stallmiljön bedöms som undermålig, med smutsiga liggytor och djur, finns också larm om svansskador och misstänkt våld. 

I den senaste kontrollrapporten för en av bönderna framgår att officiell veterinär på slakteri vid två tillfällen har informerat om skador på djur ”där det har funnits misstanke om att skadorna uppstått genom yttre våld”. Det här är samma år som bonden prisas. Kontrollen är föranmäld fyra dagar tidigare och genomförs i de två avdelningarna som bonden meddelar att djuren kom ifrån. Den ena avdelningen är då tom och tvättad. I den andra redogör djurskötaren ”på ett godtagbart sätt” för hur djuren förflyttas och drivredskapen används. Länsstyrelsen bedömer att djurskyddslagstiftningen följs och ärendet avskrivs.

I kontrollerna som genomfördes hos bonden året innan finns flera anmärkningar. Bland annat bedöms djur inte hållas ”tillfredsställande rena”, minimikrav på belysning och dagsljus-insläpp uppfylls inte, det finns skaderisker för djuren, ljudnivån är för hög och liggytor för smutsiga. Ändå uppges att det strös och skrapas minst en gång per dag. Trots bristerna bedöms djurhållningen överlag som god och  åtgärderna kommer inte kontrolleras, fast de måste genomföras omgående.

Fem år tidigare noterades också brister som behövde åtgärdas, bland annat gällande belysning och dagsljus. Då står det i rapporten att länsstyrelsen ska göra en uppföljande kontroll. Enligt diarielistan dröjer det fem år till nästa besök.

Stor sekretess

Mycket i kontrollrapporterna är maskat med stora svarta block. Så det går inte att utläsa vad bristerna innebär. Syre har tidigare granskat sekretessbeläggningen i djurbranschen. Många menar att det krävs olagliga metoder och dolda kameror för att få någon insyn. Flera avslöjanden som exempelvis har lett till att en vd får sparken eller företag går i konkurs har gjorts med dolda kameror. I våras dömdes till exempel två slakteriarbetare för djurplågeri efter att Djurrättsalliansen publicerat smygtagna filmer från ett svenskt Kravslakteri. 

Många hävdar att det är mycket som pågår i det fördolda och att sekretessen bidrar till att lidandet för djuren fortgår. I flera fall som har lett till åtal eller djurförbud har länsstyrelserna uppmärksammat brister i många år innan de har agerat. 

Nättidningen Foodmonitor skriver ofta om brister på slakterier och kritiserar sekretessen i offentliga handlingar. Håkan Frisell, ansvarig utgivare, har kommenterat till Syre: 

– Man kan se ett ofantligt djurlidande under den tiden som man har hemlighållit för journalister. Om journalister hade fått reda på det här tidigare och det blivit avslöjat så hade det kunnat hända något annat.

Djurrättsalliansen har också kritiserat att det kan dröja flera år innan länsstyrelsen gör ett återbesök hos en djurhållare där det har noterats allvarliga brister. Exempelvis uppmärksammade länsstyrelsen att korna var smutsiga och saknade torra liggplatser hos en mjölkbonde i Halland 2013. När länsstyrelsen besökte gården fyra år senare var kalvar utan mat och kor hade gödselpansar, det vill säga avföring som torkat fast i huden, vilket kan orsaka frätskador. Bonden fick då ett föreläggande om möjligt djurförbud. Ett år senare kvarstod flera brister och efter ytterligare tre år, 2021, noterade länsstyrelsen att djurskyddslagen fortfarande inte följs. Men bara elva dagar efter det får bonden en guldmedalj från LRF för sitt kvalitetsarbete och ”prickfri mjölkproduktion” i 23 år. 

Hälften har anmärkningar

Varje år delar Lantbrukarnas riksförbund (LRF) ut sina guldmedaljer till ett 20-tal mjölkbönder. Syres granskningar av kontrollrapporter visade att runt hälften av bönderna som fått medalj 2018 och 2019 hade fått anmärkningar på brister i djurhållningen. En del allvarliga. Djurrättsalliansen har därefter avslöjat att även omkring hälften av de följande årens guldbönder inte följer djurskyddslagen. LRF kommenterade till Syre efter avslöjandet 2019 att rutinerna över vilka som får medaljer ska ses över, men har därefter inte svarat på om det har skett någon förändring. LRF har också konstaterat att det är förhållandevis få lantbrukare som inte får anmärkningar i en omfattande kontroll och påtalat att det är en stor skillnad på kontrollanmärkning och föreläggande, då något måste åtgärdas. 

Hos guldbönderna har det till exempel bara noterats som en brist att djur är nedkletade med avföring och att stallväggarna är för tunna för att hålla värmen om vintern. Det är alltså inte något som har lett till ett föreläggande. 

Bland andra Djurens rätt har flera gånger påpekat att myndigheter inte följer djurskyddslagen, där det slås fast att alla djur ska skyddas mot onödigt lidande. I ett nedlagt åtal mot Guldfågelns slakteri 2019 har också åklagaren konstaterat att hanteringen visserligen bryter mot djurskyddslagstiftningen, men att den är accepterad av myndigheter. Det räknas även med ett visst ”svinn” i exempelvis transporteringen av kycklingar på väg till slakt, vilket motsvarar minst 300 000 kycklingar varje år. 

När myndigheter väl agerar har det ofta gått för långt. Ett omskrivet fall från i somras är de 125 hundar som omhändertogs på en kennel utanför Linköping. I mitten av september hade 56 hundar avlivats och tre dött av vanvård, rapporterar SVT Nyheter Öst. Då hade länsstyrelsen i Östergötland tagit emot anmälningar mot kenneln i 14 år, men bara genomfört ett kontrollbesök efter 2011. Länsstyrelsen förklarar för SVT att det är en prioriteringsfråga och att det inte finns resurser att åka ut på alla anmälningar. 

Rekordmånga anmälningar

Förra året tog länsstyrelserna i Sverige emot rekordmånga 15 002 klagomål om misskötta djur, enligt Jordbruksverkets årliga rapport. Flera länsstyrelser har larmat om hög arbetsbelastning, samtidigt som resurserna har minskat och tjänster dragits in. Arbetssituationen är också försämrad, med ökat hat och hot mot tjänstemän. Syre har rapporterat om hur djurskyddshandläggare blir kartlagda, uthängda i sociala medier och uppsökta i sina hem av arga djurägare. Tidigare åkte kontrollanterna i regel ut själva, men numera är de ofta två. Det bidrar till att färre kontrollbesök hinns med och att länsstyrelserna inte lever upp till målet att minst tio procent av alla lantbruk med djur ska kontrolleras varje år. Under förra året låg snittet på 6,3 procent. 

Bland de lantbruksdjur som kontrolleras ligger flera av bristerna på en ganska stadig nivå, och många är hygienrelaterade. Djuren eller liggytorna är för smutsiga i omkring en femtedel av kontrollerna för grisar och nötkreatur. Kraven för dagsljusinsläpp och belysning uppfylls inte i runt 15 procent av griskontrollerna. Nötkreaturen har för lite hull i mer än var tionde kontroll och värphöns har för dålig luft, fylld av ammoniak, som kan skada luftvägar och ögon, i cirka var femte kontroll.

Det innebär att väldigt många djur kan påverkas, även om Jordbruksverket påpekar att kontrollerna riktas mot de mest riskfyllda företagen. Antal slaktkycklingar som finns hos uppfödare med minst tusen djur var i snitt 123 000 förra året, och antalet slaktgrisar var i snitt 990 på varje företag år 2023. Hos de största producenterna hålls det många fler.

Industrialiserade gårdar

Många menar att djurskyddet blir sämre när gårdarna växer och blir mer industrialiserade, liksom att det behövs spärrar för att bromsa utvecklingen mot färre och större lantbruk. Beteskravet för kor fungerar som en sådan spärr. Det nya utredningsförslaget att ta bort det har fått mycket kritik. 

– Utvecklingen mot färre och större företag ökar sårbarheten i matsystemet och gör det svårare att nå miljömålet för biologisk mångfald, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande. 

Utredningen Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd initierades av regeringen och kom med flera kritiserade förslag i slutet av augusti. Bland annat att ensamboxar för kalvar undantas, om det skulle bli verklighet med ett EU-förbud mot burar inom lantbruket. Detta eftersom ensamboxar ingår i burförbudet. 

Utredningen föreslår också ökad flexibilitet i lagstiftningen, större egenansvar för bonden och färre djurskyddsföreskrifter. Kritiker menar att det riskerar att urholka djurskyddet. World animal protections generalsekreterare Roger Pettersson, en av experterna som lämnat ett särskilt yttrande, konstaterar att utredaren inte ens har analyserat ”den nuvarande regelmassan”. 

”Färre regler i all ära, men det viktiga är att de regler som finns är tydliga, enkla och levererar mot den miniminivå som finns i djurskyddslagen. Ibland kan ju flera regler vara lättare att följa än endast en”, skriver han i en kommentar hos World animal protection. 

Hundratals regler

Lantbruksnäringen har i stället länge hävdat att regelmängden hämmar produktionen och utvecklingen. 

”Regelinflationen innebär att en svensk mjölkbonde kan omfattas av 650 olika regler sprungna från ett 15-tal olika myndigheter. En orimlig regelbörda för en småföretagare att hantera”, står det på LRF:s hemsida.

Vice förbundsordförande Mikaela Johnsson förklarar för Syre att det kan handla om över 850 regler för ett litet mjölkföretag med exempelvis en gårdsbutik.

”Reglerna kan i sin tur vara svårtolkade och motsägelsefulla. Bristande vägledning och stöd från myndigheter försvårar. Omfattande dokumentation och rapportering tar tid från sådant som är viktigt i verksamheten”, säger Mikaela Johnsson i ett mejlsvar och påpekar att minskad regelbörda kan ge mer tid för djuren. 

På frågan om det går att ha storskalig djurhållning utan anmärkningar från länsstyrelsen svarar hon: 

”Vi kan inte svara för Länsstyrelsens bedömningar men LRF anser att det inte är antalet djur i sig som är av betydelse här utan hur resurserna ser ut i förhållande till antalet djur.”

Tror ni att en utveckling mot större gårdar leder till förändrat djurskydd?

”Det är inhysning, skötsel och hur resurserna ser ut i förhållande till antalet djur som har betydelse för djurskyddet, inte besättningsstorlek”, säger Mikaela Johnsson.

LRF uppmanar på sin hemsida att lita på bönderna och skriver att ”politiker och tjänstemän ger intrycket av att veta bättre än lantbrukaren själv vad som lämpar sig bäst på just deras gård.”

Både branschfolk och politiker uttrycker att bönder månar om sina djur och kommer att göra det som är bäst för dem. Samtidigt påtalar andra politiker och djurrättsorganisationer i stället att det blir ett sämre djurskydd om det är samma person med egenintresse i lönsamhet som i högre grad ska bestämma hur djuren behandlas. 

Tidningen Husdjurs dåvarande chefredaktör Linda Grimstedt skrev i en ledare i augusti att en oro för djurskyddskontrollen löper ”som en röd tråd” i intervjuer med lantbrukare, men också att hon läst väldigt många sakliga och välmotiverade kontrollrapporter, även om det också finns flera fall ”där kontrollen  gått käpprätt åt skogen”. Hon förklarar att Husdjur alltid kollar upp den senaste djurskyddskontrollen när tidningen utser Årets djurskötare. 

”Fina, rena och lugna djur”

I länsstyrelsens senaste rutinkontroll hos en av bönderna som prisades 2024 uppmärksammas brister i de större anläggningarna. I de mindre rekommenderas mer belysning, liksom mer strö på grund av några skadade djur under behandling.

Vid ett tidigare kontrollbesök, 2017, fick flera kontrollerade anläggningar hos bonden kommentarer som ”fina, rena och lugna djur”. Två år tidigare utfördes en extra kontroll sedan en av Livsmedelsverkets officiella veterinärer hade lämnat en underrättelse om ett djur som anlänt till slakteriet. Där är mycket sekretessbelagt i handlingarna. Men det framgår att länsstyrelsen bedömde anmälan som korrekt, att djuret inte borde transporterats och om det upprepas kan det bli aktuellt med föreläggande. Bonden meddelade att rutiner ska ses över så det inte händer igen och bifogade veterinärs behandlingsanvisning, gällande sjuka djur och läkemedelsrutiner. 

En uppföljande kontroll hos bonden gjordes också 2011, efter att kommunen uppmärksammat brister i larm och vattentillgång. Då kontrollerades larm och vatten i två av flera boxar, där länsstyrelsen inte såg några brister.

Länsstyrelsens kontroller är ofta föranmälda. Flera djurrättsorganisationer är kritiska till att bonden får tid att förbereda sig. Linda Lindström, ordförande i Total insyn, har kommenterat till Syre: 

– Man ser till att just den dag när länsstyrelsen kommer så ser det bra ut. 

Helle Bryn-Jensen, jurist på länsstyrelsen Dalarna, har däremot konstaterat att det inte går att återställa djurens skick med några dagars framförhållning. 

– Sedan kan du ha putsat fönster och vitkalkat väggarna i ett stall hur mycket som helst, men är hästen dåligt skött så framgår det ändå.

Vanvård kan också avslöjas av Livsmedelsverkets så kallade officiella veterinärer som besiktigar djuren både före och efter slakt. Länsstyrelsen har tagit emot fem anmälningar gällande en annan av årets hyllade bönder från officiella veterinärer på slakterier under 2015–2019. Eller ”information” som det kallas efter 2016. Syre får beskedet att det råder total sekretess för handlingarna. I en kontrollrapport från 2016 framgår det ändå att länsstyrelsen har underrättats om skador på djur som veterinär uppmärksammat vid slakt. Det framgår också att halmen tagit slut hos en del djur och det diskuteras bättre rutiner för att ta hand om vissa djur. Detta står i ett maskerat stycke om veterinärvård och att sjuka djur normalt avlivas i stället för att behandlas. 

Flera brister uppmärksammas som måste åtgärdas snarast. De bedöms som så pass allvarliga att det ska göras en uppföljande kontroll. Länsstyrelsen meddelar Syre att det inte finns några fler ärenden annat än en kontrollrapport tre år senare, där inga brister noteras och djuren konstateras vara rena överlag. Länsstyrelsen har därmed inte gjort någon uppföljning på den senaste ”information från officiell veterinär på slakteri”. 

Tidningen Foodmonitor har konstaterat att anmälningarna började kallas informationer efter påtryckningar från branschen, i ytterligare ett försök att dölja vad det egentligen handlar om.

Bristfälligt djurskydd

Det finns också en anmälan från veterinär vid slakteri gällande bristfälligt djurskydd hos en tredje prisad bonde, som handlar om ett dräktigt djur som skickats till slakt. Länsstyrelsen avslutar ärendet efter en förklaring från bonden, men påpekar att en upprepning kan innebära ett föreläggande.

Hos ytterligare en bonde har det registrerats information från veterinär på slakteri om ett djur som ”skulle kunna tyda på brister i djurskyddshänseende”, men den avskrevs av Livsmedelsverket, då det var svårt att avgöra något. Länsstyrelsen har aldrig genomfört något kontrollbesök på lantbruket.

Gällande en femte bonde har det gjorts en oanmäld kontroll 2015, efter en ”befogad anmälan”. Ett par sidor är helt maskade. Men flera punkter i djurhållningen är godkända och kontrollbesök genomförs regelbundet.

Även hos den sjätte bonden finns det en äldre uppmärksammad brist, gällande en skaderisk. Den senaste kontrollen är utan anmärkning.

Trots påpekade brister har flera av de prisade bönderna fått kommentarer om bra djurhållning och fina djur.

Scan: ”God djuromsorg” 

Syre kontaktar Scan som utnämnt några av de prisade bönderna till årets leverantörer och får skicka skriftliga frågor. Företaget meddelar att bönderna nomineras av Scans medarbetare och efter en intern beredningsprocess sker en publik omröstning.

Frågorna om Scan går igenom länsstyrelsens kontrollrapporter och hur det fastslås att bönderna har ”utmärkt djuromsorg” får inget direkt svar. I stället skriver Scan:

”God djuromsorg är i alla aspekter grundläggande för oss och vår verksamhet. Tillsammans med lagstiftare och kontrollerande myndigheter, bransch, uppfödare och transportörer har vi ett gemensamt ansvar för och intresse av att säkerställa ett gott djurskydd. Det formella ansvaret för att följa upp och kontrollera djurskyddet ligger hos Länsstyrelsen, vilka gör oberoende kontroller av både våra och våra leverantörers verksamheter. Som företag och bransch ingriper vi i de fall där vi upptäcker att djuren far illa och vi har en utarbetad systematik för att fånga upp avvikelser och åtgärdsplan om saker upptäcks.” 

Frågan om det går att ha en storskalig djurhållning utan anmärkning från länsstyrelsen får inte heller något svar. När Syre påpekar att Scan inte riktigt svarat på frågorna kommer en komplettering: 

”Vi har löpande dialog och väl utvecklade rutiner för samarbetet med våra leverantörer, där djuromsorgen är en viktig och central del. Våra kontrollprocesser, vilka vi inte kommer att gå in på i detalj, omfattar även den här typen av utmärkelser. I Sverige har vi, som tidigare kommunicerat, ett myndighetssystem som kontrollerar och reglerar att djurskyddsreglerna efterlevs. Det tycker vi är bra. Därtill har vi som företag och bransch ett väl utarbetat arbetssätt och system för att fånga upp avvikelser och tillsätta åtgärdsplaner om vi upptäcker att djur far illa.” 

Syre ber också Scan kommentera att det har uppmärksammats brister hos prisade böner. 

”Vi kommenterar inte enskilda ärenden, utan hänvisar till Länsstyrelsen som är kontrollerande myndighet”, skriver Scans kommunikationschef Linda Glauser. 

Syre har även kontaktat bonden med flera anmärkningar från länsstyrelsen, som har valt att inte svara på några frågor.