Zoom

Fler klagomål men färre djurskyddskontroller

Värphöns inomhus.

Förra året gjordes lägst antal rutinkontroller av lantbruksdjur på tio år, förutom 2021 under pandemin. Samtidigt kom det in flest klagomål och fattades flest beslut om djurförbud. Fler kontroller behövs och det är allvarligt att för få verksamheter med försöksdjur kontrolleras, skriver Jordbruksverket i djurskyddsrapporten. 

Långt ifrån alla lantbruk som har djur kontrolleras av myndigheterna. Målet är att minst tio procent ska kontrolleras varje år och bara vissa länsstyrelser lever upp till det, snittet ligger på 6,3 procent. Under 2023 gjordes 3 348 rutinkontroller på plats, vilket är det lägsta antalet sedan 2014, förutom under pandemiåret 2021. 

”För att säkerställa efterlevnaden av djurskyddet bedömer vi att det behöver göras fler rutinkontroller…”, skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande i samband med att Nationell djurskyddsrapport 2023 släpps i mitten av maj.

Länsstyrelserna menar att ett försämrat arbetsmiljöläge kan vara en förklaring till att det blir färre kontroller. Tidigare var kontrollanterna ofta själva, men efter ökat hat och hot åker oftare två kontrollanter ut tillsammans. Länsstyrelsernas personal som arbetar med djurskydd är särskilt utsatta, visar en enkätundersökning som Jordbruksverket och länsstyrelserna har gjort i samband med djurskyddsrapporten. Framför allt i ärenden som handlar om sällskapsdjur finns risk för hot, våld och påverkansförsök, visar enkäten. 

”Vi ser allvarligt på resultatet av enkäten eftersom det visar på en otrygg arbetsmiljö. Dessutom tar det tid och resurser från verksamheten som borde läggas på annat”, skriver Jordbruksverket i pressmeddelandet. 

Andra förklaringar till att länsstyrelserna inte hinner med fler rutinkontroller är ”den stora mängden händelsestyrda ärenden i form av främst inkommande klagomål”, står det i rapporten. 15 002 klagomål inkom under 2023, det högsta antalet sedan 2014. Fler länsstyrelser har också haft många allvarliga djurskyddsärenden som har tagit tid. Därtill läggs mycket resurser på administration. 

”Fler länsstyrelser vittnar även om hög arbetsbelastning, låg bemanning och stor personalomsättning”, skriver Jordbruksverket i rapporten.

På grund av bland annat anställningsstopp har antalet årsarbetskrafter minskat med tre heltidstjänster till 177.

Fler djurförbud

Att klagomålen har ökat menar länsstyrelserna kan bero på att ”allmänheten är mer medveten om djur och djurens välfärd”, liksom en större medvetenhet om att man kan vända sig till länsstyrelsen. Ett sämre ekonomiskt läge kan också bidra till att djurägare inte har råd att sköta om och utfordra djuren som tidigare. Antalet beslut om omhändertagande av djur som far illa ökar över tid och år 2023 fattades 956 beslut om omedelbart omhändertagande, jämfört med 780 året innan. Det fattades också 326 beslut om djurförbud, efter 383 prövningar. Flest omhändertaganden, 78 procent, handlar om hundar och katter som missköts. En av de vanligaste bristerna är att djuren inte tas till veterinär när de är sjuka. De flesta katterna är också underviktiga, medan många hundar är överviktiga. Att katternas utrymme och kattlådorna är för smutsiga är också vanligt. 

Så kallade hygienrelaterade brister är även fortsatt vanliga hos grisar och nötkreatur. I runt en femtedel av kontrollerna upptäcktes för smutsiga djur eller orena liggytor. Under 2023 utfördes 2 461 kontroller av nötkreatur och 264 kontroller av grisar. För grisarna innebär det en minskning med 104 kontroller och det lägsta antalet under de senaste tio åren. 

Nötkreatur har för lite hull i runt 13 procent av kontrollerna. Foto: Länsstyrelsen

Kontrollerna riktas till de största och mest riskfyllda företagen. Snittet för 2022 var 951 slaktgrisar på varje företag, så de största kan ha många fler. En brist på ett företag kan därför innebära att väldigt många djur missköts. Tydligast är det för slaktkycklingarna, där snittet för uppfödarna med minst tusen djur ligger på drygt 135 000 individer. 

2023 genomfördes 30 kontroller av slaktkycklingar, en del hos samma djurhållare, vilket kan få stort genomslag i statistiken. I runt 15 procent var stallklimat och luftkvalitet inte tillräckligt bra. För värphöns är siffran högre, runt 20 procent. Beläggingsgraden har också ökat markant för värphönsen, där drygt 30 procent av kontrollerna avslöjade att det hölls fler än maxantalet nio hönor per kvadratmeter i flervåningssystem. 

”Brister som gäller luftkvalitet och stallmiljö med höga till mycket höga ammoniakhalter medför allvarliga djurvälfärdrisker för djuren”, skriver Jordbruksverket och fortsätter med att stress och brister i miljön kan leda till att hönorna hackar på varandra. Jordbruksverket konstaterar också att höga ammoniakhalter kan skada luftvägar och ögon. 

Skaderisker vanligt

Andra brister för lantbruksdjuren handlar bland annat om dagsljus, skaderisker, utrymme och hull. I runt 13 procent av kontrollerna är nötkreatur för smala. Det finns också stora brister i kalvgömma – i var fjärde kontroll, ofta saknas det helt. Liksom tidigare år är skaderisker vanligast för hästar, där det upptäcks brister i inredningen i nära hälften av kontrollerna.

Överlag ligger bristerna för lantbruksdjuren på ungefär samma nivå som 2022. Samma gäller för slakterierna, förutom kontrollpunkten om avlivning sker enligt ”lagstiftningens syfte”. Den har ökat från nära 10 till 30 procent senaste året. Jordbruksverket kan inte förklara ökningen, men menar att den kan bero på större kompetens hos länsstyrelsen, vilket leder till att brister uppmärksammas mer. 

Att bedövning inte sker i enlighet med lagen har ökat något, till närmare 20 procent, men den vanligaste bristen är att det saknas standardrutiner för exempelvis hur bedövningen ska gå till. Officiella veterinärer på slakterier skickade in runt 1 500 ärenden, som oftast handlar om djurens skick. Det gjordes 17 anmälningar av misstanke om brott. 

Nio åtalsanmälningar om transportörer lämnades också in under 2023. Brister som handlar om själva transporten, som utrymme, foder och transporttider ligger liksom tidigare år runt 19 procent. Flera djur skadas, en del dör. 4 380 slaktkycklingar dog under transporten förra året. 

Få kontroller

Under 2023 kontrollerade länsstyrelserna också 31 zoobutiker och 17 djurparker. Där fanns brister i bland annat förvaringsutrymme, tillsyn, skaderisker och berikning för djuren. 

Hos försöksdjuren fanns det också brister i tillsyn och djur som ska leva i grupp hölls ensamma. Men bara 29 fysiska kontroller genomfördes. Av de 193 verksamheter som har tillstånd att använda försöksdjur kontrollerades endast 19, vilket är alldeles för få. Enligt EU-direktiv ska minst en tredjedel kontrolleras varje år. 

Sveriges enda anläggning där ickemänskliga primater används som försöksdjur var en av dem som kontrollerades förra året. Arkivbild. Foto: Claudio Bresciani/TT

Jordbruksverket ser allvarligt på att Sverige inte lever upp till detta krav och menar att mer resurser behövs. På flera håll har kontrollerna uteblivit när ordinarie personal varit ledig eller sjukskriven. Flera länsstyrelser framför att de saknar utbildning och kompetens på området och det förs fram önskemål om nationell samordning. Det är endast fem länsstyrelser som har utfört djurskyddskontroller. 

Andelen kontroller med brister hos verksamheter med försöksdjur har minskat markant, med 40,3 procentenheter från året innan, till drygt 24 procent. Jordbruksverket menar att det kan bero på att länsstyrelserna arbetar på olika sätt. 

Ojämlik bedömning

Det är också stor variation i hur mycket brister som registreras av varje länsstyrelse. I de 3 348 rutinkontrollerna av alla verksamheter noterade en länsstyrelse brister i 26 procent av kontrollerna och en annan i 69 procent. 

”Detta indikerar att kontrollen i landet inte är likvärdig i bedömningarna av eventuella djurskyddsbrister”, skriver Jordbruksverket. 

En brist som kräver åtgärd av en länsstyrelse kan därför lämnas oregistrerad av en annan. Djur och djurhållare behandlas inte likvärdigt. Jordbruksverket bedömer att det behövs utbildning och samsynsåtgärder. 

Även i de uppföljande kontrollerna av tidigare noterade brister är det stor variation. En länsstyrelse noterar fortsatta brister i 94 procent av kontrollerna och snittet för landet ligger på 76 procent. Den höga siffran visar att många verksamheter har återkommande brister. Totalt gjordes 1 606 fysiska uppföljande kontroller under 2023. 

När det gäller rutinkontroller ligger snittet för andelen brister på 48 procent. I nära varannan kontroll följs därmed inte djurskyddslagstiftningen. Men Jordbruksverket poängterar att kontrollerna ska vara riskbaserade, så de ger inte en heltäckande bild av djurhållningen i Sverige. Det konstateras också att djurhållarna som har kontrollerats ”i allmänhet håller och sköter sina djur bra med en god efterlevnad av djurskyddslagstiftningen”. Flera olika satsningar genomförs för att minska bristerna, men de har ännu inte gett något större resultat i statistiken.

Under hela året genomförde länsstyrelserna totalt 8 333 fysiska kontroller och 23 461 arbetsinsatser. 

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV