290 beslut om djurförbud fattades under förra året. Fler missnöjda djurägare än tidigare överklagar och hot mot länsstyrelsens tjänstemän ökar. Men misskötseln av lantbruksdjur är ungefär lika omfattande som vanligt, visar Jordbruksverkets årliga rapport.
Syre har tidigare rapporterat om hot och trakasserier mot tjänstemän och att länsstyrelsen i Stockholm har vänt sig till regeringen för att be om ökat skydd för medarbetarna. I mars skickades ett vitt pulver till flera länsstyrelser i Sverige. Missnöjda djurhållare av lantbruksdjur organiserar sig i olika nätverk som Facebookgruppen ”Stoppa länsstyrelsens övergrepp”. Länsstyrelsen i Västmanlands avdelningschef Maria Ek säger till SVT att hoten kan få allvarliga konsekvenser.
– Faran är om vi börjar ändra våra beslut för att vi blir rädda, och det är allvarligt. Jag vill inte se att det är så, men det kan finnas en risk, säger hon.
Jordbruksverkets nationella djurskyddsrapport visar att länsstyrelsen lägger mer tid på arbetsmiljöfrågor och krisplanering. Det behövs oftare skickas ut två kontrollanter ”ur arbetsmiljösynpunkt” och personalomsättningen har ökat.
Antalet timmar som läggs på en rutinkontroll har ökat från 7,6 till 9,7 under det senaste året. Fler djurägare överklagar myndighetens olika beslut och antalet handlingar som begärs ut av allmänhet och journalister ökar. Det går åt mer tid åt administration, vilket innebär att antalet kontroller som varje tjänsteman kan genomföra minskar.
Flera kontroller
Trots att den administrativa bördan har ökat har det genomförts fler kontrollinsatser under 2022, totalt 22 739, varav 8 421 fysiska kontroller, jämfört med 7 878 under året innan. Länsstyrelsens resurser har nämligen ökat med sex heltidstjänster, till 237 årsarbetskrafter.
Totalt fattades totalt 2 863 olika typer av beslut under året, inklusive 322 åtalsanmälningar. Det gjordes 322 djurförbudsprövningar och togs 780 beslut om omedelbart omhändertagande, där polis behövdes kopplas in 165 gånger. Därtill 156 beslut om omhändertagande. Tidigare djurhållare skickade in 110 ansökningar om upphävande av djurförbud, 35 av dem upphävdes.
Under 2022 inkom det något färre klagomål om djur som far illa, 13 938, jämfört med 14 116 under 2021. Framförallt hundar och katter kontrolleras i huvudsak efter klagomål. När det gäller gårdar med livsmedelsproducerande djur finns det en målbild att minst tio procent ska kontrolleras varje år. Vissa länsstyrelser nådde upp till det, men inte alla. Det nationella snittet ligger på sex procent. Men det är ändå en ökning från året innan, då det var 4,7 procent. Även kontrollerna av tillstånd för att föda upp försöksdjur har ökat, med 16,9 procentenheter. Totalt genomfördes 53 kontroller av försöksdjur, uppfödare och användare. Enligt krav från EU ska en tredjedel av alla som använder försöksdjur kontrolleras varje år, vilket inte görs, då 24 av 194 av dem med tillstånd att använda försöksdjur kontrollerades under 2022.
”Vi ser allvarligt på detta och Jordbruksverket och länsstyrelserna anser att mer resurser behöver avsättas för denna kontroll”, står det i rapporten.
Jordbruksverket har nyligen gjort en intern utvärdering av sitt djurskyddsarbete och även där konstateras bristerna, rapporterar Veterinärmagazinet.
– På djurparker gör man inte heller så många kontroller och vi på Jordbruksverket har inte följt upp dessa tidigare men det tänker vi göra framåt, säger Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket till tidningen.
Under 2022 gjorde länsstyrelserna endast tolv kontroller av djurparker. Den vanligaste bristen var att djuren kunde nå fönster, belysningsanordningar och elinstallationer som utgör en skaderisk. Förra året lyckades också en kungskobra rymma genom en taklampa på Skansen-akvariet, vilket orsakade stora rubriker.
Att djurparksdjuren saknar tillräcklig berikning, möjlighet att utöva sina grundläggande behov och dra sig tillbaka i avskildhet hör till de allvarligaste bristerna med tanke på välfärden, enligt den årliga rapporten. I upp till 20 procent av kontrollerna upptäcktes brister inom dessa områden.
Zoobutiker är ett annat eftersatt område och regelverket behöver anpassas till den nya djurskyddslagen som kom 2019, konstaterar Jordbruksverkets utvärdering, enligt Veterinärmagazinet. Dessutom har bristerna ökat.
– Vi har dessvärre inte haft resurser till att uppdatera djurskyddsföreskrifterna som vi önskat. Vi har behövt lägga resurser på annat som den nya djurhälsolagstiftningen som EU infört och på smittbekämpningsarbete på grund av att vi haft stora utbrott, säger Helena Elofsson till tidningen.
I den interna utredningen gjordes också en fördjupad analys av grisarnas situation. Eftersom grisarna avlas till att bli större växer de snabbare ur sina boxar, men lantbrukarna har inte alltid möjlighet att bygga nytt. Det kan saknas resurser för nya investeringar och kunnig personal.
– Det finns brister när det gäller till exempel det som är relaterat till hygien och renlighet. Boxarna i stallen är inte alltid tillräckligt rena eller det är inte tillräckligt med strö eller liknande. Det finns även skaderisk med inredning, säger Helena Elofsson till Veterinärmagazinet.
Många skaderisker
De allvarligaste bristerna med hänsyn till djurens välfärd handlar om hull, tillång till foder och vatten, renlighet, utebliven veterinärvård samt torra och rena liggplatser, konstaterar Jordbruksverket i den årliga rapporten. Skötselrelaterade brister är också vanligast när det gäller lantbrukets djur. Skaderisker på grund av inredningen är även vanligt, särskilt inom hästhållningen.
Det genomfördes 2 351 kontroller av nötkreatur under 2022. I nära en av fyra kontroller var djur för smutsiga. I 13 procent av kontrollerna konstaterades att hullet inte var godtagbart. Kalvgömma saknas vid fler än en av fem kontroller och många djur har för trånga utrymmen.
Även många grisar lever för trångt och smutsigt. I 25 procent av 368 kontroller av grishållningar fanns det brister i rena och torra liggytor. Gamla och slitna hallar, liksom brist på personal är ofta en orsak till misskötseln. Vissa djur behandlas sämre. Slaktgrisar saknar exempelvis oftare strö än andra grisar. De väger i dag ofta över 120 kilo men hålls i stallar dimensionerade för 90–110 kilo.
”Brister när det gäller strö för komfort kan leda till att skador uppstår på djuren, som exempelvis bogsår på suggor, slitageskador på klövar och knän på smågrisar. Brist på strö för sysselsättning kan leda till stress och svansbitning hos tillväxtgrisar och slaktgrisar. De skador som uppstår är ofta smärtsamma och kan bland annat ge infektioner som kräver behandling med antibiotika”, skriver Jordbruksverket.
Många värphöns lever också för trångt och smutsigt utan strö.
”Bristen är allvarlig eftersom att ströbada är ett starkt motiverat beteende för höns och en del i att hönsen ska kunna bete sig naturligt”, står det i rapporten.
Restriktioner på grund av fågelinfluensen gjorde att bra 58 kontroller kunde göras i besättningar med minst 350 värphöns, men i nära en av fem kontroller hölls fler än maxantalet nio höns per kvadratmeter i flervåningssystem. Det saknas också sittpinnar. Luftkvalitet för hönorna har blivit något bättre, men det finns fortfarande brister i en av fyra kontroller.
”Stress på grund av brister i miljön kan orsaka konkurrens om reden, sittpinnar och yta samt att hönsen plockar fjädrar från, och hackar på, varandra. Höga ammoniakhalter kan även ge skador på djuren, exempelvis irritationsskador i luftvägar och på ögonen”, skriver Jordbruksverket.
För flera av djurslagen finns det brister i luftkvalitet, dagsljusinsläpp och utevistelse, liksom i tillgång till foder, vatten, sysselsättning och sjukvård. Men för får, get och häst är bristerna lägre, upp till runt tio procent. Förutom när det gäller skaderisker på grund av inredningen, där upptäcks brister i nära 45 procent av kontrollerna av hästar.
1 505 avvikelser på slakterier
På slakterierna förekommer det liksom tidigare år brister i de mest kritiska momenten bedövning och avlivning. I nära 60 procent av kontrollerna upptäcktes brister i standardrutiner för bedövningen. Det konstateras också stora brister i standardrutiner för att avlivning sker i enlighet med lagstiftningen. 107 kontroller på slakterier genomfördes under 2022 och Livsmedelsverket skickade 1 505 ”informationer” om avvikelser inom djurskydd till länsstyrelserna. Enligt tidningen Foodmonitor har Livsmedelsverket efter ”påtryckningar från branschen” ändrat den tidigare benämningen ”anmälan” till ”information”.
Officiella veterinärer närvarade i samband med avlastning av 61 317 djurgrupper på slakterierna under året, bland annat runt 2,7 miljoner grisar och 117 miljoner fjäderfä. De vanligaste bristerna gällde utrymme, hantering av djuren och deras skick. Grisar var mest utsatta. Det händer att grisar har märken efter slag med olika redskap och elpåfösare. Många fåglar dör också i transporterna av syrebrist och får fastklämda vingar och huvuden.
Syre har tidigare rapporterat om att 83 av 88 kontrollerade slakterier bröt mot djurskyddslagstiftningen under 2022, enligt en granskning av Djurrättsalliansen. Syre har också rapporterat att det kan ta väldigt lång tid, ibland flera år, efter att länsstyrelsen uppmärksammat allvarliga brister tills det sker någon förändring för djuren, om det överhuvudtaget gör det. Överklaganden och rättegångar drar ut på tiden. I Jordbruksverkets rapport konstateras det att beslut om omhändertagande och djurförbud tidigare kunde börja gälla omedelbart, även om de överklagades. Men stödet för detta försvann med den nya djurskyddsförordningen. Länsstyrelserna påpekar att detta försvårar deras arbete och gör att ärendena drar ut på tiden. Kostnaderna för djurägarna ökar och djuren blir lidande.
Jordbruksverkets rapport visar också att länsstyrelserna arbetar på olika sätt i olika delar av landet. En del satsar mer på administrativt arbete och färre kontroller, medan andra besöker flera gårdar. Vad som räknas som en brist varierar också. I ett nationellt projekt om nötkreaturs renlighet som genomfördes 2020 fanns det smutsiga djur på nära hälften av gårdarna som ingick i projektet, 49 procent. Men djurskyddshandläggarna noterade bara brister på 33 procent av dem, därför att det exempelvis handlade om ett fåtal djur, eller en åtgärd redan var planerad. Jordbruksverket och länsstyrelserna arbetar med att göra bedömningarna mer likriktade, så att djur inte ska behandlas olika beroende av var i landet de befinner sig.
Fler djurhållare var under 2022 mer oförmögna att åtgärda bristerna som länsstyrelserna uppmärksammar. Vid minst 1 200 av de uppföljande kontrollerna, runt 57 procent, kvarstår brister. En orsak kan enligt Jordbruksverket vara ökad ”ekonomisk och social utsatthet”.
Jordbruksverket påpekar att länsstyrelsens kontrollverksamhet riktar in sig mot verksamheter med störst risk för att inte följa djurskyddslagen och andra regelverk, så statistiken är inte representativ för hela Sverige. Däremot kan det handla om stora besättningar, så det är väldigt många djur som utsätts för onödigt lidande.
– Kontrollerna är riskbaserade, och det innebär att resurserna riktas dit de bäst behövs för att upptäcka brister. Vissa djurhållande verksamheter kontrolleras oftare än andra, exempelvis prioriteras större gårdar med livsmedelsproducerande djur. Det finns även andra faktorer som påverkar vilka som ska kontrolleras, exempelvis resultatet av länsstyrelsernas tidigare djurskyddskontroller, säger Josefine Bjerking, djurskyddshandläggare på Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
Läs mer:
Arga djurägare hotar tjänstemän som jobbar med rovdjursfrågor
