Språkrörskandidaterna: Daniel Helldén vill införa en djurombudsman

Daniel Helldén är uppväxt på Lidingö i Stockholm och har en bakgrund som doktor i statsvetenskap, där han skrev sin uppsats om Almstriden. Han har varit borgarråd för Miljöpartiet i Stockholm sedan 2011, för både rödgrönrosa styret 2014-2018, och för blågröna styret 2018-2022. Han är sedan senaste valet riksdagsledamot och Miljöpartiets trafikpolitiska talesperson.

Tidigare har han varit verksam som kommunpolitiker i Gnesta i Södermanland och har även haft uppdrag inom SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Daniel Helldén har en vision om ett samhälle med helt fossilfria resor och transporter. Ett samhälle där det är lätt att ta sig fram till fots, på ­cykel och med kollektivtrafik, skriver han på MP:s hemsida

Vad är din syn på basinkomst?

– Rebecka Le Moine och jag har nyligen motionerat i riksdagen om att tillsätta en statlig utredning om basinkomst. Utgångspunkten är den AI-revolution som vi bara är i början av. Vi vet att arbetsmarknaden kommer att omstöpas radikalt. Helt nya typer av arbetsområden kommer drastiskt rationaliseras och skapa en arbetslöshet och risk för av utslagning. Vi vet också att de vinster som AI kommer generera kommer behöva omfördelas om samhället ska kunna hålla ihop socialt.

– Basinkomst som idé är inte nytt och har i olika skepnader prövats, inte minst under corona i många länder. Men nu är det viktigare än på mycket länge att titta närmre på denna typ av system för svenska förhållanden.

Hur ska vi klara framtidens energibehov i Sverige och är kärnkraft en del av lösningen?

– Det pågår en fantastisk utveckling inom energiområdet där vind och sol går ner i pris och upp i effektivitet på ett sätt som gör att andra energislag (vattenkraft borträknat) blir irrelevanta. Solkraften kommer till slut att slå ut alla andra i effektivitet och ekonomi liksom robusthet. Med de nya smarta balanslösningar som växer fram får vi ett förnybart elsystem som klarar de behov vi kommer att ha.

– Kärnkraft är inte ett alternativ. Men det är det för Tidöpartierna, faktum är att det är det enda de har på klimatområdet trots att vi vet att det inte är lösningen. Jag bedömer att det aldrig kommer öppnas ny kärnkraft i Sverige. Man kommer kanske börja bygga men aldrig starta några reaktorer. Det är en förlegad farlig teknik som vi inte ska fortsätta med.

Vad anser du om Nato och Sveriges roll i organisationen?

–Jag anser att vi inte borde gå med i Nato. Vi kommer sannolikt ändå att göra det då riksdagen röstat igenom medlemskapet. Om vi kommer med ska vi vara en fredssträvande kraft. Nu är det mest krig som det pratas om. Vi står inför en klimatkatastrof, om inte alla gör vad som krävs. Och om katastrofen kommer, kommer Nato behöva få fler uppgifter. Där kan Sverige ha en roll. Vi bör samtidigt verka för en global avveckling av kärnvapnen och att inga kärnvapen får placeras på svenskt territorium.

Apropå spets eller bredd-diskussionen internt inom MP: Om partiet ska fokusera mer på klimat och miljö och mindre på andra frågor – vilka frågor ska Miljöpartiet arbeta mindre med och vilka politiska krav ska Miljöpartiet inte längre ställa?

– Vi ska arbeta med alla politiska frågor. Inte minst i kommuner och regioner men även i riksdagen. Vi har ett extra ansvar när det kommer till klimat- och miljö och där ska vi vara bäst, kunnigast och stå högst upp på barrikaderna. Och när vi gör det ska vi arbeta för en hållbar och rättvis omställning där de som har minst får det bättre, där vården fungerar och skolan tar hand om våra barn. Social rättvisa är en del av klimaträttvisa och en central del av klimatkampen. Detta är viktigt. Som Miljöparti tar vi ansvar för helheten.

Vad har Miljöpartiet gjort fel när det inte har lyckats att locka till sig Greta Thunberg-generationen?

– Jag tror att det finns flera orsaker. En är att Miljöpartiet under Greta-generationens framväxt satt i regering och drev igenom omfattande klimat- och miljöpolitik, den som nu Tidöpartierna river upp. Men vi glömde att på vägen berätta vad vi gjorde och varför. Vi gick mer in i regeringsdugligheten, vilket gjorde att vi inte uppfattades som den klimatspjutspets som vi faktiskt är. Om man står utanför etablissemanget och trycker på, blir bilden lätt att ett regeringsparti blir en motpart istället för medpart. Jag tror också att ett tungt värderingsdrivet parti som Miljöpartiet förlorade delar av den unga generationen när vi gick med på att stänga gränserna 2015.

Just nu genomförs flera lagreformer som kommer inskränka den personliga integriteten i kampen mot gängkriminaliteten, är det rätt väg att gå, eller hur anser du att den organiserade brottsligheten bäst bekämpas?

– Att den tunga gängkriminaliteten måste bekämpas är tydligt. Men att kraftigt inskränka den personliga integriteten eller att tänja på rättssäkerheten är inte dit vi ska som samhälle. Vi måste våga se att det fortfarande handlar om att arbeta med förebyggande arbete. Stärka skolan, socialtjänsten och polisen. Det är också viktigt att dessa kan samarbeta på ett bra sätt, som till exempel Carin Götblad säger, vi skulle ha börjat med punktinsatser redan för tio år sedan. Men för att samhället missade det då betyder inte att vi inte ska göra det nu. Polisen behöver och har fått mer resurser. Det börjar nu ge effekt. Det är bra. Men ett mer repressivt samhälle riskerar att skapa mer kriminalitet än att minska den.

Vad är dina tankar kring en avkriminalisering av cannabis?

– Det tillsattes en utredning för några år sedan som skulle se över drogpolitiken. Vi har sedan 1970-talet haft en hård politik på området som inte direkt hjälper de som har fastnat i drogmissbruk. Det är därför bra att man ser över området. Att utredningen inte fick titta på frågan om legalisering av cannabis kan i sammanhanget ifrågasättas. En öppen översyn där även den åtgärden bedömes utifrån ny forskning verkar rimlig.

Hur ska vi kunna stärka djurskyddet, samt även innefatta stora rovdjur och vilt?

– Vi behöver stärka djurens rätt genom en djurombudsman och öka möjligheterna för djurskyddsorganisationerna att föra talan i djurskyddsmål och en rättighet i grundlagen. Och vi behöver se till att vilda djur innefattas av djurskyddslagen. I Sverige saknar de ett eget skydd medan de i Norge, Finland och Danmark skyddas av lagen. Vi behöver också införa en djurskyddsmyndighet som hanterar alla djurskyddsfrågor (både vilda och domesticerade).

– Sedan ser vi att även där vi har bra lagstiftning på plats, så följs inte denna. Till exempel syns det i Uppdrag granskning som har visat hur de så kallade turbokycklingarna lever sina liv under en konstant smärta och stort lidande. Därför måste kontrollerna öka och påföljderna för att bryta mot djurskyddslagen måste bli kännbara.

Är ekonomisk tillväxt ett hinder för en hållbar omställning eller nödvändig för att finansiera den? Utveckla gärna svaret!

– Vi behöver hitta ny teknik och nya lösningar som en del i arbetet för en hållbar omställning. Många delar i detta är effektiviseringar i bemärkelsen att vi kan göra samma sak som förut men snabbare och med mindre resursåtgång. Om det är ekonomiskt tillväxt skulle det vara delvis oproblematiskt. Men begreppet är mer komplext än så. Ekonomisk tillväxt innebär i de flesta modeller ett utökat utnyttjande av naturen och naturresurserna på ett sätt som långsiktigt förstör våra livsförutsättningar. Det går inte. Vi måste hitta ett cirkulärt system som släpper idén om att ta nya resurser i anspråk. Ekonomisk tillväxt missar också helt frågan om välbefinnande. Ett gott jämställt liv i harmoni med djur, natur och kommande generationer kräver ett annat sätt att förhålla sig till idén om ekonomisk utveckling.

2015 års ”andningspaus” blev ingen paus utan början på ett mer stängt Sverige, är det dags att öppna upp Sverige igen och i så fall hur mycket?

– Sverige slöt gränserna och nu fortsätter Tidöpartierna att skruva åt flyktingpolitiken än mer. Frågan är om det finns ett slut. Jag är djupt orolig för att asylrätten kommer att stryka på foten. Idéer om volymmål riskerar att genomföras och då har vi övergett allt. Detta får inte ske. Vi måste stå upp för mänskliga rättigheter och rätten att söka asyl.

Läs vad andra språkrörskandidater har svarat på vår enkät:

Magnus Wåhlin vill att Sverige ska ha en human migrationspolitik

Carl Ståhle tycker att Miljöpartiet har kompromissat för mycket

William Ulrici vill locka de yngre till Miljöpartiet

Martin Marmgren vill satsa förebyggande mot brottslighet

Torbjörn Nilsson vill vara offensiv i miljöfrågor och sociala frågor