Språkrörskandidaterna: Martin Marmgren vill satsa förebyggande mot brottslighet

Uppdatering: Sedan artikeln publicerades har Marmgren hoppat av sin kandidatur.

Martin Marmgren är styrelseledamot i partistyrelsen och språkrörskandidat för Miljöpartiet. Han var under 2022 tjänstgörande riksdagsledamot, invald för Stockholms läns valkrets. Martin Marmgren är civilingenjör i grunden och jobbade bland annat på Ericsson innan han skolade om sig till polis.

Han berättar att polisyrket har gett honom erfarenheter som gör att han uppfattas som verklighetsförankrad och att det ger honom en större trovärdighet även i bredare kretsar utanför MP.

Han ser sig själv som en pragmatisk person och att han har en etisk kompass både vad gäller miljö- och klimatfrågor, sociala frågor och internationell solidaritet. Han tycker att språkrören har en nyckelroll för att företräda partiet på ett sätt som bygger förtroende, men att det inte är de i slutändan som tar ut riktningen för partiet eller sakpolitiken.

Vad är din syn på basinkomst?

– Jag är positiv till en utredning, men en sådan behöver ha ett brett perspektiv kring hur det skulle påverka både de nuvarande trygghetssystemen, välfärden och ekonomin. Sen får man ta ställning baserat på vad utredningen ger för handen.

Hur ska vi klara framtidens energibehov i Sverige och är kärnkraft en del av lösningen?

–  Vi ska fortsätta och snabba på byggnationen av vindkraft (speciellt havsbaserad) och solenergi, men samtidigt arbeta hårt med energieffektivisering och med att minska onödig konsumtion av energi. Ny kärnkraft är inte aktuellt, det är både dyrt och innebär en massa miljö- och säkerhetsrelaterade problem. Existerande kärnkraft bör köras under högt ställda säkerhetskrav och bärandes sina egna kostnader så länge ett nedstängande i förtid skulle innebära ökad användning av klimatskadlig fossil energi (i Sverige eller utomlands).

Vad anser du om Nato och Sveriges roll i organisationen?

– Nato är en organisation med mängder med brister, vilket visat sig ännu tydligare under den svenska ansökningsprocessen. Allt pekar på att vi kommer att bli medlemmar i Nato då stödet i riksdagen är stort för den linjen. Väl där ska vi arbeta för demokratisering av medlemsstaterna och internationell nedrustning (speciellt vad gäller kärnvapen), men även för främjande av fred och värnande av mänskliga rättigheter ur ett globalt perspektiv. Här behövs en samverkan med FN kring begrepp som ”Responsibility to Protect”, ansvar att ingripa för att stoppa folkmord eller andra grova kränkningar av mänskliga rättigheter.

Apropå spets eller bredd-diskussionen internt inom MP: Om partiet ska fokusera mer på klimat och miljö och mindre på andra frågor – vilka frågor ska Miljöpartiet arbeta mindre med och vilka politiska krav ska Miljöpartiet inte längre ställa?

– Miljöpartiet ska ha en spets vad gäller miljö och klimat och prioritera de frågorna när vi kan sätta agendan. Det är vår tids ödesfrågor och där har vi ett unikt uppdrag. Vi ska dock också ha en bredd av politik för alla politikområden, och ska speciellt visa att vi är engagerade och förtroendeingivande i frågor som rör social hållbarhet och välfärd. Vi ska inte sluta att driva några frågor.

Vad har Miljöpartiet gjort fel när det inte har lyckats att locka till sig Greta Thunberg-generationen?

– Vi har varken tillräckligt tydligt lyckats kommunicera allt vi faktiskt har fått igenom, eller vad som är vår egen politik i relation till vad som var regeringspolitik som vi lyckades förhandla fram. Vi har också misslyckats med att nå ut till en ung generation som (trendkänsligt) har blivit allt mer konservativ. Vi behöver i högre grad möta dem på de arenor där de är.

Just nu genomförs flera lagreformer som kommer inskränka den personliga integriteten i kampen mot gängkriminaliteten, är det rätt väg att gå, eller hur anser du att den organiserade brottsligheten bäst bekämpas?

–  Vi ska bekämpa reformer som innebär bred repression mot människor som exempelvis visitationszoner eller vräkning av familjer. Däremot behövs exempelvis preventiv avlyssning riktat mot kriminella miljöer, minskad sekretess mellan myndigheter och ett antal andra åtgärder som riktar in sig specifikt mot kriminaliteten även om det så klart även där finns integritetsaspekter att beakta. Den organiserade brottsligheten behöver både bekämpas genom att rättsvårdande myndigheter får bättre verktyg och resurser för att beivra och lagföra brott och genom massiva satsningar på det förebyggande och främjande arbetet som gör att alla barn ges möjlighet till en bra start i livet och att alla känner sig inkluderade i samhället.

Vad är dina tankar kring en avkriminalisering av cannabis?

–  Det skulle vare en stor gåva till den organiserade brottsligheten. Människor i missbruk hjälps bäst genom att utveckla och satsa på missbruksvård.

Hur ska vi kunna stärka djurskyddet, samt även innefatta stora rovdjur och vilt?

– Detta är frågor som vi är ensamma om att driva, där vår solidaritet med djur gör oss unika. Vi behöver arbeta kontinuerligt med att stärka och bredda djurskyddet för tama djur (bland annat genom att succesivt höja djurskyddskraven på djurindustrin och gå över till veganska alternativ). Men också med skyddet av de naturliga ekosystemen, där våra stora rovdjur är helt centrala, både för sitt eget värde och för den funktion de fyller i ekosystemen.

Är ekonomisk tillväxt ett hinder för en hållbar omställning eller nödvändig för att finansiera den? Utveckla gärna svaret!

– Vi behöver ställa om till ett ekologiskt hållbart samhälle, omställningen behöver ske inom planetens gränser. Utsläpp behöver minska drastiskt och ekonomin bli cirkulär. Det kräver både teknikutveckling och en teknisk och industriell omställning och beteendeförändringar och minskad konsumtion av material, energi och annat som ökar våra ekologiska fotavtryck. Att se ekonomisk tillväxt som ett nödvändigt mål eller ett absolut hinder lägger båda fokus på fel saker. Det är miljö- och klimateffekterna, och hur vi kan ställa om på ett socialt hållbart sätt, som vi behöver fokusera på.

2015 års ”andningspaus” blev ingen paus utan början på ett mer stängt Sverige, är det dags att öppna upp Sverige igen för och i så fall hur mycket?

– Sverige ska ha en generös flyktingpolitik. Vi behöver absolut öppna upp mer. Främst behöver vi fokusera på att drastiskt öka mottagandet av kvotflyktingar (som Tidöpartierna drog ned på) då det både är de mest utsatta flyktinggrupperna och då systemet möjliggör för säkra vägar direkt till Sverige för hela familjer och personer med särskilda behov som erbjuds en nystart i livet. Vi behöver också fokusera på att värna dem som redan är här och säkerställa att fler får stanna av ömmande skäl, exempelvis barn som har växt upp här.

Läs vad andra språkrörskandidater har svarat på vår enkät:

Magnus Wåhlin vill att Sverige ska ha en human migrationspolitik

Carl Ståhle tycker att Miljöpartiet har kompromissat för mycket

Torbjörn Nilsson vill vara offensiv i miljöfrågor och sociala frågor

William Ulrici vill locka de yngre till Miljöpartiet