Radar · Politik

Språkrörskandidaterna: Torbjörn Nilsson vill vara offensiv i miljöfrågor och sociala frågor

Torbjörn Nilsson är ledamot i partistyrelsen, språkrör för Miljöpartiet i Värmland.

Med låga siffror i opinionen är det kanske viktigare än någonsin vem som kommer att leda Miljöpartiet in i framtiden. Syre har skickat ut en enkät för att lära känna språkrörskandidaterna bättre inför den stundande kongressen. Så här svarade Torbjörn Nilsson! 

Uppdatering: Sedan artikeln publicerades har Torbjörn Nilsson hoppat av sin kandidatur.

Torbjörn Nilsson är ledamot i partistyrelsen, språkrör för Miljöpartiet i Värmland och ordförande i styrelserna för Karlstads El- och Stadsnät och dotterbolaget Mittnät. Han har en bakgrund som naturvårdsbiolog och har varit aktiv i miljöorganisationer, forskat i ekologi, jobbat med naturvård, samt varit miljönämndsordförande. Han har ett starkt engagemang för sociala frågor och för att stärka Miljöpartiets förtroende även i dem, skriver han på MP:s hemsida.

Vad är din syn på basinkomst?

– Jag är positiv till visionen som finns i Miljöpartiets partiprogram, att alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett stöd som går att leva på, oavsett vilken inkomst man haft tidigare och oavsett orsaken till att man saknar inkomst. Ett sådant trygghetssystem kan kallas för basinkomst. Jag anser att ett sådant stöd bör utformas så som en MP-kongress för länge sedan tog ställning för (utifrån förslag från MP:s medborgarlöneutredning som jag medverkade i) att stödet trappas av med stigande inkomster, på sådant sätt att det inte blir alltför stora marginaleffekter för den som har inkomster vid sidan om stödet. Det vill säga, en sådan utformning som ibland kallas för negativ skatt.

– Samtidigt som jag tycker detta är en viktig del i den gröna framtidsvisionen, så tycker jag att det i närtid är viktigare att kämpa för att komma till rätta med en del allvarliga brister som finns i dagens trygghetssystem – särskilt i sjukförsäkringen, som jag skrivit flera debattartiklar om de senaste åren.

Hur ska vi klara framtidens energibehov i Sverige och är kärnkraft en del av lösningen?

–Vi ska anpassa produktion och konsumtion till den mängd energi som kan framställas på ett hållbart sätt, det vill säga, med den redan utbyggda vattenkraften, med fortsatt utbyggnad av solenergi och vindkraft, och med ett hållbart utnyttjande av bioenergi, främst från olika restprodukter. Vi behöver förbättra elnäten och satsa stort på energilagring i olika former (batterier, vätgas, etc.) för att hantera variationer i energiproduktion och användning.

– Kärnkraftens olycksrisker är oacceptabla, och hanteringen av det långlivade högaktiva avfallet har ännu inte fått någon acceptabel lösning. Miljöpartiets mål är att energisystemet ska vara fritt från fossila bränslen 2035 och fritt även från kärnkraft 2040. Det är rimligt att fortsätta jobba för de målsättningarna. Kärnkraftsavvecklingen bör främjas genom att stegvis och planerat öka kraven på kärnindustrin att betala försäkring för sina olycksrisker (inte genom politiska beslut om när olika reaktorer ska stängas).

Vad anser du om Nato och Sveriges roll i organisationen?

– För mig handlar Nato-frågan främst om att väga två osannolika men katastrofala risker mot varandra: å ena sidan risken för ett kärnvapenkrig, å andra sidan risken för ett militärt anfall mot Sverige. Ett kärnvapenkrig skulle vara den största katastrof som människan kan åstadkomma, både för mänskligheten och för annat liv på jorden, långt värre än det vi är på väg att åstadkomma med den globala uppvärmningen. Jag är övertygad om att Sverige har bättre möjlighet att verka för kärnvapennedrustning, och därmed minska risken för ett kärnvapenkrig, om vi låter bli att gå in i Nato.

– Ett ryskt anfall mot Sverige skulle vara en katastrof för vårt land på många sätt, särskilt om det skulle sluta med en erövring – och det skulle bland annat ta bort alla möjligheter för oss att verka för kärnvapennedrustning i världen. Risken för detta bör dock ha minskat ytterligare nu när Finland har gått med i Nato. För mig landar sammanvägningen av detta i att vi inte bör gå med i Nato. Därför är jag glad att Miljöpartiet har den ståndpunkten. Samtidigt inser jag att ingen säkert kan bedöma de här riskerna, och därför är det inte orimligt för mig att en del (och även en del miljöpartister) kommer till motsatt slutsats.

– Om Sverige blir medlem bör vi där framför allt verka för kärnvapennedrustning och no first use, lagstifta om förbud mot kärnvapen i Sverige såväl i krig som i fredstid, och säga nej till eventuella förslag om utländska militärbaser i vårt land.

Apropå spets eller bredd-diskussionen internt inom MP: Om partiet ska fokusera mer på klimat och miljö och mindre på andra frågor – vilka frågor ska Miljöpartiet arbeta mindre med och vilka politiska krav ska Miljöpartiet inte längre ställa?

– Jag vill att Miljöpartiet ska bli ännu vassare i klimat- och miljöfrågorna, jobba mer med att stärka förtroendet i breda välfärds- och fördelningsfrågor (till exempel att få en rimligt fungerande sjukförsäkring), och fortsätta stå upp mot rasism, homofobi och annat minoritetsförtryck. Vi ska inte välja bort några frågor eller förslag. Det finns ingen motsättning mellan att vara offensiv i miljöfrågor och att vara det i sociala frågor.

Vad har Miljöpartiet gjort fel när det inte har lyckats att locka till sig Greta Thunberg-generationen?

– Vi lyckades dåligt med kommunikationen kring Vattenfalls kolgruvor 2016. Det (tillsammans med flyktingpolitiken) gjorde att vi tappade förtroende hos många, och vi jobbar fortfarande på att bygga upp det igen.

– Sedan ska vi vara medvetna om att uttryck som ”Greta-generationen” är lite missvisande. Greta Thunberg har fått igång en fantastisk ungdomsrörelse för klimatfrågan bland unga, men den dominerande trenden bland dagens unga är en nationalistiskt inriktad högervåg, där många inte tar klimatförändringen på allvar. Det är inte Miljöpartiets fel. Vi måste fortsätta kämpa tillsammans med den unga klimatrörelsen, och med gröna och progressiva krafter i andra länder, för att försöka vända den trenden.

Just nu genomförs flera lagreformer som kommer inskränka den personliga integriteten i kampen mot gängkriminaliteten, är det rätt väg att gå, eller hur anser du att den organiserade brottsligheten bäst bekämpas?

– Viktigast för att bekämpa brottsligheten är förebyggande insatser. Därför är det helt fel att Tidölaget drar ner resurserna till kommunerna, som har viktiga roller i det arbetet. Det är också viktigt att stärka tullens arbete mot in- och utförsel av vapen, droger, stöldgods, etc. När det gäller åtgärder som påverkar den personliga integriteten är det en balansgång. En del sådana åtgärder kan vara befogade, medan andra är direkt dåliga (till exempel visitationszoner).

Vad är dina tankar kring en avkriminalisering av cannabis?

– Nej till avkriminalisering. Ja, till skademinimering (harm reduction).

Hur ska vi kunna stärka djurskyddet, samt även innefatta stora rovdjur och vilt?

– Miljöpartiet har ett offensivt och bra djurpolitiskt program, med många bra förslag. Där ingår också att även vilda djur bör omfattas av djurskyddslagen. När det gäller de stora rovdjuren är det bland annat viktigt att stoppa licensjakterna på varg, lo och järv, samt att förbjuda jakt med drivande hundar som hetsar rovdjuren på flykt.

Är ekonomisk tillväxt ett hinder för en hållbar omställning eller nödvändig för att finansiera den? Utveckla gärna svaret!

– Ekonomisk tillväxt kan vara bra eller dålig, beroende på vad den innehåller och hur den skapas. När vi stoppar fossila bränslen och annat som förstör miljön, får vi vara beredda på att det kan leda till minskad produktion och konsumtion, det vill säga, minskad eller negativ tillväxt, under en kortare eller längre tid. När vi har skapat ett hållbart samhälle och sett till att vi lever inom naturens ramar, kommer troligen den fortsatta kunskapsutvecklingen leda till en ekonomisk tillväxt som inte är miljöförstörande.

2015 års ”andningspaus” blev ingen paus utan början på ett mer stängt Sverige, är det dags att öppna upp Sverige igen för och i så fall hur mycket?

– Ja, till att börja med borde vi bland annat underlätta familjeåterföreningar, öka mottagningen av kvotflyktingar, och sluta utvisa hbtq-personer och konvertiter till länder där de riskerar att förföljas och dödas.

Läs vad andra språkrörskandidater har svarat på vår enkät:

Magnus Wåhlin vill att Sverige ska ha en human migrationspolitik

Carl Ståhle tycker att Miljöpartiet har kompromissat för mycket

William Ulrici vill locka de yngre till Miljöpartiet

Martin Marmgren vill satsa förebyggande mot brottslighet

Fakta: Enkäten

Språkrörskandidaterna fick svara på tio frågor kring Syres ämnesområden. De fick själva välja vilka de ville svara på och hur mycket.

Vad är din syn på basinkomst?

Hur ska vi klara framtidens energibehov i Sverige och är kärnkraft en del av lösningen?

Vad anser du om Nato och Sveriges roll i organisationen?

Apropå spets eller bredd-diskussionen internt inom MP: Om partiet ska fokusera mer på klimat och miljö och mindre på andra frågor – vilka frågor ska Miljöpartiet arbeta mindre med och vilka politiska krav ska Miljöpartiet inte längre ställa?

Vad har Miljöpartiet gjort fel när det inte har lyckats att locka till sig Greta Thunberg-generationen?

Just nu genomförs flera lagreformer som kommer inskränka den personliga integriteten i kampen mot gängkriminaliteten, är det rätt väg att gå, eller hur anser du att den organiserade brottsligheten bäst bekämpas?

Vad är dina tankar kring en avkriminalisering av cannabis?

Hur ska vi kunna stärka djurskyddet, samt även innefatta stora rovdjur och vilt?

Är ekonomisk tillväxt ett hinder för en hållbar omställning eller nödvändig för att finansiera den? Utveckla gärna svaret!

2015 års ”andningspaus” blev ingen paus utan början på ett mer stängt Sverige, är det dags att öppna upp Sverige igen för och i så fall hur mycket?

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV