Radar · Politik

Språkrörskandidaterna: Carl Ståhle tycker att Miljöpartiet har kompromissat för mycket

Carl Ståhle är digitaliseringsexpert och styrelseledamot för Klimatnätverket.

Med låga siffror i opinionen är det kanske viktigare än någonsin vem som kommer att leda Miljöpartiet in i framtiden. Syre har skickat ut en enkät för att lära känna språkrörskandidaterna bättre inför den stundande kongressen. Så här svarade Carl Ståhle!

Carl Ståhle är styrelseledamot för Klimatnätverket, som är Miljöpartiets största nätverk, vilken också står bakom sajten Klimatfärdplanen. Han har en bakgrund som utbildad arkitekt, men har jobbat främst inom IT med inriktning mot bostäder och samhällsbygge. Idag är han digitaliseringsexpert på Sveriges Allmännytta. Han var ersättare i riksdagen under 2022 och har även varit aktiv som lokalpolitiker i Ekerö kommun. Carl Ståhle beskriver sig själv som en entreprenör och att han vill jobba för att skapa förutsättningar för företag att klara omställningen. Han vill se en ny sorts politiker som inte är valda på ”fossila mandat” utan vill ta klimatutmaningarna på allvar för att leva upp till Parisavtalet.

Vad är din syn på basinkomst?

– Mitt fokus är omställningen de närmaste åren för att vi ska klara de grundläggande kraven för människans överlevnad. Jag tror att under denna omställningsperiod så finns det en stor risk för att ekonomin kommer att haverera och då måste vi hitta ett ekonomiskt system som är rättvist. Där tror jag att basinkomst kommer att vara en fundamental pusselbit. I det fall ekonomin inte havererar så tror jag inte att införandet av basinkomst kommer att skynda på eller underlätta omställningen utan jag tror att vi snabbast och enklast kan klara av omställningen inom ramen för existerande system. Men vi måste börja utforska basinkomst redan nu.

– Långsiktigt har jag full tillförsikt om att basinkomst kommer att vara en bärande del i vårt mer jämlika och rättvisa samhälle, speciellt när vi ser att lönearbete och arbetslinjen inte kommer att vara grunden för vår samhällsutveckling. Med cirkulär ekonomi, delad kod, delad data, delad kunskap och delade resurser i ett kretslopp kommer tiden och inte pengarna att vara rikedomen att eftersträva.

Hur ska vi klara framtidens energibehov i Sverige och är kärnkraft en del av lösningen?

–  Idag är kärnkraften en del av lösningen för Sveriges energibehov. MP måste vara tydliga med att utfasningen av kärnkraften inte får vara på bekostnad av takten i omställningen bort från fossila utsläpp. Nya kärnkraftverk ska inte på något sätt finansieras av staten. Därför krävs det en långsiktigt hållbar och teknikneutral energipolitik som beskriver hur mycket el vi behöver och till vad men framför allt vilka prioriteringar vi gör. Ansvarsutkrävningen när det gäller elsystemets brister måste bli tydligare. Kommunernas planmonopol med vetorätt bör kompletteras med en skyldighet att säkerställa en självförsörjningsgrad. Det innebär att om de säger nej till en sorts produktion så måste de peka på och godkänna alternativa lösningar. På så sätt kan ansvarsutkrävning ske när näringslivet pekar på effektbrist. Även Försvarets rätt till veto måste kompletteras med en skyldighet att peka på och godkänna alternativa lösningar inom kommunen. Försvaret måste också ha ett självförsörjnings- och totalförsvarperspektiv på energi- och drivmedel varför lokal energiproduktion måste bli en prioritet.

– För att säkra fortsatt lönsam utbyggnad för både hushåll och industri utan att hushållen hamnar i kläm när priserna fluktuerar kraftig anser jag att vi behöver införa skattfrihet för hushållens basbehov, progressiv skatt för att undvika slöseri samt el-plånbok för egenproducerad el.

Vad anser du om Nato och Sveriges roll i organisationen?

– Jag var mycket kritisk till att vi skickade militära trupper över huvud taget samt att vi placerade oss under Nato-befäl under Afghanistankriget. Den statliga utredning som presenterades 2017 stärker min uppfattning. Jag anser generellt att Sveriges bidrag i konflikter ska primärt vara baserade på FN-beslut och inom ramen för FN-aktiviteter. Bidragen anser jag inte ska vara med stridande trupper utan huvudsakligen vara humanitära. Vi bör satsa på bland annat ingenjörs-, infrastruktur-, logistik- och sjukvårdstrupper.

– Kraven som vi ska ha för att gå med i Nato måste definieras först. Det går inte att införa högre krav i efterhand efter att förhandlingen är klar men vi kan lösa upp krav i efterhand om vi skulle behöva. Alla avtal måste innehålla ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Just nu är det kraftig slagsida till vår nackdel. Några av de krav som man bör sätta från början är bland annat kärnvapenfri zon och inga trupper eller baser på svensk mark under fredstid. I dagsläget är vi inte med, därför bör vi agera idag enligt vår nuvarande politik – att vara alliansfria.

– Med tanke på hur den demokratiska processen har misskötts och med tanke på att våra värderingar och lagar som ska upprätthålla ett demokratiskt och öppet samhälle har hållits som gisslan av bland annat Turkiet så anser jag att ansökan ska dras tillbaka – för att just förbättra förhandlingsläget. Vi bör gå ut med budskapet att Sverige drar tillbaka sin ansökan om att gå med i Nato mot bakgrund av att vår rättsstat, våra värderingar och vårt öppna demokratiska samhälle inte har en roll i Nato eftersom medlemsländerna vill begränsa oss istället för att skydda oss.

Apropå spets eller bredd-diskussionen internt inom MP: Om partiet ska fokusera mer på klimat och miljö och mindre på andra frågor – vilka frågor ska Miljöpartiet arbeta mindre med och vilka politiska krav ska Miljöpartiet inte längre ställa?

– Den gröna rörelsen syftar till ett socialt hållbart mänskligt liv som lever inom de ekologiska ramarna där ekonomi är ett verktyg. Fokuset på mer klimat och miljö anser jag vara felformulerat. MP har redan högst förtroende inom klimat- och miljöpolitikens problemformulering. Däremot måste MP fokusera mer på ”omställningen” och lösningarna för att leva inom ramen för jordens resurser. Hur ser livet utan fossila bränslen ut och hur tar vi oss dit utan att krascha människors livsförutsättningar, ekonomin men framför allt demokratin och vårt öppna samhälle?

– När vi går in i förhandlingar om makten ska vi prioritera att få igenom tillräckligt många lösningar för att vi ska klara våra CO2-mål. Vi ska villkora vårt stöd med att budget och regering ska genomföra åtgärder som når Parisavtalet, 2030-målen och 2045-målen. Om vi ska få stöd för dessa lösningar för omställningen måste vi fokusera på ”majoritetssamhället” och ha lösningar för dem. När vi har lösningar för den stora massan får vi många röster. När vi fokuserar på lösningar för minoriteter så får vi lite eller inget intresse alls från den stora massan. Exempelvis behöver vi ha ”rättvisa” lösningar som de rika inte kan köpa sig fria ifrån och komplettera dem med rättvisa lösningar för den stora massan.

Vad har Miljöpartiet gjort fel när det inte har lyckats att locka till sig Greta Thunberg-generationen?

– Greta-generationen är inte dumma. De kan också räkna. MP har helt enkelt inte tillräckliga lösningar för att klara av den omställningen som krävs. Framför allt kommunicerar vi dem inte. Vi behöver vara mycket ärligare och mycket mindre ängsliga och börja göra det vi säger att vi vill ska hända. Varför hålla på med elbilstöd som fokusfråga när vi vet om att det tar 25 år att ställa om bilflottan till el? Varför föreslå reduktionsplikten som ett alternativ när vi vet om att vi inte kan hantera skogen som vi gör. Varför byter vi ut plastpåsen mot papperspåse när vi vet om att det stora problemet är sju nivåer av engångsförpackningar gjort på skogliga varor. Varför dutta med flygskatt när flygandet måste upphöra helt. Varför tillåta byggnation med betong när vi vet hur vi bygger noll- och plusenergihus? Varför jobba för second-hand när vår näringslivspolitik göder HM:s och Ikeas affärsmodeller för slit-o-släng och konsumtion?

– MP har redan gjort egna interna kompromisser i vår politik på kommun-, region- och riksnivå för att vi är så ängsliga. Dessa kompromisser har ingen bäring i forskningen för i sammantaget når vi inte målen med omställningen i tid. Vi behöver bli ärliga i vår kommunikation men också gentemot oss själva.

– Den främsta anledningen till att vi inte lyckas locka Greta-generationen tror jag är att vi inte involverar dem i lösningarna. Vi finns inte på deras plattformar och vi inkluderar inte dem i skapandet av den gröna visionen. Vi når dem inte för att vi jobbar inte med medborgarråd. Om vi hade gjort det hade vi varit tydliga med rätten till bostad. Vi hade varit tydliga med rätten till fri rörlighet.

Just nu genomförs flera lagreformer som kommer inskränka den personliga integriteten i kampen mot gängkriminaliteten, är det rätt väg att gå, eller hur anser du att den organiserade brottsligheten bäst bekämpas?

– Jag är stark anhängare till förebyggande arbete och vi har negligerat både skol- och bostadspolitiken men också byggt höga ekonomiska klyftor. Det långsiktiga arbetet med att minska klyftor och säkerställa att alla har en möjlighet att skapa sin framtid, på lika villkor, känner jag är grunden för att färre vill eller känner sig nödgade att söka sig till den kriminella världen. Det sagt så är det inte en quickfix.

–  För mig är grunden i ett rättssamhälle att vi är oskyldiga till dess att vi har funnits skyldiga. En del i detta synsätt är att jag har rätt att inte vara bevakad av staten utan att det finns misstanke om brott. Det är en del av det öppna och demokratiska samhället där vi måste känna trygghet i att vara oliktänkande och kunna yttra dessa åsikter. Jag tror att vi ska vara väldigt försiktiga med att scanna en stor mängd människor för att hitta och förhindra brottslingar. När det gäller brott mot barn eller de som står i beroendeställning så har staten ett extra stort ansvar att säkerställa deras trygghet. För att förhindra att barn råkar illa ut kan det finnas anledning att inskränka den personliga integriteten.

Vad är dina tankar kring en avkriminalisering av cannabis?

– Värderingsmässigt så är jag uppvuxen i ett samhälle med nolltolerans från staten kring droger och att den metoden skulle vara mest human etc. Jag har sett och upplevt problemen på nära håll med droger men vi ska också veta att många gånger är det vår egen vårdapparat som kan vara inkörsporten till ett beroende. Här eftersöker jag ett större ansvar från läkemedelsindustri och vård.

– Jag har dock lärt mig, tack vare andra länders metoder samt forskning att vår metod inte alltid fungerar så bra eller är särskilt human. Min ingång är att vi hela tiden ska utvärdera vår politik utefter den senaste forskningen.

Hur ska vi kunna stärka djurskyddet, samt även innefatta stora rovdjur och vilt?

– Jag är vegetarian, främst på grund av klimatet men också på grund av sättet som vi hanterar våra djur i framför allt det vi kallar matproduktionen. Som jag ser det finns det några huvudpunkter som vi måste ta tag i omgående. En kortsiktig dagsaktuell lösning är att genast sätta upp bevakningsutrustning för att säkerställa att regelverk följs. Inspektioner kan därmed ske när som helst och allt material ska spelas in och lagras i det fall utredning krävs. En anläggning utan övervakningskamera ska inte få tillstånd att bedriva verksamhet. Sedan behövs ett regelverk som säkerställer alla djurs mer naturliga livscykel och livsmiljöbehov. Detta kommer att innebära att matproduktionen från djur som vi ser den idag kommer att kraftigt minskas. Transporter av levande djur bör förbjudas och ambulerande slakterier bör vara ett sätt för myndigheter att rondera och kontrollera anläggningar och djurens hälsa. Samma krav som vi ställer på matproduktionen ska ställas för all import.

– När det gäller stora rovdjur och vilt så bör fokus vara på att de ska vara långsiktigt livskraftiga bestånd. Från gång till annan behöver vi jaga mer eller mindre för att kunna hitta balansen. Jakten ska inte styras av andra ekonomiska intressen såsom till exempel skogen eller tamdjursuppfödning utan jakten ska utgå ifrån artens långsiktiga förutsättningar.

Är ekonomisk tillväxt ett hinder för en hållbar omställning eller nödvändig för att finansiera den? Utveckla gärna svaret!

– I all förändring så sker tillväxt inom ett område och nedväxt inom ett annat. En ny teknisk landvinning underminerar lönsamheten i en gammal lösning. I vårt ekonomiska system kan vi prioritera tillväxten till de hållbara delarna och säkerställa att nedväxt sker i till exempel fossilindustrin genom att till exempel ta bort fossila subventioner och investera i cirkulära affärsmodeller. Bland annat kan utvinningen av fosfor och andra råvaror ur vårt avloppsslam öka dramatiskt samtidigt som vi minskar utvinningen av jungfruliga material. Genom att till exempel inte elda upp våra sopor i fjärrvärmeverk utan återanvända råvarorna kommer att skapa dyrare sopor och vi får en nedväxt av sopgenererad värme vilket i sin tur kommer att skapa en tillväxt inom solgenererad fjärrvärme.

– I vårt ekonomiska system så är möjligheten att tjäna relativt mer pengar på en investering jämfört med en annan det som skapar momentum i en förändring. Den potentiella ökningen av marknaden, eller tillväxten av en viss produkt eller tjänst kommer att locka mer investeringar i den branschen. Mer investeringar i en viss bransch kommer att öka takten och konkurrensen samt sänka priserna. Så länge som vi har det ekonomiska system som vi har i världen så ska vi nyttja systemets inneboende funktioner för att öka takten på omställningen.

– Bankernas och försäkringsbolagens säkerheter i fossilindustrin kommer dock att äventyra hela det ekonomiska systemet när spiralen går i nedväxt. Här behöver stater och riksbanker gå in för att säkerställa stabilitet. Jag tror på kontrollerad omställning och den innefattar både tillväxt och nedväxt.

2015 års ”andningspaus” blev ingen paus utan början på ett mer stängt Sverige, är det dags att öppna upp Sverige igen och i så fall hur mycket?

– Jag tycker att MP:s och EU:s grundläggande tro om fri rörlighet är bra. Den ska vi värna, förbättra och förstärka. Men vi har en övertro om att folk flyttar på sig från land till land för jobb. Ofta så blandas korten och man skiljer inte på arbetskraft som kommer inom unionen och utanför. Här krävs det ärlighet i den politiska diskussionen.

– Sedan har vi asylinvandringen där jag igen anser att MP:s linje om att värna de mänskliga rättigheterna är den riktiga vägen fram och den enda humana. (att bara luta sig mot kvotflyktingar löser bara 2,9 procent av problemet). Idag har vi 110 miljoner på flykt från krig och konflikter. Till 2050 räknar man med uppåt 1 miljard på grund av klimatförändringarna.

– Att ta emot flyktingar innebär också att vi tar konsekvenserna av vårt eget handlande. Varför flyr folk från sina hem? De vill inte fly. Orsakerna är oftast krig och konflikt beroende på korruption, stora klyftor, diktaturer etc. Ofta kopplat till mat, vatten och drivmedel. Här har UD och biståndspolitiken en mycket viktig roll, men även institutioner som Exportkreditnämnden eller våra pensionsfonder. Vi måste sluta stödja och handla med de fula fiskarna i världen.

– Vi måste göra det enkelt för alla som kommer att komma in i vårt samhälle att bli en bidragande del i samhället. De flesta vill inget hellre. Så vi måste fråga oss – vad är de grundläggande behoven för att kunna ta del av samhället och bli en integrerad del av vårt samhälle? Som ett första steg så krävs det viss infrastruktur på plats, som ett färdigt ”startpaket” till en början, som exempelbis: ID-kort, bankkonto, betalkort, mobil, arbetstillstånd och skola.

(Vissa av svaren har kortats ned, red anm.)

Läs vad andra språkrörskandidater har svarat på vår enkät:

Magnus Wåhlin vill att Sverige ska ha en human migrationspolitik

William Ulrici vill locka de yngre till Miljöpartiet

Torbjörn Nilsson vill vara offensiv i miljöfrågor och sociala frågor

Martin Marmgren vill satsa förebyggande mot brottslighet

Fakta: Enkäten

Språkrörskandidaterna fick svara på tio frågor kring Syres ämnesområden. De fick själva välja vilka de ville svara på och hur mycket.

Vad är din syn på basinkomst?

Hur ska vi klara framtidens energibehov i Sverige och är kärnkraft en del av lösningen?

Vad anser du om Nato och Sveriges roll i organisationen?

Apropå spets eller bredd-diskussionen internt inom MP: Om partiet ska fokusera mer på klimat och miljö och mindre på andra frågor – vilka frågor ska Miljöpartiet arbeta mindre med och vilka politiska krav ska Miljöpartiet inte längre ställa?

Vad har Miljöpartiet gjort fel när det inte har lyckats att locka till sig Greta Thunberg-generationen?

Just nu genomförs flera lagreformer som kommer inskränka den personliga integriteten i kampen mot gängkriminaliteten, är det rätt väg att gå, eller hur anser du att den organiserade brottsligheten bäst bekämpas?

Vad är dina tankar kring en avkriminalisering av cannabis?

Hur ska vi kunna stärka djurskyddet, samt även innefatta stora rovdjur och vilt?

Är ekonomisk tillväxt ett hinder för en hållbar omställning eller nödvändig för att finansiera den? Utveckla gärna svaret!

2015 års ”andningspaus” blev ingen paus utan början på ett mer stängt Sverige, är det dags att öppna upp Sverige igen för och i så fall hur mycket?