Stora risker med politiska vargjakten

I början av december 2024 bestämdes att vargens skydd enligt Bernkonventionen skulle sänkas, från strikt skyddad till bara skyddad, vilket kan innebära att det blir tillåtet med kontrollerad jakt.

I mitten av oktober, två månader tidigare, meddelade svenska regeringen att vargstammen så snart som möjligt” ska reduceras ner mot ett nytt referensvärde på 170 individer, i stället för dagens 300. 

I mars 2024 presenterade Naturvårdsverket sänkta krav för skyddsjakt på stora rovdjur, efter uppdrag från regeringen. Myndighetens bedömning var att skyddsjakten skulle öka.

Det var drygt ett år sedan, i september 2023, som den stora politiska jakten på vargen inleddes när EU-kommissionen beslutade att försöka sänka vargens skyddsstatus. En kritiserad insamling av information från alla intressenter inleddes och under drygt två veckor fanns det en mejladress för ändamålet.

Processen kritiserades för att vara regelvidrig och flera miljö- och djurorganisationer konstaterade i ett öppet brev riktat till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att beslut om skyddsstatus ska baseras på vetenskapligt underlag och inte ”anekdotisk bevisföring”. Ursula von der Leyen kritiserades också från flera håll för att driva en personlig vendetta eftersom det var efter att hennes prisbelönta ponny Dolly dödats av en varg året innan som hon började agera för en reducering av vargstammen. 

Flera röster har höjts om att en politisk agenda har tagit över och ligger till grund för beslut i stället för vetenskap. Bara två år innan beslutet om ändringen i Bernkonventionen avslogs ett liknande förslag från Schweiz. Bland andra expertorganisationen Large carnivore initiative for Europe (LCIE) har kritiserat att samma forskningsunderlag som motiverade fortsatt strikt skydd nu har använts för att genomföra en sänkning. 

Benny Gäfvert, rovdjursexpert på Världsnaturfonden (WWF), förklarar att det faktum att vargpopulationer rör på sig och förändras skapar utrymme för politiska bedömningar. Han tror att de politiska vindarna också kan påverka om Sverige får ett sänkt referensvärde på 170 vargar. 

– Vi tycker det ska vara väldigt starkt vetenskapligt underbyggda slutsatser som får politiker och beslutsfattare att ta de här besluten. I nuläget är det mer tyckande, en opinion som har svängt och påverkat till  radikala beslut, säger han och drar kopplingar till åtstramningar på flera håll inom naturvården.  

Vargarna sprider sig

I argument för ökad vargjakt åberopas forskning och det påtalas att vargstammen breder ut sig och att attacker mot tamdjur ökar. I regeringens pressmeddelande efter beslutet om Bernkonventionen kommenterade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD):

– Sverige har varit pådrivande i att få till den här sänkningen. Det är glädjande att våra ansträngningar ger resultat. Vargstammen har ökat stadigt och även otryggheten. Allt fler lantbrukare får sina djur rivna eller dödade. Det här beslutet kommer leda till att handlingskraften mot vargattacker i Sverige nu kan bli starkare. 

Benny Gäfvert menar att det är ett politiskt spel. 

– Utifrån svenskt perspektiv är det ingen ökning de senaste åren. Här har vi snarare tagit ner populationerna. 

I regeringens pressmeddelande förklaras att vargpopulationerna ökar i de flesta medlemsstaterna i EU, enligt en fördjupad analys 2023. Att Peter Kullgren påpekar att vargstammen har ökat är i sig inte fel, konstaterar Benny Gäfvert. 

– Det är bara det att han… Vad var hans andemening när han sa det? Det har han säkert koll på. Han har duktiga personer på departementet som förser honom med vad han ska säga.

Sett till antalet angripna lantbruksdjur i Sverige var 2023 något av ett rekordår med totalt 454 djur som attackerats av varg, gällande flest får men även nöt och get. Detta enligt uppgifter i databasen Rovbase som presenteras i årlig viltskadestatistik från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Antalet attacker har också ökat de senaste tre åren, men låg bara något högre 2023 än 2020 och flest attacker under 2000-talet inträffade 2013. Då angreps totalt 432 får, getter och nötkreatur i 88 attacker, att jämföra med 82 under 2023.

Vid regeringsskiftet 2022 presenterades den nya landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) bland annat som jägare. Han lovade direkt att antalet vargar i Sverige skulle reduceras. 2023 inleddes en rekordstor jakt på 75 vargar och när kvoten inte uppnåddes kallade Peter Kullgren till ett möte med landshövdingar för län med licensjakt för att få en förklaring till varför ”bara” 57 vargar kunde fällas. Möjligheter för att förenkla jaktbeslut diskuterades. Mötet hölls i april och i juli fick Naturvårdsverket ett officiellt uppdrag från regeringen att se över skyddsjakten och möjligheten att tillåta skyddsjakt efter bara ett angrepp, i stället för rådande praxis med fyra. Året efter presenterade Naturvårdsverket nya regler med lägre krav. 

Strax innan EU-kommissionen hösten 2023 presenterade målet att sänka vargens skyddsstatus reste Peter Kullgren till Österrike för att tillsammans med landets jordbruksminister Norbert Totschnig ta fram ett förslag om sänkt skydd. 

I januari förra året blev Peter Kullgren KU-anmäld av riksdagsledamot Rebecka Le Moine (MP) för regeringens rovdjurspolitik. Detta efter att regeringen ställt sig bakom en skrivelse till EU-kommissionen om att skyddet för flera stora rovdjur, inklusive björn och lo borde sänkas, något som inte hade förankrats i riksdagen enligt Rebecka Le Moine.

”Man ska bara skjuta ner”

Jakt ses som den enda lösningen på att tamdjur angrips, enligt Benny Gäfvert på WWF. Han konstaterar att det inte finns några ambitioner om bättre stöd för djurägare gällande ersättning vid skador eller förebyggande åtgärder som rovdjursavvisande stängsel, trots att det enligt flera studier har bättre effekt. Det finns även bidrag från EU för detta som svenska regeringen inte har ansökt om. 

– Man ser bara en envägslösning. Man ska bara skjuta ner. 

Benny Gäfvert drar paralleller till älgen och viltskador på skog. 

– Att den enda lösningen för att få bukt med skogsskador är att skjuta ihjäl varenda älg som finns. Man har ingen självrannsakan och tänker att vi kanske har ställt till det i skogsbruket. Vi kanske inte brukar skogen på ett sätt som är hållbart sett till helheten. 

Efter intensiv jakt är älgen på väg att rödlistas som nära hotad. Skyddssystemen för olika arter hänger ihop och flera miljö- och djurorganisationer har varnat för att en nedklassning av vargen öppnar upp för att fler arter får ett sämre skydd. Förändringen i Bernkonventionen, som omfattar arter i Europa och delar av Afrika, var nödvändig för en sänkning även i EU:s art- och habitatdirektiv, som fungerar som ett regelverk för jakten i Europa. I mars träder ändringen i Bernkonventionen i kraft, om inte minst en tredjedel av medlemsländerna protesterat mot beslutet. Processen med en nedklassning i art- och habitatdirektivet väntas ta ett par år. 

– Vi har olika forskare och aktörer som jobbar med den här frågan. Vi kommer vara väldigt noga med hur man kommer fram till att den här nedklassningen är välmotiverad, säger Benny Gäfvert.

I flera europeiska länder innebär en sänkning av skyddsstatusen förmodligen ökad jakt, eftersom en strikt skyddad art inte får jagas i någon större utsträckning. Men i Sverige har vi redan reglerad skyddsjakt och licensjakt. 

– För svensk del är nog signalvärdet av att sänka större än den praktiska effekten av det, säger Benny Gäfvert. 

Anledningen till att EU-kommissionen inte har vidtagit några åtgärder mot Sveriges jakt är den omfattande inventeringen. Det finns ett överträdelseärende som har pågått i 14 år, sedan Sverige började med licensjakt. Men än så länge har det inte tagits till EU-domstolen. Benny Gäfvert menar däremot att risken för att ärendet går vidare ökar genom rapporteringen av det nya referensvärdet. 

Halverad vargstam

I oktober 2024 meddelade regeringen avsikten att referensvärdet för gynnsam bevarandestatus år 2025 ska rapporteras till EU som 170 individer. Efter tidigare försök med en rapportering om 270 individer 2013 och backning från EU sattes referensvärdet till 300 år 2019. En forskarrapport låg till grund för beslutet och en förutsättning var att det invandrar minst en varg som reproducerar sig varje femårsperiod. För att referensvärdet ska vara närmare 170 krävs dessutom att födslotal och dödlighet inte försämras och att det bedrivs en individbaserad vargförvaltning, enligt en ny forskarrapport 2024.

– Ett så lågt referensvärde skulle bara rent teoretiskt vara möjligt om du är väldigt aktiv på att få in nya individer från finsk-ryska sidan eller från Tyskland. Man kan spekulera i att man flyger in vargar från både söder och norr.

Tror du det är möjligt?

– Ja, allt är möjligt men det är en etisk fråga också. Vad är det för typ av natur vi ska ha? Är det natur som är helt artificiellt styrd av oss människor genom att vi flyttar individer hit och dit eller ska det vara utrymme för arter att ha sin ekologiska roll i landskapet och att vi istället kan vidta åtgärder som gör att vi undviker skador som de här arterna medför?

Benny Gäfvert menar att utmaningarna med att ha stora rovdjur inte försvinner även om antalet minskar.

– Vi kommer fortfarande ha behov av att vidta förebyggande åtgärder och vara väldigt informativa med hur rovdjur påverkar oss.

Hur tror du acceptansen påverkas om det börjar användas skattepengar för att flyga in vargar?

– Det ena tar ut det andra på något vis. Om du har betydligt färre vargar så blir det förmodligen färre angrepp på fårverksamhet, eller vad det kan vara. Då minskar behovet av ersättning på den sidan och då kanske tillgångarna istället kommer gå till att få in nya vargar.

Benny Gäfvert påpekar att vi människor också behöver lära oss att leva med djur och natur i större utsträckning. 

– Vi har hamnat lite långt ifrån naturen som företeelse och ser allting som en produktionsenhet. Vad gäller både växtlivet och djur så tenderar vi att tränga undan mycket av det. 

Han poängterar att verksamheter som påverkas av stora rovdjur måste respekteras och stöttas. 

– Men vi kan inte bortse från att rovdjuren har en viktig roll i vårt ekosystem och vi kan inte göra om hela Sveriges yta till en handelsträdgård eller vad man ska kalla det för.

Konflikterna kan öka

Benny Gäfvert tror inte att polariseringen  i vargfrågan skulle minska om referensvärdet sänks. 

– Förmodligen blir fårbönder och djurägare lättade om det blir färre vargar. Men det finns en annan motpart som ser att rovdjuren har en plats i vår natur, så det betyder inte att konfliktnivån minskar. 

Snarare tror Benny Gäfvert att konflikterna kan öka med en mindre och mer sårbar vargstam.

– Jag skulle våga påstå att hade vi kunnat bibehålla den förvaltning som finns i dag och förbättra genetiken hos vargarna hade vi kanske kunnat hitta en balans. Men det är man inte riktigt intresserad av att diskutera i nuläget från riksdag och regering.

Benny Gäfvert är rädd för att ett ändrat referensvärde leder till att Sveriges vargjakt tas vidare till EU-domstolen, vilket innebär att licensjakten stoppas under rättsprocessen som kan pågå i ett par år. 

– Det tar vargen tacksamt emot och med hög tillväxttakt så kommer det bli ganska många. Och då kommer polariseringen öka ännu mer tack vare att man har sänkt referensvärdet. 

Om EU-domstolen sedan godkänner det sänkta referensvärdet kan man bara spekulera i åt vilket håll det kommer gå, menar Benny Gäfvert.

Han berättar att det även hos Svenska Jägareförbundet finns en oro över ”den offensiva approachen”.  

– Medan Kullgren nu politiskt sett rider på den här framgångsvågen han tycker sig ha och inte förstår risken med följderna som kan uppstå.

Besked dröjer

Även om överträdelseärendet inte tas vidare till domstol kan det dröja till besked om det nya referensvärdet accepteras. Förmodligen behöver Naturvårdsverket svara på frågor från EU-kommissionen och eventuellt göra ytterligare utredningar, utöver den som nu görs. 

På uppdrag av regeringen utreder Naturvårdsverket nu vilka åtgärder som krävs för att referensvärdet ska kunna vara 170 individer. Senast 15 mars ska en kostnadsberäkning och tidsplan presenteras. 

Det pågår också en utredning internationellt som kan påverka möjligheten att sänka referensvärdet. Forskargruppen Large carnivore initiative Europe (LCIE), en arbetsgrupp inom internationella naturvårdsunionen IUCN, arbetar med att ta fram nya riktlinjer för hur gynnsam bevarandestatus ska beräknas. Benny Gäfvert förklarar att det har efterfrågats länge, eftersom det har varit otydligt hur olika länder agerar. 

– Nu föll det sig så olyckligt, eller lyckligt, hur man nu vill vända på det, att det kom i samma veva som allting annat. 

Forskarna kritiseras för att gå utanför sina befogenheter och driva en politisk agenda, liksom EU-kommissionens tjänstemän som beställt rapporten. 

– När kommissionens ordförande Ursula von der Leyen driver en process i syfte att förenkla vargförvaltningen, obstruerar kommissionens egna tjänstemän – tillsammans med forskargruppen – med ett agerande i rakt motsatt riktning, säger Svenska jägareförbundets ordförande Peter Eriksson, i ett pressmeddelande från december.

”Vi riskerar inte att bli avsatta”

Vargdebatten är polariserad och att många intresseorganisationer är medlemsstyrda försvårar kommunikationen, menar Benny Gäfvert, som genom WWF arbetar med olika projekt för att öka förståelsen. 

– Du kan ta LRF och Jägareförbundet och Naturskyddsföreningen som exempel. Så fort tjänstemännen tycker någonting som kan liknas vid en överenskommelse med en motpart blir det väldigt starka reaktioner ute på medlemsnivå. Och det är man väldigt rädd för.

Han är tacksam för att de på WWF är mer fria att fokusera på slutmålet. 

– Vi riskerar inte att bli avsatta från våra positioner om vi går ut med ett visst uttalande eller någonting sådant.

Ser du en risk för att vargen utrotas i Sverige?

– Nej, det hoppas jag inte. Vi har haft färre vargar tidigare och den har överlevt. En så kraftig sänkning av referensvärdet skulle innebära mycket större risker än tidigare, men vi har väldigt goda inventeringsmetoder. Så förutsättningarna för att lyckas med den här mer artificiella förvaltningsmetoden finns väl naturligtvis.

Benny Gäfvert påpekar att förvaltningsnivån, det faktiska antalet vargar, måste vara högre. 

– I dag är referensvärdet 300. Men den praktiska förvaltningsnivån ligger kanske på 375-400 individer. Det är en viss säkerhetsbuffert.

Tio fällda första dagen

Enligt den senaste beräkningen fanns det 375 vargar i Sverige förra året. Den 2 januari började licensjakten på 30 individer. Tio av dem fälldes redan den första dagen. Innan den rekordstora jakten 2023 beräknades det finnas 460 vargar i Sverige.

Benny Gäfvert vill inte kommentera uppgiften, som forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har kommit fram till, att runt 20 procent av vargarna dödas illegalt. 

– Jag är generellt försiktig med att uttala mig om den illegala jakten. Den förekommer, så enkelt kan man säga.

Om skyddsstatusen sänks i EU:s art- och habitatdirektiv väntas vargen bli mer förvaltningsbar. Jaktbeslut blir lättare att genomföra och processer med överklaganden minskar. Om regeringen lyckas med ambitionen att sänka referensvärdet kommer det att påverka den svenska vargstammen mer. 

– Det finns människor på departementet som kan den här frågan väldigt ingående och som förklarar för Kullgren att så här och så här kan man göra i teorin. Men sen ska det funka teoretiskt eller praktiskt och även etiskt. Viltvården är bortglömd i det här sammanhanget, att förvalta våra viltpopulationer och hur vi ser på naturen, avslutar Benny Gäfvert.