Kullgren diskuterar utökad vargjakt med landshövdingar

Vid den nya regeringens första framträdanden för ministrarna presenterades landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) bland annat som jägare och han lovade direkt att riksdagens beslut om att minska den svenska vargstammen till 170–270 individer skulle verkställas.

Länsstyrelserna hade beslutat om en rekordstor jakt, på 75 vargar i fem län. Men kvoten uppnåddes inte. När jakten avslutades 15 februari hade 57 vargar fällts. För att utreda varför målet inte uppnåddes kallade landsbygdsminister Peter Kullgren alla landshövdingar i de berörda länen till möte på regeringskansliet den 26 april. ”I mötesrummet vargen…” konstaterar Peter Kullgren på sin Facebooksida att:

”Det var ett bra möte i konstruktiv anda där vi kunde utbyta erfarenheter och få en helhetsbild av hur vargförvaltningen både fungerar men med fokus på vad som inte fungerar.”

Han avslutar inlägget med:

”Regeringen har sedan tidigare uttryckt att vi behöver en betydligt mindre vargstam och dagens möte var en viktig pusselbit i det pågående arbetet.”

Peter Kullgrens Facebookinlägg illustreras med en död varg. På hans omslagsbild går han som en jägare, med ett gevär över axeln i sällskap av en hund.

För Jägarnas riksförbunds tidning, Jakt och jägare, berättar Peter Kullgren att landshövdingarna ”hade svar på tal utifrån läget” och att de flesta reflekterade över åtgärder. Exempelvis behöver beslut fattas gällande större områden, eftersom regelverk gör det komplicerat med revirgränser.

– Unisont sas det att alla är angelägna om att få korrekta underlag vid beslut. Man vill ha koll på exakt hur många vargar det finns, säger Peter Kullgren till Jakt och jägare.

Han avslöjar också för tidningen att ett nytt möte ska hållas med landshövdingen för Skåne och andra sydliga län, om eventuell licensjakt även där.

– Det är viktigt med dialog och varg har vi ju i princip överallt numera. När vargarna växer söderut blir det en annorlunda hantering av flera orsaker. Inventeringarna blir svårare utan spårsnö. Och så har vi de rena jordbruksaspekterna. Tätheten avseende boskap är mycket större i de södra delarna av Sverige än hemma i Värmlandsskogarna, säger han till Jakt och jägare.

Peter Kullgren förklarar också för tidningen att ”trubbigheterna kring skyddsjaktsbeslut” ska ses över, eftersom ”direktiven om rekommendationerna har några år på nacken”.

Laddad fråga

Landshövdingen i Värmlands län, Georg Andrén, tycker också att det var ett bra möte.

– Det var egentligen mest en orientering. Landsbygdsministern hade kallat oss för att diskutera förutsättningarna för varje förvaltning och lite hur det gick i licensjakten.

Georg Andrén berättar att både licensjakten och skyddsjakten diskuterades.

– Det var en ganska allmänt hållen diskussion inför att regeringen tittar på hur man kan förbättra verktygen.

Han påpekar att det är en väldigt laddad fråga i samhället, med många starka åsikter och känslor.

– För att hantera frågan så måste man utgå ifrån fakta. Vi måste ha goda inventeringsresultat. Vi måste veta vad som är bäst för vargstammen. Med det som utgångspunkt så kan man sedan lägga upp en förvaltning som motsvarar politikens inriktning.

Georg Andrén är landshövding för ett av de vargtätaste områdena i Sverige.

– Det finns ett stort antal revir. Det gör att det finns rätt mycket oro i samhället kring vargen. Jag kan förstå människor som blir oroliga om man ser varg i närheten av bebyggelse. Men då får man komma tillbaka till fakta. Vargen är farlig för tamboskap och kanske för lösgående hundar. Men den angriper inte människor.

Värmland uppfyllde nästan hela kvoten för vargjakten. 29 av 30 vargar fälldes, 30 om en sjuk individ räknas in. I andra län såg det annorlunda ut. I Dalarna avlystes jakten i ett revir, med en tilldelning på åtta vargar, efter bara en vecka. Caroline Dickson på länsstyrelsen kommenterade till SVT Dalarna:

– I det reviret fanns det en familjegrupp som vi trodde hade valpar i år, men under inventeringen inför jakten såg vi att det bara fanns ett stationärt par och de är nu skjutna.

Reviret delades med Gävleborg. Där kunde ett annat revir också tömmas enligt planen, men det fanns bara tre vargar där, inte tio som tilldelat.

– Det har varit förändringar i reviren jämfört med den bild man hade tidigare.

Det fanns helt enkelt inga vargar att jaga, sade Simon Viklund, vilthandläggare, till Jakt och jägare.

"Rörig process"

Varginventeringen som ligger till grund för beslut om vargjakten genomförs mellan 1 oktober och 31 mars. Länsstyrelsernas beslut om hur många vargar som får skjutas under nästa års vargjakt ska fattas senast 1 oktober. Men det tar inte slut där, påpekar Georg Andrén, landshövding Värmland.

– Sedan är det överklagat av andra sidan, naturvårds- eller jägarintresset och det är upp till domstolarna att fastställa våra beslut eller att upphäva dem. Det dröjer innan domstolarna fattar beslut och det skapar en del oro. Det är en ganska rörig process, som gör det lite svårt att leva upp till syftet med det här projektet.

Syftet, kommenterar Georg Andrén, är att tömma revir för att minska tätheten, i enighet med politiken.

Att det fanns för få vargar i de tilldelade svenska jaktreviren tror han dels beror på att det beräknade antalet vargar inte stämde, dels på att vargarna hade flyttat på sig. Det faktum att antalet vargar som har skjutits under året inte räknades bort kan ha viss betydelse.

– Både ja och nej. Det är ett problem med att det är lite gammal data.  Men de modeller vi jobbar efter, när vi försöker använda inventeringsresultatet till att fatta beslut om exakt uttag, bygger på en väldigt stor försiktighetsprincip. Där tar vi höjd för att vissa vargar till exempel tas ut i skyddsjakten. Det finns också naturlig bortgång. Naturvårdsverket har satt en gynnsam bevarandestatus på 300 vargar. Vi är mycket angelägna om med att vårt uttag inte riskerar att få vargstammen att gå under den nivån.

Moderaterna har konstaterat att riksdagsbeslutet att minska stammen till 170 individer är ett bra första mål, men att antalet i slutändan kan bli ännu lägre.

”För ett säkrare, grönare och friare Sverige behöver vi ta ansvar för att få en ordentlig matförsörjning, biologisk mångfald och trygghet att kunna leva sitt liv. Då behöver vargstammen minska…”, skriver tre riksdagsledamöter, däribland Ann-Sofie Lifvenhage (M) och ett par kommunalråd i Gnesta respektive Nykvarn i en debattartikel på Svensk jakt.

Forskning har visat att vargen spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden, ekosystemet och klimatet. I en ny internationell studie räknas gråvargen in bland en av nio djurarter i världen, som tillsammans skulle kunna underlätta fångst av mer än 95 procent av den mängd kol som behöver avlägsnas från atmosfären varje år för att nå 1,5-gradersmålet.

Vargar är också bra på att ta skjuka individer vilket exempelvis kan bidra till en kraftigare älgstam, har Svenska rovdjursföreningen ordförande Magnus Orrebrant, påpekat för Syre.

Rädda för aktivister

Moderaterna föreslår i debattartikeln i Svensk jakt en begränsning av offentlighetsprincipen för att öka jakten:

”Att kunna få sina uppgifter sekretessbelagda av länsstyrelsen är ett annat förslag som skulle göra det möjligt att fler djurhållare vågar ansöka om skyddsjakt utan att riskera att bli hotade av aktivister.”

Syre ställer frågan till landshövding Georg Andrén om han upplever att djurhållare inte vågar ansöka om skyddsjakt för att de är rädda för att bli hotade av aktivister.

– Det är en svår fråga, men vi kan konstatera att vissa väljer att söka om skyddsjakt, andra inte. Det kan ha flera orsaker, exempelvis att det finns andra åtgärder att vidta innan det blir aktuellt med skyddsjakt. Länsstyrelsen har också möjlighet att besluta om skyddsjakt på eget initiativ om vi bedömer att det finns ett behov och där skyddsjakt är en relevant åtgärd.

Den svenska vargjakten har tidigare kritiserats av EU och övervakas nu av EU-kommissionen. Världsnaturfonden (WWF) utryckte stark kritik inför riksdagens förslag om att minska vargstammen med en varning om att ”det kan förvärra läget för både varg och människor.” Flera forskare och vargexperter har påpekat att politikerna dömer den inavlade svenska vargen till utrotning. De har också påpekat att det finns många andra länder med betydligt fler vargar på mindre yta, som Italien, där stammen beräknas till cirka 3 300 individer.

I spansk och italiensk media rapporterades om den svenska vargjakten som historisk och den största i modern tid. Flera citerade brittiska tidningen The Guardians kommentar om att Sverige har en stark jägarlobby som påverkar politiker och Jaktkritikernas ordförande Marie Stegard Linds tillägg om att riksdagen har en jägarklubb med skjuthall under riksdagshuset.

Flera par i år

Vid varginventeringen som låg till grund för beslutet att skjuta 75 vargar beräknades antalet vargar i Sverige ligga runt 460 individer. Då dokumenterades 46,5 familjegrupper och 23 revirmarkerande par. I den senaste inventeringen som avslutades 31 mars har hittills 46 familjegrupper registrerats och 32 revirmarkerande par. Hur många vargar som finns beräknas utifrån antalet familjegrupper, så det verkar inte ha skett någon större förändring. De nordligaste reviren sträcker sig över gränsen mellan Gävleborg och Västernorrland, de sydligaste finns i Skåne. Men de allra flesta återfinns i Mellansverige, inte minst Värmland. I juni presenteras en beräkning av vargstammen och därefter beslutar länsstyrelserna om nästa jakt.

– Man kan gissa att det kommer att röra sig om ungefär samma omfattning som det gjorde vid senaste beslutet, säger Värmlands landshövding Georg Andrén.

Han kommenterar att Naturvårdsverket har ett uppdrag från regeringen att titta på förutsättningarna för utökad licensjakt.

– Vi vet att regeringen, inte minst landsbygdsminister Peter Kullgren, har varit tydlig med att man vill se en minskad bergstam. Men det är än så länge en politisk fråga. Den är inte vi delaktiga i.  Politiken funderar på sitt håll. Naturvårdsverket levererar på sitt uppdrag. I väntan på ny vägledning så fortsätter vi att jobba enligt de riktlinjer som gäller, säger Georg Andrén.

Han tror att det kommer ta tid innan det sker en förändring och nämner EU:s art- och habitatdirektiv.

– Regeringen har dels att prata i Bryssel utifrån vad EU säger, dels att politiskt förankra vad man vill göra. Sedan har man också att förhålla sig till Naturvårdsverket.

I en rapport till Naturvårdsverket från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, om beräkningar av vargpopulationen 2022, konstaterades att det behövs minst 300 vargar i Sverige, för att arten ska anses ha gynnsam bevarandestatus. Dessutom krävs att minst en ny varg vandrar in från Finland eller Ryssland och reproducerar sig vart femte år.

Dåvarande klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S), kommenterade i februari 2022 i ett brevsvar till Ann-Sofie Lifvenhage (M) som krävt besked om åtgärder för att begränsa vargstammen:

”Jag uppfattar att Naturvårdsverkets bedömning av referensvärdet för gynnsam bevarandestatus för vargen i Sverige nu vilar på den vetenskapliga grund som EU-kommissionens riktlinjer kräver av medlemsländerna.”

Annika Strandhäll (S) avslutar med att konstatera att ”den moderatledda regeringen införde ett tak för vargstammen år 2009”, vilket sedan avskaffades efter kritik från EU-kommissionen, då det inte var förenligt med EU-rätten.

Syre har ställt frågor till landsbygdsminister Peter Kullgren om mötet, men inte fått något svar.

Läs mer:

Forskare spår vargboom i Skåne

Svenska vargjakten uppmärksammas i utländsk media

Vargexpert om utredning om vargstammen: ”Vansinne”