Återställ våtmarker blev rejält uppmärksammade genom några av sina aktioner under 2022. Under det kommande året kommer de att fortsätta i samma anda, med ett tydligt fokus på torvmarker och torvbrytning. I morgon skickar de ett nytt brev till regeringen med krav om omedelbart förbud mot torvbrytning.
– Vi kommer att fokusera på torvbrytning eftersom det är Sveriges bruna kol. Det släpper ut mer koldioxid än kol eller olja när det förbränns eller används i odlingsjord. Globalt är det en jättestor fråga just nu, så nu skärper vi vårt krav på regeringen. Vi vill att de inför ett omedelbart förbud av denna destruktiva torvbrytning, säger Helen Wahlgren, presstalesperson för Återställ våtmarker.
Hon tror att få personer är medvetna om hur stor kolkälla torven är.
– Få människor känner till att torvmarken är tre procent av jordens yta, men samtidigt så lagrar de dubbelt så mycket kol som jordens alla skogar tillsammans. Sverige är också ett av de mest torvtätaste länderna i världen. 15 procent av vår landareal består av torv.
Den allra största delen av den torv som bryts i Sverige går till att användas som strö eller odlingsjord som säljs i säckar.
– Det är ju en stor trend just nu: trädgård. Men detta kanske man inte är medveten om när man köper odlingsjord, säger Helen Wahlgren och tillägger att det finns alternativ utan torv.
Men en del torv bränns fortfarande i våra värmeverk.
– Det är ofattfattbart att detta sker mitt i den största katastrofen i mänsklighetens historia, säger hon.
Hopas på offentligt samtal
Därför kommer aktivisterna i nätverket att arbeta för att uppmärksamma allmänheten på hur skadlig inverkan torven faktiskt har. Samtidigt fortsätter de att ställa krav på regeringen och hoppas på att bli inbjudna till ett offentligt samtal.
– Men vi nöjer oss inte med samtal utan vill se åtgärder, säger hon.
Får de inte till detta så är deras plan att störa/stänga ner torvindustrin. Helen Wahlgren är kritisk till branschorganisationen Svensk torv (i hennes mening en lobbyorganisation) som försöker framställa torven som ”en gröda” som kan ”skördas”.
– Som om det vore en odlingsgröda. Det är verkligen att vilseleda folk. Det tar oändligt lång tid för torv att återbildas: en millimeter per år. Har du då grävt en meter så är du tillbaka på vikingatiden. Det är inte hållbart.
Hon lyfter samtidigt en rapport som Stockholm international water institute, SIWI, släppte i november förra året och som lyfter vattnets viktiga roll i att begränsa klimatförändringarnas förödande effekter.
– Torv binder enormt mycket vatten och har många förtjänster om det återställs till våtmark. De ökar ju tillgången på grundvatten, motverkar övergödning, motverkar översvämning och fyller på grundvattenreserver. Det bildar också brandgator som gör att bränder kan avstanna mellan våtmarker, säger hon.
Viktigt för demokratin
Återställ våtmarker kommer att fortsätta på sin inslagna väg med civila olydnadsaktioner som inte alltid gör dem så populära eller omtyckta.
– Det är tydligt att det är den bästa handlingen man kan göra för att få uppmärksamhet och det är fullständigt proportionerligt i relation till den klimatkatastrof, det klimatinferno som väntar. Det dör ju miljontals människor i världen redan nu. I översvämningar i Pakistan. I den extrema torkan i Afrika. Det dör en människa var trettionde sekund.
Därför hoppas hon att det blir många fler som ansluter sig och använder sin demonstrationsrätt.
– Vi är en demokratirörelse också.
– Vi har en demokrati som förstelnats. Människor vill få mer inflytande, de vill skapa en framtid för sig och sina barn. Men den rösten blir inte hörd i vårt samhälle. Det behövs genomgripande samhällsförändringar, men politikerna kommer aldrig göra det då de bara ser till valbarhet vart fjärde år. De kommer inte fatta de svåra besluten.
"Måste störa"
Att bli omtyckt är mindre viktigt i sammanhanget, menar hon. Samtidigt har en Sifo-undersökning visat att 75 procent av svenskarna tycker att det är mycket eller ganska viktigt att återställa våtmarker, så någonstans har frågan trängt in i allmänhetens medvetande.
En av den nya regeringens första åtgärder på miljöområdet var att ge ett fast anslag till att återställa våtmarker.
– Det tar vi åt oss en del av äran för. Men samtidigt är det småpotatis i sammanhanget. Vi behöver ett stort nationellt krisprojekt då klimatkrisen bara eskalerar. Dessutom så togs pengarna från en annan fond för att bevara skyddsvärd natur så det var ju Greenwashing.
Att göra som Extinction rebellion i Storbritannien som nyligen fattade ett beslut om att fokusera mindre på civil olydnad och istället försöka nå ut till de stora massorna, det är inte vägen framåt för Återställ våtmarker.
– Varje miljöorganisation agerar i sitt eget sammanhang, agerar på omvärldsfaktorer. Jag är helt övertygad om att vi måste störa samhället. Ett samhälle som är ohållbart måste störas för att få till en samhällsomställning. Även om folk tycker illa om en. Man måste vara olydig om man ska hålla på med fredlig civil olydnad. Och det är livsviktig för en demokrati. Det är ett av medlen. Ingen bryr sig om en namninsamling även om det är en miljon namn på den. Fredlig civil olydnad är en garant för en levande demokrati. Vi måste värna denna.
Läs mer:
Aktivister blockerade Centralbron: ”På väg mot ett klimatinferno”
Klimataktivister: ”Vi släpper alltid fram ambulans”
Hårdare tag mot klimataktivister
Återställ våtmarker avbryter blockader – efter löfte från Jan Emanuel
