Radar · Miljö

SD ställer sig bakom klimatmål – som ska ses över

Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen (SD) under en pressträff med Tidöpartierna om klimatpolitik på Rosenbad.

På en pressträff med regeringen meddelade Sverigedemokraterna idag att partiet ställer sig bakom Sveriges klimatmål, inklusive etappmål – utifrån att de ska ses över. 
– Jag kan inte läsa ut några nya skatteförslag eller några nya styrmedel i den här överenskommelsen, sa Martin Kinnunen (SD).

När Tidöavtalet presenterades efter högerblockets vinst i valet förra året visade sig snart en klimatspricka mellan regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Något som framgick med all tydlighet i SVT:s Agenda, strax efter att regeringen kommit överens med SD.

– Jag tycker inte det gör något, det är inte det viktiga. Det viktiga är att vi långsiktigt ställer om, sa SD:s partiledare Jimmie Åkesson strax efter att energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), slagit fast att ”Sveriges högt ställda klimatmål, de kvarstår”.

Utgår från att klimatmålen ska ses över

Efter att ett uppdaterat Tidösamarbete på klimatområdet presenterats på tisdagseftermiddagen, ska nu SD backa regeringens klimatpolitik. Men då utifrån att man ger miljömålsberedningen i uppdrag ”att bredda och utvärdera Sveriges klimatmål”.

Att klimatmålen till 2030 skulle ses över, var något som regeringens utredare John Hassler föreslog nyligen. Tidningen Altinget beskrev då förslagen som så långtgående att de innebar att målen skulle slopas.

Under tisdagens pressträff lyfte klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att formuleringar om att klimatmålen skulle ses över även fanns med i propositionen om det klimatpolitiska ramverket från 2017, ifall omfattningen av EU:s utsläppshandel skulle förändras, vilket nu skett.

– Det innebär att utvärderingen av klimatmålen genomförs och förankras med samtliga riksdagspartier, sa hon.

”Klimatpolitiken ska vara effektiv”

På en fråga till Martin Kinnunen (SD) om överenskommelsen innebär några nya åtgärder som kommer att slå mot hushåll, svarade Kinnunen att han inte kunde läsa ut några nya styrmedel i överenskommelsen. Under pressträffen underströk han vidare att SD också backar Sveriges åtagande inom EU:s nya klimatpolitik till 2030, Fitfor55. Ett åtagande han vill nå så ”effektivt som möjligt”, genom att de flexibilliteter som lagstiftningen tillåter, används.

– För att måluppfyllelse inte ska bli ineffektivt och onödigt kostsamt kommer Sverige också behöva utnyttja de flexibiliteter som finns i förordningen, sa han under pressträffen och syftade på ESR-förordningen som reglerar hur ansvaret för utsläpp ska fördelas mellan EU:s medlemsländer.

Kan visa sig svårt

Som Syre tidigare rapporterat slog Klimatpolitiska rådet fast att förändringen av reduktionsplikten, det vill säga kapningen av inblandning av biobränsle i drivmedel, kraftigt kommer att försvåra Sveriges möjlighet att nå målet inom ESR, där utsläpp från främst jordbruket, byggnader och transporter ingår.

I vilken grad som det kommer att gå att använda sig av den flexibilitet som skulle kunna ha störst potential, det vill säga köpa utsläppsminskningar från andra länder – beror på hur klimatarbetet går i övriga Europa. Konkurrensen kan bli stor – och utbudet litet.

– Det handlar till exempel om hur ett land som Tyskland lyckas med sitt åtagande och hur stort utbudet från de potentiella säljarländerna blir, sa då Eva Jernbäcker, handläggare på Naturvårdsverket.

Nyligen kunde Syre också berätta att Tyskland är kraftigt ur kurs för att nå sitt åtagande inom ESR till 2030.

Kräver ny politik

Under pressträffen sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att förutom att använda sig av flexibiliteter, kommer det också behövas ny politik, med betoning på ökad elektrifiering.

– Lite av de förslagen är presenterade inför budgeten 2024, bland annat skrotningspremien.

Likt tidigare betonade partierna satsningar på kärnkraft som huvudsaklig lösning för att nå det långsiktiga klimatmålet till 2045.

– Med hjälp av kärnkraft kommer elektrifieringen kunna snabbas på på allvar, sa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), vid ett av de sammanlagt nio tillfällen under den drygt halvtimmeslånga pressträffen som kärnkraften nämndes.

Miljöorganisationer kritiska

Men två som inte var imponerade är Erika Bjureby, Sverigechef för Greenpeace och David Mjureke, klimatexpert på WWF Sverige.

– Det vore ett stort misstag om regeringen gör Sverige beroende av att köpa utsläppsutrymme av andra EU-länder för att klara sina klimatåtaganden. Vi vet inte om det kommer att finnas utsläppsutrymme att köpa eller vad det kan komma att kosta, säger David Mjureke i ett uttalande.

– Tidöpartierna menar att klimatmålen ska ses över, att tillväxt ska stå över klimatet och att åtgärder i andra delar av Europa ska premieras. Tidöpartierna bygger ett luftslott och det blir alltmer tydligt att den klimatpolitiska handlingsplanen kommer att likna mer av en devalveringsplan än en handlingsplan, säger Erika Bjureby.

Läs mer: 

Högt pris om bilar skrotas i förtid

Därför är klimatmålen inte körda – men hänger löst

Då kan Sverige ha ny kärnkraft

Mindre biodrivmedel i tanken – men bryr sig klimatet?

Tyskland på väg att bomma klimatmål, kan påverka Sverige