Mindre biodrivmedel kommer att höja de svenska utsläppen. Men bränslet förväntas ändå sugas upp av världsmarknaden. Så vad betyder det för klimatet?
På sju år måste koldioxidutsläppen från transporter kapas samtidigt som vi har miljontals bränslebilar som förväntas köra runt på våra vägar under tiden – även vid en snabb elektrifieringstakt. I Sverige har politiken litat på att ökad konsumtion av biobränsle ska göra lejonparten av jobbet, fram till i söndags. Då kom det väntade beskedet att inblandningen av biodrivmedel sänks kraftigt 2024-2026. Men om den inte höjs igen senast nästa mandatperiod, kan klimatmålet svårligen nås – enligt en kör av forskare och myndigheter. Samtidigt spås det biobränsle som skulle använts i Sverige om den höga inblandningen bibehållits, ändå ersätta fossilt – om än på andra håll i världen. Dani Backteg, som är presschef på Preem, ser inga problem med att få avsättning för bränslena – även om mindre nu kommer att säljas i Sverige.
– Efterfrågan är så pass hög av den här typen av produkter utomlands, så vi ser inga problem med att hitta avsättning för den på exportmarknaden, även om vi mycket hellre haft avsättning för våra nuvarande och framtida produktionsanläggningar i Sverige, säger Dani Backteg, presschef på Preem.
Inte heller har regeringens besked någon betydelse för investeringarna i den nya anläggning som nu byggs i Lysekil, enligt Backteg. Den ökade efterfrågan väntas för lång tid framöver – och planen är fortsatt att öka produktionen av biodrivmedel i Sverige från 341 000 kubikmeter biodrivmedel i fjol till fem miljoner 2035.
– Vi pratar också om lätta och tunga lastbilar, vi pratar flyget och vi pratar tankersfartyg, det tar ett tag innan utbudet kommer i kapp, säger Dani Backteg.
”Jag kan inte ge något rakt svar”
Att efterfrågan ökar bekräftas av Sara Sundberg, enhetschef på Energimyndigheten, inte minst med nya styrmedel på EU-nivå men också i de olika medlemsländerna.
– Vi ser en ökad efterfrågan i Europa framförallt. Det ligger också en hel del planer på utökad produktionskapacitet de närmsta åren som bidrar till ökat utbud.
Så har sänkt reduktionsplikt i Sverige någon betydelse för klimatet, om det biodrivmedel som produceras ändå kommer till användning i andra delar av världen?
– Vi har inte gjort någon analys specifikt på det, så jag kan inte ge något exakt svar på den frågan, säger Sara Almqvist, chef på klimatanalysenheten på Naturvårdsverket.
Skickar en signal
Men hon säger att det finns en politisk dimension i det – som indirekt kan påverka det globala klimatarbetet, i det fall sänkt reduktionsplikt leder till sänkta svenska klimatambitioner.
– Om vi, som är ett av länderna med bäst förutsättningar att minska utsläppen, minskar våra ambitioner samtidigt som Parisavtalet säger att vi ska öka ambitionerna, skickar det ett signalvärde som kan få betydelse internationellt, säger Sara Almqvist.
”Det är väldigt tufft”
Mathias Fridahl, som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet, säger att förutsättningarna för att investera i biodrivsmedelsproduktion, möjligtvis skulle vara ännu bättre om Sverige behållit en hög reduktionsplikt.
– Det skulle kunna leda till ökad svensk produktion av biobränslen eller ökad europeisk produktion av biobränslen för att mätta den efterfrågan.
Men framförallt innebär kraftigt sänkt reduktionsplikt att Sverige riskerar att missa både sina egna klimatmål till 2030 och att inte klara av sitt åtagande gentemot EU:s mål, menar han.
– Att kompensera för reduktionsplikten på så här kort tid med elektrifiering, kollektivtrafik eller förändrat beteende. Det är väldigt tufft. Det känns som att det är ett för högt spel, säger Mathias Fridahl.
En ganska enkel åtgärd
Samtidigt varnar han för att regeringen nu tagit bort den bonus som tidigare gavs till den som köpte en bil med låg klimatpåverkan. Något som väntas sinka elektrifieringen, även om regeringen nu satsar på laddinfrastruktur.
– Tar man bort instrument som ökar efterfrågan på elbilar, då fyller inte laddstolparna sin funktion.
Hur kommer det säg att politiken hamnat en sådan situation, att biodrivmedel blivit så pass viktigt för att nå klimatmålen?
– Det är väl en ganska enkel åtgärd som man kan blanda in i bränslet, det behöver inte påverka upplevelsen hos konsumenten som kan fortsätta att använda den teknik man har investerat i som privatperson. Men jag har inget bra svar till varför man förlitat sig så mycket på det.
Läs mer: Omvänd debatt om biodrivmedel i Danmark: ”En lapplösning”
Läs mer: Därför är klimatmålen inte körda – men hänger löst
Läs mer: Elektrifieringen bromsas när regeringen lättar på gasen
Ifrågasatt klimatlösning
Den klimatnytta som biodrivmedel ska stå för är ifrågasatt av vissa forskare och miljöorganisationer. Greenpeace kallar det en falsk klimatlösning medan Naturskyddsföreningen ser det som en nödvändig övergångslösning. I en artikel i Nature skrev en rad forskare i november att EU:s planer på att använda biodrivmedel kommer att bidra till omfattande avskogning – och därmed minska den globala kolsänkan. Det genom att stora arealer europeisk jordbruksmark tas i anspråk, vilket kan leda till ökat importberoende av mat som kan driva avskogning utanför unionen. EU har tagit beslut om förordningar med syfte att minska den risken.
