Radar · Miljö

Därför är klimatmålen inte körda – men hänger löst

Regeringen har återkommande fått kritik för att vilja sänka inblandningen av biodrivmedel, då det skulle försvåra att nå klimatmålen till 2030.

Med beskedet om kraftigt sänkt inblandning av biodrivmedel, blev Sveriges klimatmål till 2030 i ett slag betydligt svårare att nå. Men det är inte kört. Kryphål i EU-lagstiftningen och en högre reduktionsplikt nästa mandatperiod, kan rädda målen.

Strax efter att Tidöavtalet träffats pressades Liberalernas partiledare Johan Pehrson i Svt:s Agenda kring hur en kraftig sänkning av reduktionsplikten skulle kunna vara förenlig med Sveriges klimatmål.

– Det är en tillfällig sänkning av reduktionen, det är det vi har kommit överens om, försvarade sig Johan Pehrson (L), innan diskussionen vandrade vidare.

Efter gårdagens besked framgår det att sänkningen som landar på sex procent för diesel mot dagens trettio, kommer att vara mandatperioden ut. Även under söndagskvällens partiledardebatt sa Johan Pehrson att sänkningen är tillfällig för att förhindra att ”driva människor från husen”. Att det skulle vara tillfälligt var återigen något som sades i förbifarten. Men nog så betydelsefullt, menar Mattias Goldmann, på 2030-sekretariatet.

– 2030-målet som sådant bryr sig ju egentligen inte om hur höga utsläppen är 2024 till 2026 utan det bryr sig om att vi är på rätt nivå 2030. Men det går inte att komma ifrån att det innebär en kraftigt höjd klimatpåverkan, säger han.

Kräver ett sjumilakliv

Att höja reduktionsplikten i ett senare skede vore i linje med diskussionen i Finland där reduktionsplikten sänkts med 7,5 procent, enligt Goldmann – men med inriktningen att kompensera för sänkningen om ett par år, när ekonomin är starkare. Liberalernas inflytande efter nästa val är förstås oklar. Men löftet kan få betydelse, om partiet och högerregeringen får förnyat förtroende, menar han. Det skulle förstås kräva att Johan Pehrson då lyckas få med sig de andra partiledarna på en höjning av reduktionsplikten. Och en kraftig sådan.

– Man behöver mer eller mindre återgå till tidigare plan.

Kan det inte vara svårt att få igenom en höjning efter 2026 om priserna höjs?

–  Det skulle ju vara så om det verkligen blir en kraftig prissänkning. Jag tror inte det och branschen tror inte det heller. Vi ser ju att reduktionsplikten är oförändrad sen första januari 2022 men prisnivåerna har gått jojo upp och ner så det är inte reduktionsplikten som är huvudsaklig orsak, säger Mattias Goldmann.

Kan gå att köpa sig fri från EU:s mål

Vid sidan av riksdagens klimatmål, har Sverige också ett åtagande gentemot EU:s klimatmål till 2030 (för byggnader, transporter och jordbruket + vissa industrier). Vid första anblick kan det se skarpare ut än riksdagens klimatmål, eftersom det kräver utsläppsminskningar varje år. Men EU har krattat för en hel del flexibilitet – som kritiker kallar kryphål. Störst betydelse kan möjligheten att flytta utsläppsminskningar ett år till annat få, då den höga reduktionsplikten mellan 2021 och 2023 gjort att Sverige överträffat målen med nio miljoner ton koldioxid, enligt en preliminär uppskattning från Naturvårdsverket som Syre tagit del av. Men vi skulle ändå behöva minska utsläppen med ytterligare 18 miljoner ton koldioxid för att ligga i linje med Sveriges åtagande gentemot EU till 2030. Hur siffran landar, vid en sexprocentig reduktionsplikt har myndigheten inte hunnit räkna på.

– Det är många pusselbitar, konstaterar Eva Jernbäcker, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Går inte att säga tvärsäkert

Men underskottet skulle minska något, samtidigt finns det fler flexibiliteter att ta till om än dyrköpta. Sverige kan till exempel från 2025 avstå intäkter från EU:s utsläppshandel ETS genom att annullera utsläppsrätter (800 000 ton koldioxid per år). Räcker inte det finns det också en möjlighet att köpa utsläppsminskningar från länder som överträffar sitt mål – men i vilken utsträckning det kan ske är högst osäkert.

– Det handlar till exempel om hur ett land som Tyskland lyckas med sitt åtagande och hur stort utbudet från de potentiella säljarländerna blir, säger Eva Jernbäcker.

Det går också att kompensera för ett underskott om Sverige skulle överträffa sitt mål om ökad kolsänka. Men i dagsläget ser målet minst sagt besvärligt ut att nå. Till sist finns också en säkerhetsreserv för medlemsländer som går bet på sina klimatmål – som ligger på sammanlagt 105 miljoner ton koldioxid. Om Sverige blir ett av länderna som tvingas ansöka om att använda utsläppsminskningar därifrån, återstår att se. Sammantaget, går det därför inte att säga vilken nivå på reduktionsplikten som skulle krävas för att nå utsläppsmålet, om Sverige skulle välja att tillämpa flexibiliteter.

– Det går inte att säga tvärsäkert om det går eller inte går. Det är ju uppbyggt kring att de där flexibiliteterna ska gå att tillämpas. Men sen är det frågan vad det kan komma att kosta, säger Eva Jernbäcker

ETS2 kan få betydelse

Ännu en fråga, som kan komma att påverka vägen till 2030 är en nyligen beslutad utvidgning av EU:s utsläppshandel som också ska komma att gälla för vägtransporter och byggnader. Men Sverige kan till en början välja att ställa sig utanför. Också det kommer att bli en pusselbit att ta med i beräkningarna tillsammans med hur en framtida reduktionsplikt ska utvecklas – efter 2026.

– Man behöver titta på det samlat, konstaterar Eva Jernbäcker.

År 2021 uppgick utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till ungefär 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Läs mer: Elektrifieringen bromsas när regeringen lättar på gasen

Avgörande styrmedel 

Reduktionsplikten, som innebär att inblandningen av biobränsle i drivmedel gradvis ska öka fram till 2030 är det kraftfullaste styrmedlet för att nå Sveriges klimatmål till 2030. Men också för att Sverige ska klara sitt åtagande gentemot EU:s klimatmål för den så kallade ESR-sektorn, där huvudsakligen byggnader, jordbruk och vägtrafik ingår. Även andra åtgärder kan minska utsläppen. Men enligt Trafikanalys som är den myndighet med ansvar att lämna förslag på styrmedel för vägtrafiken, finns inget som i närtid kan kompensera för reduktionsplikten. Ett undantag skulle kunna vara ett nationellt handelssystem för utsläpp som sker från inrikes transporter – men effekten skulle förmodligen bli densamma, ökad mängd biodrivmedel.