Saknar du pengar helt? Då kan du ha rätt till försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Men bor du med någon kan det bli knepigare. För socialtjänsten förväntar sig att ens sambo ska försörja en. I ett inlägg på internetforumet Flashback skriver misscinderella99, som uppger att hon lever på studielån:

”Min inneboende har sökt socialbidrag och vi har skickat in vårt inneboendekontrakt som är helt giltigt. Problemet är att vi är av motsatta kön. Därför ifrågasätter socialtjänsten och menar att vi då måste ha ett förhållande. Om så skulle vara fallet blir jag försörjningsskyldig till honom.”
Hon beskriver hur socialtjänsten gjorde hembesök, utan att först förvarna dem. Väl inne i tvårummaren började socialsekreteraren ställa frågor om hur deras förhållande ser ut:

”Sover du på soffan? Var i så fall är dina sängkläder? Har du tillgång till hela lägenheten? Varför har du ingen säng? Vad har ni för relation?´ och så vidare”, skriver misscinderella99, som gjorde inlägget år 2010.

Måste godkännas

I dag får socialtjänsten inte längre göra hembesök utan att först tala om det. Personen måste också godkänna hembesöket. Det händer dock att handläggarna talar om att personen kan nekas försörjningsstöd om de inte får komma in. Så får socialtjänsten bara göra om det inte går att få tag på tillräcklig information på annat sätt, menar JO. Dessutom ska socialtjänsten lita på den som säger att hen bor ensam, så länge det inte finns något som motsäger detta, står det i ett annat JO-beslut.

Anledningen till hembesöken kan vara att socialtjänsten vill utreda om man är sambor eller inte. För enligt dagens regler ska försörjningsstödet beräknas utifrån hushållets gemensamma inkomster. Det är problematiskt, anser Martin Jordö, ekonomipolitisk talesperson i Feministiskt initiativ.

– Ur ett frihetligt perspektiv är det mycket märkligt att staten blandar sig i människors privatliv. Staten ska hålla sig borta från våra sovrum, säger han.

Martin Jordö menar att systemet är förlegat. Varken hushållet eller romantiska relationer ser ut som för 50 år sedan. Dessutom blir det konstigt när staten styr över ditt privatliv bara för att du är fattig. Dagens regler kan exempelvis leda till att personer som behöver ekonomiskt bistånd inte flyttar in hos sin partner om denna har bostadsrätt, eftersom hen då skulle riskera bli försörjningsskyldig och i värsta fall behöva sälja sin lägenhet.

Svårt att lämna

En allvarligare konsekvens kan bli att den som lever i en destruktiv relation får svårare att lämna sin partner, på grund av avsaknad av egen ekonomi.

– Tänk de kvinnor som inte vågar säga till! Ens partner sitter ju med på mötet med socialtjänsten och pengarna går ju ofta in på hans konto, säger Katarina, som egentligen heter något annat.

Hon vet vad hon pratar om. Under många år har hon sökt ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten, men inte fått hela försörjningsstödet eftersom hennes sambo har inkomst. Den förväntas han dela med sig av.

– Det är sinnessjukt. Det är ju jag som inte har pengar. Jag vet att han skulle ha ett bättre liv om vi inte levde ihop. Det är så fel, säger Katarina. 
Hennes sambo, som här kallas Erik, är inte rik. Han har bara sjukersättning, tidigare kallat för förtidspension. Det som sedan fattas, för att båda två ska komma över fattigdomsgränsen tillsammans, får de ansöka om hos socialtjänsten. Men varje gång Erik har återfallit i missbruk har han tagit alla pengarna.

– Det är klart man blir förbannad. Jag sa till honom att hälften av pengarna är mina och att socialtjänsten säger att jag ska ta från hans pension för att köpa mat, men han fattade inte det.

Ansökan godkändes inte

Det gick så långt att de blev hemlösa under en period när båda hade återfallit i missbruk. 2014 fick de dock en ny bostad och sedan dess har Katarina varit drogfri, berättar hon. Erik däremot har börjat missbruka igen gång på gång. Till slut ställde Katarina ett ultimatum: ”Det här är sista gången, tar du återfall en gång till är det slut”.

Så när Erik på nytt började missbruka i mars förra året gjorde Katarina slag i saken. Hon gick till socialtjänsten och sökte försörjningsstöd åt sig själv. Men ansökan godkändes inte. Erik hade tvångsomhändertagits enligt lagen om vård av missbrukare, LVM, men socialtjänsten ansåg att Katarina och han fortfarande var sambor, trots att han bodde på institution och trots att Katarina hävdade att de hade gjort slut. Istället uppmanades hon att ta från Eriks sjukersättning, efter att ha dragit av normen för den fickpeng som man har rätt till om man bor på institution, berättar Katarina.

– Nu har vi varit ihop i 15 år och jag har tillgång till hans konton, men det var ju bara tur att jag hade hans bank-id och kunde föra över pengar, säger Katarina.

Ansökt om ny lägenhet

Det är dock inte överallt som det ekonomiska biståndet betalas ut till den som har en inkomst. Utan vem i hushållet som socialtjänsten betalar ut till skiljer sig åt från kommun till kommun, enligt Socialstyrelsen. Ibland delas det ekonomiska biståndet lika mellan de vuxna i hushållet, ibland till personen som helt saknar inkomst och ibland till den som redan har en inkomst, som i Katarinas fall.

Men snart är det slut med det för Katarinas del. Hon har ansökt om en annan lägenhet, och tycks vara på väg att få den beviljad av socialtjänsten.

– Så länge vi bor ihop blir jag indragen i missbruket fastän jag inte vill. Det går inte att arbetsträna, men nu ska jag satsa på mig, säger Katarina, som har en socionomutbildning i botten.

Överlag tycker hon att det är fel att försörjningsstödet beräknas utifrån hushållet och inte individen.

– Jag känner mig ju ännu mer värdelös i och med att jag måste leva på hans pengar. Skulle han haft lön kanske han skulle försörja sin sambo, men inte när man har sjukersättning. Den är ju så låg, säger hon.

Liberalerna vill utreda

Och frågan om att börja dela ut försörjningsstödet individuellt i stället för att beräkna det på hushållet, har kommit upp bland flera partier. Liberalerna vill till exempel utreda en individualisering av försörjningsstödet.

”Skatter och bidrag ska utgå från individen, inte kollektiva enheter som familjen” står det i rapporten Förortslyftet – fler i egen försörjning, som klubbades igenom under Liberalernas landsmöte i november.

Men hur en sådan modell skulle se ut vill Liberalerna inte gå in på.

– Det är svårt att säga exakt, säger Robert Hannah, (L) migrations- och integrationspolitisk talesperson som tagit fram förslaget tillsammans med flera andra.

Ett problem, anser Robert Hannah, är att en individualisering av försörjningsstödet skulle innebära högre gemensam inkomst för de hushåll där ena partnern jobbar. Det skulle antagligen leda till att den som var biståndsmottagande blev mindre motiverad att söka ett jobb.

– Men vi ser också att om båda har försörjningsstöd så lönar det sig inte för någon av dem att börja jobba med dagens system, säger Robert Hannah, som flera gånger under intervjun upprepar att det individualiserade försörjningsstödet enbart ska ses som en liten del av partiets hela arbetsmarknadsstrategi.

Individualisering för vissa

Ett annat parti som vill ha en form av individualisering av försörjningsstödet är Kristdemokraterna. Men i deras förslag skulle individualiseringen bara gälla för vissa – de arbetslösa som lever på försörjningsstöd – inte de runt hälften som får det i första hand på grund av psykiska eller sociala problem.

Kristdemokraterna ser framför sig en statlig dagpenning som går till dessa arbetslösa. Förutom att den är individuell, liksom andra socialförsäkringar, skulle pengarna komma in direkt på kontot, utan att man behövde redovisa kvitton, kontoutdrag och räkningar. Enda kravet skulle vara att personen behövde delta i arbetsmarknadsinsatser.

Uppluckring av krav

En annan uppluckring av försörjningsstödet handlar om att kunna tjäna på att arbeta.

– Många tänker att det inte är lönt att ta extrajobb. Timvikariejobb tackar man nej till för man vet inte hur mycket man får in månad från månad, säger Katarina.

I dag är systemet så att inkomsten från lönen dras av i princip krona för krona från försörjningsstödet. Det betyder att den som tar ett timvikariat sällan tjänar på det, så länge du inte får väldigt många timmar.

Dessutom riskerar den som exempelvis tagit ett längre sommarvikariat bli nekad försörjningsstöd på hösten. Orsaken är att socialtjänsten beräknar dina inkomster tre månader tillbaka i tiden. Har du under sommaren tjänat mer än existensminimum dras överskottet av när försörjningsstödet ska beräknas.

– Om du har en norm hos socialtjänsten på 10 000 kronor och tjänar 15 000 kronor på ditt sommarjobb måste du lägga undan 5 000 i månaden, för att ha pengar sparade till den första månaden du blir arbetslös. Men det tänker inte de flesta på. Får de jobb tänker folk att de har pengar och köper grejer. Sedan står de där i augusti och har inga pengar undanlagda, säger Katarina, som tycker att socialtjänsten borde skicka ut skriftlig information om detta till alla biståndsmottagare som får jobb.

Statlig dagpenning

För att råda bot på detta kom Långtidsutredningen redan 2011 med ett förslag om statlig dagpenning. Den påminner om Kristdemokraternas förslag. Den skulle bara gå till arbetslösa personer som kan jobba. Arbetsförmedlingen skulle ge arbetsmarknadsinsatser till gruppen, istället för kommunerna.

Dessutom skulle nivån på den statliga ersättningen vara något högre än försörjningsstödet och dagpenningen skulle inte behovs-
prövas, menade Långtidsutredningen. Det betyder att den som får ett jobb inte blir av med samma summa på sin ersättning, som i dag sker när man får försörjningsstöd. Personen skulle enligt Kristdemokraternas förslag få ”behålla 68 procent av intjänad inkomst, jämfört med 0 procent med dagens system”.

Myndigheten IFAU, som utvärderar arbetsmarknadspolitik, anser att idén med statlig dagpenning borde utredas vidare. Detta trots att ett sådant system antagligen skulle bli dyrt och trots att det inte är säkert att fler skulle få jobb.

”Det är dock rimligt att beakta och utreda förslaget vidare i samband med att framtidens arbetsmarknadspolitik för mottagare av försörjningsstöd formuleras” står det i en rapporten Arbetsmarknadspolitik för arbetslöa mottagare av försörjningsstöd.

Dålig jobbstimulans

Liberalerna driver också idén om en statlig dagpenning. Dessutom har de ytterligare förslag på hur bidragsmottagare ska tjäna mer på att arbeta – jobbstimulansen. Den har funnits i sju år och innebär att 25 procent av ens inkomst inte räknas in när försörjningsstödet ska beräknas. Vid årsskiftet 2021 skulle jobbstimulansen ha höjts till 50 procent, enligt januariavtalet, men än har det inte hänt. Regeringskansliet uppger att en höjning ”utreds”.

– Jag tycker att den liberala reformen med jobbstimulansen är jättebra i teorin, men Liberalerna har sjabblat bort den totalt genom onödig byråkrati, säger Martin Jordö, ekonomipolitisk talesperson i Feministiskt initiativ.

Och det är han inte ensam om att tycka. När Socialstyrelsen gjorde en rapport år 2016 om jobbstimulansen, som då hade funnits i två år, var resultaten nedslående. Bara 1,8 procent av dem som får ekonomiskt bistånd hade fått stimulansen.

En bidragande orsak var jobbstimulansens komplicerade regelverk som enbart gällde för vissa av dem som mottagit försörjningsstöd under längre tid, se faktaruta längre ned. Stimulansen innebar en ökad administration för socialsekreterarna. Dessutom uppgav en överväldigande majoritet av kommunerna att reformen inte bidrog till att fler arbetade.

”Det är inte individerna som väljer lägre sysselsättning. Det är arbetsgivare som inte kunnat ge mer arbete. Svårplacerad arbetskraft”, skriver en kommun i rapporten.

Liberalernas förslag

Att det kan vara svårt att hitta jobb till majoriteten av dem som i dag får ekonomiskt bistånd, håller Robert Hannah med om. Men Liberalerna har också förslag på åtgärder som de tror skulle göra det lättare för gruppen att få jobb. Det handlar dels om att förbättra kvaliteten på insatserna, dels hårdare krav på biståndsmottagare som anses vara arbetsföra.

Som morot vill de höja jobbstimulansen med 50 procent.

– Om vi ska ställa högre krav måste vi också ha högre krav på vad vi erbjuder de här personerna. Jag tror att den stora anledningen till att så få har tagit del av jobbstimulansen handlar om att den inte är tillräckligt omfattande, säger Robert Hannah.

Att jobbstimulansen har ökat  social­tjänstens administration köper han inte.

– Socialtjänstens regelverk är byråkratiskt och komplicerat redan som det är. Det är inte så att socialsekreterarna sitter med en penna och räknar ut själva, utan mycket är automatiserat med beräkningsverktyg, säger han.

Men om jobbstimulansen skulle gälla för alla med ekonomiskt bistånd skulle ju administrationen minska. Varför driver ni inte det?

– Det är en prioritering från vår sida. Vi ska prioritera dem som är långtidsarbetslösa. Det är andra typer av lösningar som behövs för de som är arbetslösa kortare tid, som till exempel en effektivare arbetsförmedling, lättare att ställa om och så vidare, säger Robert Hannah.

De vill ha basinkomst

Feministiskt initiativ vill däremot låta alla dem som har låg inkomst behålla mer av sina pengar när de får lön, men då i form av en basinkomst som trappas av i takt med ökad inkomst. Även Piratpartiet driver att basinkomst borde införas.

– Dagens socialförsäkringssystem har blivit en omänsklig kontrollapparat. I samband med coronapandemin har allt fler blivit medvetna om att skyddsnätet har stora hål och att människor ramlar rakt igenom. Nu erbjuder vi istället ett tryggt golv att stå på, sade Farida al-Abani, dåvarande partiledare Feministiskt initiativ i ett pressmeddelande, efter att partiet beslutat om att driva frågan om bas­inkomst våren 2021.

I deras förslag ska en basinkomst ersätta försörjningsstödet. Alla under en viss inkomst ska få basinkomsten, oavsett om du söker den eller inte. Och till skillnad från Liberalernas jobbstimulans ska alla biståndsmottagare som tar ett jobb tjäna på det.

– En tumregel skulle kunna vara att ingen behöver bli av med mer än 50 procent av sin intjänade lön. I dag är marginalskatten 100 procent för dem med försörjningsstöd, säger Martin Jordö.

Risk för fler bidrag

Det är dock inte säkert att fler skulle jobba med ett sådant system, enligt en bilaga till Långtidsutredningen från 2011. Dessutom finns risken att fler än i dag skulle få bidrag, eftersom folk som har extrajobb och som i dag inte söker ekonomiskt bistånd skulle få detta nya statlig bidrag. Det skulle kunna bli dyrt för staten.

Men det tycker inte Martin Jordö är något problem.

– Det är tråkigt att folk tänker att det är en förlust att betala mer ekonomiskt stöd till dem med allra lägst inkomst. Jag vill att Sverige betalar mer till den gruppen, säger han.

Ändrar sig

När Syre frågar Katarina vad hon tycker om basinkomst är hon först skeptisk. Hon tänker att folk skulle kunna utnyttja ett sådant system genom att till exempel jobba svart. Men efter att ha fått basinkomst förklarat för sig, och funderat lite till, ändrar hon sig.

– Nu när vi har pratat om det här och bollat lite tycker jag att det skulle vara mycket bra. Saken är den att när du har socialbidrag är det en klump i magen varje månad. Basinkomst skulle kunna vara ett bra sätt för dem som annars hamnar mellan stolarna. Jag tror att majoriteten skulle komma ut och jobba om de fick basinkomst. Det skulle kunna vara ett sätt att ta steget och bli fri från socialtjänsten.

Läs mer: 

5 skillnader mellan basinkomst och försörjningsstöd

Försörjningsstöd till individen – så tänker riksdagspartierna

Kommunerna lägger miljarder på jobbaktiviteter utan bevisad effekt

Allt fler får långvarigt ekonomiskt bistånd: ”Oroande”

Arbetsförmedlingen svår att nå – folk nekas försörjningsstöd

Forskare helsågar S-ledarens utspel om försörjningsstöd

Nästan omöjligt att få rätt mot socialtjänsten