79 procent röstade nej till en privatisering av äldreboendet i Haparanda. Om det kommer påverka politikernas beslut är oklart. Nu vill forskare ge politikerna större makt att säga nej till folkomröstningar.
I går kväll fastställdes resultatet av folkomröstningen i Haparanda stad. Frågan gällde om det nya särskilda boendet Hemstranden/Kotiranta ska kunna drivas på entreprenad.
Resultatet blev ett rungande nej till att driva boendet privat.
Alternativ Ja fick 406 röster (18,48 %).
Alternativ Nej fick 1 756 röster (79,93 %).
Av de 7653 röstberättigande i kommunen deltog bara 2 197 i folkomröstningen, 28,71 procent.
– Folkomröstningar brukar ha ett lågt valdeltagande, men det här var lägre än vad jag hade förväntat mig, säger kommunstyrelsens ordförande Sven Tornberg (C) till SVT Nyheter Norrbotten.
"Den kommunala kakburken"
Politikerna kommer nu fatta beslut i kommunfullmäktige, preliminärt den 13 juni. Men det är oklart om resultatet av folkomröstningen kommer att ha någon inverkan.
– Vi får sätta resultatet i den kommunala kakburken, skaka om och se vad som ramlar ut. För det är fortfarande så att en folkomröstning är rådgivande och det är de politiska partierna som är representerade i kommunfullmäktige som beslutar, säger Sven Tornberg.
13 folkomröstningar sedan 2018
Folkomröstningen i Haparanda var den 13:e kommunala folkomröstningen som har hållits sedan valet 2018. Den 14 juni 2021 överlämnades en lista med namnunderskrifter till Haparanda stad, med syfte att åberopa möjligheten till folkomröstning genom så kallat folkinitiativ. Ska man använda sig av folkinitiativet så krävs det namnunderskrifter från minst 10 procent av de röstberättigade i kommunen.
På samma sätt har de flesta andra kommunala folkomröstningar kommit till under mandatperioden. Det var bara folkomröstningen om de två kommunerna på Öland, Borgholm och Mörbylånga, skulle slås samman till en kommun som var en idé som kom från de lokala politikerna.
Rådgivande men vanligt att utfallet följs
Folkomröstningarna är rådgivande men Dagens Samhälles granskning av de tolv tidigare visar att kommunpolitikerna oftast har tagit hänsyn till resultatet.
I Luleå valde politikerna att pausa de förändringar kring skolan som var på gång, Oskarshamn och Tidaholm återöppnar äldreboenden, Västerås behåller sin flygplats, Helsingborg säljer inte Öresundskraft, Borgholm och Mörbylånga slås inte ihop och det blir inget fängelse i Svedala.
I fyra kommuner gick politikerna emot resultatet: Arjeplog ska stänga gymnasiet, Malung-Sälen gick vidare med planerna på en vindkraftpark, i Värmdö tog politikerna inte tillbaka fattade beslut om skolan och i Vellinge ligger beslutet om Naturum och konsthall fast.
I Svalöv gällde folkomröstningen om kommunen skulle förändra sin struktur för kommunala bolag. 73 procent röstade nej. Men eftersom beslutet om att ändra bolagsstrukturen redan hade fattats är det oklart om väljarna röstade nej till att förändra den gamla eller nya organisationen. I dag gäller den nya bolagsstrukturen.
De flesta avslogs i början
Forskarna i SNS Demokratiråd 2022 har i sin 245 sidor gedigna rapport Den lokala demokratins vägval bland annat sett över de kommunala folkomröstningarna.
1993 föreslog Lokaldemokratikommittén att medborgarna skulle få möjligheten att initiera en folkomröstning genom folkinitiativ. Det infördes 1994 genom en lagändring, vilken innebar att om 5 procent av kommuninvånarna skriver på en namninsamling om en folkomröstning var kommunfullmäktige tvungen att behandla ärendet.
Men det blev ett misslyckande. Av 70 folkinitiativ som då inkommit hade alla utom två avslagits. Visst hade reformen väckt engagemang men också bidragit till besvikelse, missnöje och ett ökat avstånd mellan medborgare och politiker.
Folket får mer makt
Kommittén föreslog därför att folkinitiativet skulle förstärkas genom att göra det lättare att få till folkomröstningar.
2011 kom en ny reform som minskade fullmäktiges möjligheter att avslå förslagen från folket genom att två tredjedelar av fullmäktiges ledamöter var tvungna att rösta mot för att det inte skulle leda till en folkomröstning.
Samtidigt höjdes kravet på andelen invånare som skulle stå bakom folkinitiativet till 10 procent.
Antalet folkomröstningar har sedan dess blivit fler och dubbelt så många kommunala folkomröstningar har hållits den här mandatperioden jämfört med förra.
Flest hölls under de första tio åren efter millennieskiftet då sammanlagt 28 omröstningar om trängselavgifter genomfördes i Stockholms län.
Oftast lågt valdeltagande
Efter att folkinitiativet stärktes 2011 har 37 kommunala folkomröstningar hållits, varav 31 efter folkinitiativ.
Av de 31 har 14 handlat om skolnedläggningar. Och bara i 3 av de 14 har kommunfullmäktige sedan följt vad omröstningen visat och stoppat en nedläggning
Och valdeltagandet är ofta ganska lågt, i genomsnitt 60 procent vilket är betydligt lägre än det genomsnittliga deltagandet i val till kommunfullmäktige, trots att en del av folkomröstningarna har genomförts samtidigt som allmänna val. I flera fall har det varit betydligt lägre som i Haparanda 28 procent, Värmdö 18,7 och Svalöv 13 procent.
Vill öka politikernas makt att säga nej
Forskarna i SNS Demokratiråd 2022 anser i rapporten att demokratin försvagas av att genomföra kommunala folkomröstningar där utslaget inte följs samtidigt som det i sin tur skapar missnöje och politikerförakt.
Därför föreslår de att politikerna ska få större makt att säga nej till folkomröstningar. Det ska räcka med att en enkel majoritet, 50 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige, säger nej för att folkomröstning efter folkinitiativ inte ska behöva hållas.
Eftersom omröstningarna ska fortsätta att vara rådgivande uppmanar forskarna också politikerna att i förväg berätta när de tänker att följa resultatet från folkomröstningen, exempelvis att det krävs ett valdeltagande på över 50 procent.
Läs mer:
Namninsamling gav resultat – Vellingebor ska rösta om Naturums framtid
Naturum i Falsterbo tvingas stänga– Moderaternas budget klubbad
Moderaten anmäler sitt eget parti: ”Flygplatsen inte samhällsnyttig”
Västerås röstar om flygplatsen
