Radar · Djurrätt

Djurens rätt om ändrad Kravmärkning: ”Inte tillräckligt”

Enligt nuvarande regler för Krav-certifierad kött- och mjölkproduktion ska kalvar dia i minst 24 timmar.

Att Krav skärper reglerna för certifiering är inte tillräckligt. Risken för att djuren far illa i Kravmärkta gårdar kvarstår, menar organisationen Djurens rätt.

I veckan meddelade Krav att de uppdaterar några av reglerna för vad som gäller för att kunna få en Kravmärkning. Beskedet kommer efter avslöjanden om missförhållanden på flera svenska Kravgårdar. Något som både SVT:s Uppdrag granskning och TV4 Nyheterna uppmärksammat i fjol.

Uppdateringarna i reglerna, som införs från och med januari 2023, ställer hårdare krav på djurhållare i certifieringsprocessen. Bland annat rör det sig om att den som ansöker om en Kravcertifiering hädanefter kommer behöva skicka in ett utdrag från djurskyddskontrollregistret. Den som blivit avstängd från Krav två gånger förlorar chansen att få Kravmärkning igen och certifierade gårdar som bedriver annan liknande verksamhet blir skyldiga att informera kontrollföretaget om detta.

”Kravmärkning ingen garanti”

Djurens rätt ser positivt på skärpningarna. Men det är långt ifrån tillräckligt för att garantera en god djurhållning. Risken för att djur far illa kvarstår, anser organisationen.

– Krav innebär i flera fall bättre villkor för djuren och fler kontroller. Men när det gäller till exempel slakt, transporter och avel för hög produktion är det för djuren ingen eller endast en liten skillnad mellan Kravcertifierad och konventionell djuruppfödning. En märkning är aldrig en garanti för att djuren haft det bra, säger Linda Björklund, sakkunnig etolog på Djurens rätt till Syre.

För att djuren ska få det bättre, i både konventionell och ekologisk produktion, finns en rad åtgärder som måste genomföras, enligt organisationen.

– Förändringar som måste till är ett förbud mot plågsamma bedövningsmetoder vid slakt, som koldioxidbedövning av grisar och fiskar och elbadsbedövning av fåglar, färre och kortare transporter samt bättre förhållanden för djuren i samband med transport. Rutinmässig kirurgisk griskastrering måste också upphöra, säger Linda Björklund.

Att moderdjur och ungar inte ges möjlighet att tillbringa tillräcklig tid tillsammans, är också bland de förändringar som måste till, anser organisationen.

– Utöver detta måste vi ställa om till ett mer växtbaserat livsmedelssystem, när vi äter mer vego behöver färre djur födas upp i de intensiva djurfabrikerna.

Läs mer: 

Krav skärper reglerna – efter avslöjande om djurplågeri

Mjölkkor mår sämre än slaktboskap – saknar sina kalvar

Bröt mot djurskyddslag – fortsätter driva Kravgårdar

Djur får sparkar och slag på svenskt Krav-slakteri