För världens flyktingar och migranter är situationen fortsatt svår på många håll världen över. Pandemin har påverkat de redan svåra förhållandena – och i vissa fall har övergrepp mot mänskliga rättigheter passerat nästan obemärkt i ljuset av den globala hälsokrisen. Syre tittar tillbaka på några händelser värda att minnas från 2020.
I helgen har spänningarna mellan Grekland och Turkiet trappats upp, efter att Turkiet slutat stoppa migranter som vill ta sig till Europa, rapporterade Syre den andra mars 2020. På de grekiska öarna hindras båtar från att lägga till, skarp ammunition har avfyrats vid gränsen, och Grekland har stoppat rätten till att söka asyl under en månad.
Från Grekland kommer rapporter om att tårgas och varningsskott har avfyrats i gränsområdet mellan Turkiet och Grekland. Från och med måndag ska en militärövning med skarp ammunition genomföras i Evrosregionen, på den grekiska sidan av gränsen. Samtidigt stoppar Grekland också rätten att söka asyl en månad.
Europeiska rådets president Charles Michel kommenterade på twitter:
”Stöd till de grekiska försöken att skydda de europeiska gränserna. Bevakar noga utvecklingen på marken.”
EU annonserade kort därefter att den som återvänder frivilligt från de grekiska öarna, där situationen under året blivit allt mer akut, ska få 2000 euro i ekonomiskt bidrag.
Läs mer här och här.
2. Allt fler flydde via Engelska kanalen
Smugglare i franska Calais tar 500 pund för en surfbräda som flyktingar försöker korsa Engelska kanalen med – något som är förenat med livsfara. Allt fler flyktingar har försökt ta sig vägen över vattnet till Storbritannien under pandemin, rapporterade Syre i juni.
Rekordet på en enda dag i år var i början på september, då 416 flyktingar och migranter omhändertogs av brittisk gränspolis efter att ha korsat Engelska kanalen på totalt 28 olika båtar. 2019 korsade drygt 1800 flyktingar kanalen i båtar. Motsvarande siffra för 2020 var i slutet av november mer än 8000, något som triggat Storbritannien och Frankrike att öka samarbetet ytterligare för att sätta stopp för migrantflödet.
3. Malta skickade tillbaka flyktingar till Libyen
Under påskhelgen anklagades Malta för att koordinera privata båtar som tog flyktingar tillbaka till krigets Libyen. Samtidigt cirkulerade EU:s drönare från luften men inga fartyg finns som räddar liv å unionens vägnar. Enligt Robert Abela, Maltas premiärminister, var Maltas agerande under påsken i själva verket en livräddningsinsats, rapporterar Times of Malta strax efter påskhelgens incident.
Den tyska organisationen Sea-Watch, som räddar liv till havs med sina fartyg, har fortsatt granska Maltas brott mot mänskliga rättigheter i Medelhavet. I serien #CrimesofMalta beskrivs övergreppen i flera delar.
4. Drunkningsolyckorna fortsätter – men få väcker uppmärksamhet
En ung pojke har hittats död på en strand i Tunisien, skrev Syre den 24 augusti. Han är en av många som hittats döda längs den nordafrikanska kusten de senaste veckorna. När den tre år gamla pojken Alan Kurdi spolades upp på en strand i turkiska Bodrum den andra september 2015 väckte bilden på hans döda kropp en enorm uppmärksamhet. (…) Tidningar världen över publicerade bilden och människor sa ”aldrig igen”.
Enligt officiell statistik från FN:s migrationsorganisation har 1111 flyktingar drunknat i Medelhavet hittills i år. Men som Syre tidigare rapporterat om är det långt från alla dödsfall som når statistiken. Fram till i augusti hade 800 flyktingar försvunnit i vad som av frivilligorganisationer kallas för osynliga skeppsbrott.
I slutet på oktober drunknade 140 människor på flykt när en båt sjönk utanför Senegals kust. 59 personer kunde räddas av Senegals och Spaniens kustbevakningar. Båten var på väg mot Kanarieöarna, dit nästan 17 000 båtflyktingar hade anlänt i slutet av november i år. Det är en stor ökning sett mot tidigare år, inte sedan 2006 har ankomsterna varit så många som 2020.
5. Kräver utredning av våldet vid kroatiska gränsen
Våldet mot flyktingar på den kroatiska gränsen fortsätter och flera EU-parlamentariker kräver nu en utredning, skrev Syre i juli. Samtidigt berättar bosniska aktivister om hur EU:s allt hårdare migrationspolitik färgar både opinionen och situationen för mänskliga rättigheter på andra sidan gränsen.
Flera EU-parlamentariker kräver nu att det brutala våldet mot flyktingar på den kroatiska gränsen måste utredas och tas på allvar av EU-kommissionen – som hittills varit passiva. Den svenska EU-parlamentarikern Malin Björk (V) är en av politikerna bakom kravet.
– Jag vill att man skickar dit ett oberoende bevakningsuppdrag för att ställa de ansvariga till svars. Om man låter det fortgå så urholkar man rättsstatens principer. Jag vill att man fryser EU-pengar till Kroatien för man ska inte få använda EU-pengar för brott mot EU-lag och mänskliga rättigheter. Det kommande kroatiska Schengenmedlemsskapet ska också frysas, sa Malin Björk då till Syre.
Under hösten släpptes en bok om tortyren vid gränsen av nätverket Border violence monitororing network. Över 900 fall av övergrepp på EU:s yttre gränser finns dokumenterade i den och mer än 12 000 individer har drabbats de senaste tre åren. Enligt flera rapporter har våldet blivit både grövre och allt mer systematiskt under årens gång.
6. Flyktinglägret Moria på Lesbos totalförstörs i en brand
Natten till den nionde september brinner det i lägret Moria på Lesbos. Enligt räddningstjänsten rör det sig om spridda bränder i och runt lägret, och nyhetsbyrån AFP:s utsända fotograf beskriver det som att nästan hela lägret står i lågor.
”Hela lägret brinner. Allting brinner. Människor flyr. Deras hem i Moria är borta”, skriver organisationen Stand by me Lesbos, som uppger att de fått rapporter om att invånare på ön försökt att stoppa flyende asylsökande som försökt ta sig till en närliggande by.
Nästan 12 000 människor blir av med tak över huvudet och många också allt de äger. Medan en del av de som tidigare bodde i Moria transporteras till fastlandet blir 7000 människor kvar i ett nytt läger. Det nya lägret får snabbt öknamnet Moria 2.0 och ligger precis vid strandkanten. Situationen i det tillfälliga lägret har av flera boende beskrivits som ”värre än Moria”, som blev ökänt för dåliga levnadsförhållanden och trångboddhet, rapporterade Syre i november.
”I Moria hade vi fler anläggningar som vi inte har här. Vi har till exempel inte bad eller rena toaletter”, uppgav en av de boende till Deutche welle, som skrev om situationen i lägret i slutet av september.
