Ett vårdbiträde sa ifrån och larmade om brister i Attendos coronavård. För det blev hon varnad av arbetsgivaren. Nu backar Attendo från sin hantering av visselblåsaren och lovar bättring. Samtidigt ska vårdjättens hantering granskas av åklagare.
Anklagelser om att ha varit illojal, en skriftlig varning och förtäckta hot om uppsägning. Det var bemötandet från arbetsgivaren när vårdbiträdet Stine Christophersen larmade om brister i det privata vårdbolaget Attendos coronavård.
Larmet, som uppmärksammades i P1-dokumentären ”Det illojala vårdbiträdet”, handlade om smittskyddet på Attendos vårdboende Sabbatsbergsbyn i Stockholm, där Stine Christophersen berättade att vårdjätten inte bedrivit så kallad kohortvård, det vill säga separerad vård av covidsjuka och friska.
Attendo: Tar det på största allvar
I en kommentar publicerat på DN Debatt backar nu Attendo, via vd Martin Tivéus, från sin hantering av larmet.
”Medarbetaren förtjänar var oreserverade ursäkt för det hon utsatts för”, skriver han.
Martin Tivéus skriver också att samtliga chefer ska genomgå en obligatorisk utbildning i meddelarskydd och uppförandekod. Frågorna ska också behandlas under kommande arbetsplatsträffar.
Åklagare inleder granskning
Ärendet kan nu få rättsliga konsekvenser. Under onsdagen rapporterade Sveriges Radio att åklagare ska granska fallet med Attendo och Stine Christophersen.
Via dolda inspelningar framgår det att representanter från Attendo ställer frågor till Christophersen rörande uppgifter som hon lämnat anonymt till Expressen.
– Jag har tagit del av det och överlämnat det till polisen för att upprätta en anmälan, säger Anders Hirsch, chefsåklagare vid Norrorts åklagarkammare, till Sveriges Radio.
Han fortsätter:
– Sedan kommer en åklagare att granska det och besluta om förundersökning ska inledas.
Läs även: Anställda höjer rösten mot Attendo: ”Provocerande”
Läs även: Attendo fick 130 miljoner i coronastöd – gav sedan chefer miljonbonus
Läs även: Volvo får skarp kritik för sina miljonbonusar till ledningen
Läs även: Volvo-ordföranden om kritiserade bonusarna: Behövdes för att ”kraftsamla”
Läs även: V: Sätt stopp för bonusar om man fått coronastöd
Fakta: Meddelarskyddet
* Meddelarskyddet innebär att den som lämnar uppgifter till massmedier har rätt att vara anonyma om de vill det.
* Deras identitet får inte avslöjas eller efterforskas.
* Att röja en anonym källa kan vara straffbart.
* Syftet är att personer ska kunna känna sig säkra om de berättar om missförhållanden.
* Principen baseras på grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
* Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter gäller för anställda på statliga och kommunala myndigheter, kommunala bolag som kommunen har ett avgörande beslutanderätt över samt anställda i privat verksamhet inom skola, vård och omsorg som till någon del är offentligt finansierad.
Källor: Nationalencyklopedin och Journalistförbundet
