Regeringen har valt att gå vidare med sitt lagändringsförslag för att ge Cementa möjlighet att fortsätta bryta kalk på Gotland, trots skarp kritik från Lagrådet, som menar att det skulle bryta mot grundlagen. Men även om förslaget passerar i riksdagen, kan det stoppas. Högsta förvaltningsdomstolen kan få sista ordet, enligt två grundlagsexperter.
Regeringen kommer att lägga fram propositionen om en tillfällig ändring i miljöbalken, för att Cementa ska få fortsätta bryta kalk på Slite i Gotland, berättade näringsminister Ibrahim Baylan (S) och miljö- och klimatminister Per Bolund under en pressträff på tisdagsmorgonen.
Detta trots att Lagrådet sa nej till förslaget, som de menar skulle bryta mot regeringsformen. Att införa en lagstiftning som är ”helt inriktad på att korrigera utgången i ett enskilt fall som har hanterats i domstol” skulle skada tilltron till det svenska rättsystemet, skrev myndigheten i sitt beslut.
Men det stoppar inte regeringen från att gå vidare med propositionen, som troligen kommer att gå igenom i riksdagen. Kort efter regeringens besked meddelade nämligen Moderaterna att de kommer rösta för lagförslaget.
Kan stoppas ändå: ”Öppnar för att bolag kan gå till regeringen”
Det är dock inte givet att det slutar där. Cementas kalkbrytning på Gotland kan fortfarande stoppas, enligt Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Om en privatperson som berörs av beslutet eller en miljöorganisation överklagar beslutet, är det Högsta förvaltningsdomstolen som bedömer om det är förenligt med grundlagen.
– När Lagrådet nu har sagt att lagförslaget är grundlagsvidrigt så har jag svårt att tänka mig att Högsta förvaltningsdomstolen skulle göra en annan bedömning, säger Ebbesson till Ny teknik.
Naturskyddsföreningen är en av de organisationer som reagerar starkt på regeringens förslag om att ge Cementa ett förlängt tillstånd och skulle kunna överklaga om propositionen går igenom.
– Vi är allvarligt oroade över regeringens förslag om speciallagstiftning för Cementa. Det går verkligen utanför det mesta jag sett tidigare. Man öppnar för att bolag kan gå till regeringen om man gått på pumpen i domstolarna – och få en speciallag bara för bolaget utfärdad på några veckor. I det här fallet blir det ju särskilt beklämmande när bolaget självt försatt sig i situationen genom att inte vilja göra de undersökningar som myndigheterna velat se för att säkra grundvattenpåverkan, säger Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen, till Syre.
Vad blir er reaktion om förslaget går igenom i riksdagen? Kommer ni då att gå vidare med en överklagan?
– Vi vill ju först se hur ett sådant beslut ser ut, förstås, innan vi bestämmer oss för om vi ska ansöka om rättsprövning i Högsta förvaltningsdomstolen, säger Oscar Alarik.
Särskilt intressant är, enligt Naturskyddsföreningen, hur ett eventuellt beslut skulle påverka Gotlands vattenförsörjning och känsliga natur.
– Kommer beslutet att begränsas till den mindre del kalksten man inte hunnit bryta än innan det gamla tillståndet löper ut – eller öppnar man dörren för längre tid när det gäller till exempel vattenhanteringen? Hur miljöregelverkets integritet påverkas i stort är förstås också viktigt. Vi skulle också gärna se tilllståndsvillkor om en utfasning av de massiva utsläppen till en koldioxidfri produktion inom en rimlig tid, säger Oscar Alarik.
Han tycker också att det är anmärkningsvärt att man inte riktar kraven om att lösa en eventuell bristsituation i Sverige till den större internationella ägarkoncernen Heidelberg Cement.
– Bolaget borde ju rimligtvis anses ha ett visst ansvar – när man har en så dominerande ställning som det är frågan om, säger Oscar Alarik.
Kan ta flera månader
Skulle beslutet överklagas till domstol kan det dock dröja flera månader innan de avgör målet. I sådana fall har domstolen rätt att fatta beslut om en så kallad inhibition, vilket innebär att regeringens beslut om ett förlängt tillstånd inte får börja gälla förrän domstolen sagt sitt. Anser högsta förvaltningsdomstolen också att det finns EU-rättsliga frågor, kan de även begära att EU-domstolen tar upp fallet. Då kan ett yttrande dröja betydligt längre, men även där kan beslut fattas om inhibition.
Enligt Joakim Nergelius, professor i statsrätt vid Örebro universitet och expert på grundlagsfrågor, är det mest intressanta för domstolen i detta fall Lagrådets invändning mot att lagändringen är utformad efter ett specifikt fall. Går lagen att tillämpa i fler fall rent teoretiskt, kan den godkännas, även om regeringens syfte skulle vara att ”rädda” Cementa. Men olika domstolar kan komma till olika resultat.
– Om det är en miljödomstol där miljöintresset är större eller högsta förvaltningsdomstolen som är mer legalistisk, kan säkert ha en viss betydelse, säger Joakim Nergelius till Ny teknik.
Läs mer:
Regeringen går emot lagrådet – ger Cementa tillstånd bryta kalk
Lagrådet säger nej till undantag för Cementa – ”Skadar tilltron”
Cementa får fortsätta bryta kalksten – tillfällig ändring i miljöbalken: ”Extraordinär situation”
Cementakrisen: Byggsektorn måste ställa om: ”Våga efterfråga en annan typ av byggnader”
