Dubbelspel och maktallianser håller talibanerna flytande

DEL 2. Talibanregimen i Afghanistan står för stora utmaningar. Under sommaren 2021 har landet inte bara varit föremål för en kupp utan också för den värsta torkan på många år. Enligt World Food Program kan uppemot 40 procent av årets veteskörd ha förstörts på grund av torkan. Det kan leda till att tre miljoner människor svälter. Befolkningen blir fattigare för varje dag samtidigt som priserna på mat och andra nödvändigheter stiger. Ekot kallade nyligen den ekonomiska situationen för ett ”dödläge”, som talibanerna försöker bryta. Enligt Ekots rapport är den allra viktigaste inkomstkällan just nu att samla in pengar från tullen, men förhoppningen är att få igång internationell handel igen. Men talibanerna saknar samtidigt kompetens och kunskap för att fylla viktiga ekonomiska positioner saknas. För lokalbefolkningen är det svårt att få ut pengar från bankerna, och statliga skyddsnät lyser med sin frånvaro. Många har inte fått sina löner utbetalda på länge.

– I den nuvarande kontexten finns det inga nationella säkerhetsnät. Sedan den 15 augusti, när talibanerna tog över, har vi sett krisen påskyndas och förstärkas i och med den överhängande ekonomiska kollaps som hägrar för Afghanistan, säger Mary-Ellen McGroarty, WFP:s landschef i Afghanistan, till Reuters.

Diskussioner om hur, eller om, det går att fortsätta ge bistånd till Afghanistan efter maktövertagandet har varit intensiva. Ingen vill stödja talibanerna – men å andra sidan väntar en humanitär katastrof om biståndet till civilbefolkningen uteblir, något både FN och Röda korset varnat för.

Internationella vänner

En historiskt allvarlig humanitär kris kan bli resultatet av den ekonomiska kris som många experter just nu talar om. Men talibanerna har, förutom många som skyr dem, flera bidragsgivare som sedan många årtionden tillbaka stöttar dem. Dessa inkluderar privata aktörer i Qatar, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien. Men de får också stöd från stater som Ryssland, Pakistan och delvis Kina.

I de tre gulfländerna Qatar, Förenade Arabemiraten och Saudiarabien är den politiska och ekonomiska makten nära sammanlänkad. Även om det officiellt inte är statligt stöd som skickas till talibanerna är det svårt att särskilja dessa intressen.

– De här tre länderna har nationella intressen i en islamistisk regering i Afghanistan, även om det inte är staten som skänker pengar. Det är inte alltid lätt att veta vad som är vad i de här fallen. Qatar, som är värd för amerikanska militärbaser, är samtidigt Västs länk till talibanerna. Fredsförhandlingarna som hållits innan maktövertagandet ägde också rum i Doha, Qatars huvudstad. Också Saudiarabien har ett dubbelt förhållande till talibanerna och USA, säger Helene Lackenbauer och fortsätter:

– En viss del av talibanernas ideologi sammanfaller ju med den i Saudiarabien, Wahabism, en strikt form av salafism. Samtidigt finns det flera aspekter som skiljer den saudiska wahabismen från Talibanernas övertygelse. Men det finns stora intressegrupper i Saudi och de andra gulfländerna som stött talibanerna för att de förespråkar en samhällsstyrning och rättskipning som bygger på en fundamentalistisk tolkning av Koranen och sharia. Men det som är intressant är att de här länderna samtidigt har goda relationer till USA. Det är en väldigt dubbel relation. Mycket i den här regionen är väldigt komplext.

Vill se fler muslimska stater

Syre: Vad tjänar Qatar, Saudiarabien och Förenade arabemiraten på att stötta talibanerna?

– De här länderna är intresserade av att sprida sin idé om samhällsstyrning. Den är ju kopplad till islam, så de vill ju gärna se muslimska stater i världen. Wahabismen är också missionerande.

– Det är en väldigt medveten metod. Det ökar deras maktsfär att stödja de här grupperna. Ju mer dina intressen sammanfaller med andra länders intressen så ökar du ditt inflytande. Särskilt när man har så mycket pengar som man har i gulfen på grund av oljan. De är redan en maktspelare på grund av oljan och relationer till USA..

Qatar har även varit mellanhand mellan väst och talibanerna under fredsförhandlingarna, som gick i stöpet i somras. Det är i Qatars huvudstad Doha som förhandlingarna hölls och det lilla rika oljelandet har lyckats vara en medlare mellan väst och talibanerna.

Terror motiverar samarbete

Ryssland, som man vet har bidragit med bland annat vapen till talibanerna, kan tyckas vara en otippad vän av talibanerna. Men i och med att flera forna sovjetrepubliker delar gräns med Afghanistan har de ett intresse av att hålla koll på och bekämpa terrorism. Talibanerna och Ryssland delar fienden bland annat i IS Khorasan (ISIS-K), en IS-förgrening som verkar lokalt i Afghanistan med omnejd. Ryssland har bland annat stöttat talibanerna med vapen, berättar Helene Lackenbauer. Men Rysslands intresse av att stötta talibanerna handlar också om USA:s närvaro i Afghanistan, som abrupt fick ett slut i somras.

Detsamma gäller för Iran, vars ärkefiende också är USA. I och med sitt läge är terroraspekten också relevant för att förstå Irans stöd till talibanerna.

– Ingen av dem vill ha sin stora fiende USA så nära inpå sina gränser som de har haft i Afghanistan, säger Helene Lackenbauer.

I Rysslands fall är stödet till talibanerna förenat med en annan dubbelhet. De två huvudsakliga smuggelrutterna av opium, heroin och cannabis går via Ryssland och Iran från Afghanistan. I Ryssland har de ett stort problem med drogmissbruk – idag dödligare än missbruket av alkohol som man tidigare brottats med. Talibanerna, som man delvis stöttar, lever till stor del på den narkotikahandel som orsakar stora folkhälsoproblem i Ryssland.

Olika allianser

Det är som sagt mycket grötigt och dubbelt i fråga om stödet till talibanerna och andra allianser och intressen. Grannlandet Pakistan har i sin tur att tjäna på ett instabilt Afghanistan. Mycket på grund av Pakistans konflikt med Indien, som de blev självständiga från 1948. Pakistan är fortfarande rädda för att bli slukade av det stora Indien som har goda relationer med Afghanistan och om en konflikt skulle uppstå vill Pakistan ha Afghanistan som ett strategiskt djup – det vill säga – de vill kunna fly in i Afghanistan.

Att Pakistan stöttar talibanerna har länge varit känt även om de nekat. Human Rights Watch beskrev redan 2001 hur 30 lastbilar om dagen kunde korsa gränsen till Afghanistan med bland annat artilleriskal och granater.

Men liksom gulfländerna spelar Pakistan också dubbelt på sitt sätt.

– Det är rätt komplicerat i Afghanistan för Pakistan har haft både allianser med talibanerna och USA.  De har haft ett stort militärt bistånd från USA, samtidigt som deras underrättelsetjänst ISI har stött talibanerna. Det är mycket sådant i den här regionen. De är för och emot på samma gång.

Mycket spiller också tillbaka på Sovjetunionens krig i Afghanistan 1979-1989, som var ett proxykrig under Kalla kriget. När Sovjetunionen invaderade flydde många afghaner till Pakistan.

– När sovjet invaderade fick olika beväpnade islamistiska grupper, mujahedin, stöd av Pakistan och USA. Ur det bildades senare talibanerna av Mulla Omar. Talibanernas ledare idag var mujahedin en gång i tiden.

Humanitär katastrof runt hörnet

Samtidigt som talibanerna sedan långt innan maktövertagandet haft internationella partners, dividerar fortfarande västvärlden om vilket stöd man nu kan ge Afghanistan utan att det ska bidra till förtryck och kränkningar. Landet står också på brinken till en humanitär katastrof av historiska mått.

Hon håller inte med om den information som sprids i medier om att talibanerna nu skulle vara fragmentiserade. Visst har det knakat en del i fogarna kring regeringsbildandet – men för att ta över ett land på det sätt som de just gjort krävs ett mått av enighet. När vapenvila utlysts har talibanledningen också haft bra kontroll på sina styrkor.

– Jag tror inte att de är splittrade eller fragmentiserade, men däremot är de diversifierade och decentraliserade, säger hon.

Läs mer:

OBS Skriv in DEL 1

DEL 1. Opium viktig för talibanernas ekonomi – men räcker det?

Före detta afghansk politiker vädjar: ”Lämna inte Afghanistan ensamt nu”

Opium göder konflikten i Afghanistan: ”Man måste bestämma sig för att lägga ner vapnen”

Röda korset: Farligt om bistånd till Afghanistan villkoras

Kriget mot terrorn 20 år: Uppdraget att bringa fred totalt misslyckat