Talibanernas ekonomiska situation efter maktövertagandet är osäker. Länge har de haft många olika inkomstkällor, små som stora, men frågan är om det räcker. Redan idag svälter befolkningen. ”Nu är den stora frågan – vad finns det för ekonomi för att leda landet?”, säger Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut.
Sedan talibanerna tog över makten i Afghanistan i somras har spekulationer och tveksamheter kring deras förmåga att leda landet avlöst varandra – av flera anledningar. Bristande respekt för mänskliga rättigheter, kvinnor och demokratiska principer, men också rent ekonomiska och kompetensmässiga bekymmer har vädrats.
United States Institute of Peace, USIP, menar att en kombination av faktorer som att kvinnor hindras från att arbeta, den urbana arbetarklassens massflykt, svår torka och det internationella samfundets minskade ekonomiska stöd alla är faktorer som försvagar ekonomin. Talibanerna sa i samband med att de tog över makten att kvinnors rättigheter skulle försvaras i enlighet med sharialagarna, men dessa är öppna för tolkningar. Och med facit i hand har stadsbilden förändrats: få kvinnor rör sig nu öppet på gatorna. Afghanistan var redan innan maktövertagandet ett av världens fattigaste länder. Samtidigt beskriver The Guardian talibanernas maktövertagandet som ”den största chocken” för ekonomin på många år. USA har samtidigt fryst omkring 10 miljarder dollar från afghanska banker. I bland annat Herat har människor nekats kontanter. Priserna på mat och dagligvaror ökar dag för dag.
Enligt Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, har talibanernas länge haft en avancerad ekonomi på så sätt att de haft många olika inkomstkällor. Den skulle kunna beskrivas som många bäckar små, även om narkotikahandeln och internationella donationer är två av de största inkomstkällorna.
– Man kan säga att de har haft en ganska avancerad ekonomi, säger Helene Lackenbauer till Syre.
Men maktövertagandet har förändrat spelplanen. Talibanerna behöver nu ägna sig åt statsförvaltning. Det har de inte gjort förr, även om de på lokal nivå delvis ägnat sig åt något som liknar myndighetsutövning. Ett exempel kan vara att de tar betalt för el som de inte själva är leverantör av.
Opium en viktig inkomst
Till talibanernas viktigaste inkomstkällor hör beskattningar från privatpersoner, beskattningar och intäkter från opiumodling och herointillverknigen samt i viss mån också från gruvindustrin. Cannabis växer också i stort sett vilt på sina håll. Talibanerna bedriver också låneverksamhet bland annat till bönder så de kan köpa utsäde för att odla opiumvallmo.
– Beräkningarna på hur stor talibanernas ekonomi är skiljer sig åt, och ingen är helt säker. Enligt USA:s Special Inspector General for Afghanistan (SIGA) kan det handla om 1,5 till 3 miljarder amerikanska dollar i exportvärde om året endast från narkotikahandeln. Det skulle i så fall vara cirka 60-70 procent av alla deras inkomster. Men siffran har ifrågasatts, enligt Helene Lackenbauer.
FN räknar samtidigt till att talibanernas årliga budget uppgår till 1,5 miljarder amerikanska dollar. Talibanerna själva har sagt att de under 2020 haft en ekonomi på 1,6 miljarder dollar.
Opiumodling, herointillverkning och andra droger har länge hjälpt till att hålla talibanerna flytande. FN sade nyligen att de tjänar många miljoner dollar på opium årligen. Men sedan talibanerna kommit till makten har uttalanden om att de vill bannlysa produktionen av droger förekommit. Men de är fortsatt beroende av inkomsterna från narkotikahandeln, skriver France 24.
– Vi försäkrar våra landsmän, landskvinnor och det internationella samfundet – vi kommer inte tillåta att droger produceras, sa talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid kort efter att gruppen tagit över makten.
Många olika inkomstkällor
Sedan långt innan maktövertagandet har herointillverkningen beskattats och när drogerna sedan ska smugglas ut ur landet tar talibanerna betalt från producenterna när de passerar deras områden. Något som inte har förändrats nu. Väggspärrar längs med genomfartsleder och övrig handel är också stora inkomstkällor. Den som kör mat, varor och förnödenheter bidrar vare sig man har velat det eller inte till talibanernas ekonomi, menar Helene Lackenbauer.
Gruvindustrin är en annan inkomstkälla. Afghanistan har stora naturtillgångar av bland annat naturgas, bly, koppar, olja och guld. Under åren har det varit mindre konflikter mellan olika lokala talibanledare i särskilt de södra delarna av landet om hur inkomsterna från gruvindustrin ska beskattas och hur pengarna ska fördelas.
Den stora militärinsatsen i landet har inte heller endast tjänat de syften man uttalat sig vilja stödja.
– En viktig inkomst har också varit de skatter som talibanerna tar ut av de kontraktörer som transporterar all den utrustning och de förnödenheter som inte minst Nato och USA behövt föra in i landet. Godset kommer ofta landvägen via Uzbekistan eller Pakistan och det har också beskattats i talibanernas vägspärrar. Så talibanerna har indirekt tjänat rätt mycket pengar från Nato också, säger Helene Lackenbauer.
Ett av de fattigaste länderna i världen
Det som just nu är den stora frågan är om talibanerna har det som krävs för att leda ett land. Dessutom ett land som står på brinken till en humanitär katastrof.
– Talibanernas problem är att även om de har haft en struktur som liknar en statsförvaltning på provins- och distriktsnivå tidigare så har de ingen erfarenhet av att leda ett land med Afghanistans nuvarande statsapparat. Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Talibanerna måste få in mat och medicin för att folk ska kunna klara sig just nu, men sedan måste de också kunna sköta statsförvaltningen. Och för att göra det måste man bland mycket annat kunna upprätthålla infrastruktur, skolsystemet och hälsosystemet. Allt det här kostar pengar och just nu har talibanerna inte en fungerande ekonomi. Det är ett problem de måste lösa, säger Helene Lackenbauer.
Läs mer:
Före detta afghansk politiker vädjar: ”Lämna inte Afghanistan ensamt nu”
Opium göder konflikten i Afghanistan: ”Man måste bestämma sig för att lägga ner vapnen”
Röda korset: Farligt om bistånd till Afghanistan villkoras
Kriget mot terrorn 20 år: Uppdraget att bringa fred totalt misslyckat
