Ett experiment med basinkomst, eller ett liknande ekonomiskt stöd, skulle kunna hjälpa utsatta i centrala Östergötland att hitta jobb och förbättra deras psykiska hälsa. Det konstateras i en ny rapport. Testet skulle kunna genomföras genom att byta ut försörjningsstödet för vissa personer, skriver rapportförfattarna.
Syre har tidigare skrivit om att det finns tankar på att testa basinkomst i Östergötland. Nu har en första rapport släppts, som kommer fram till att en pilotstudie med basinkomst, eller ett liknande ovillkorat stöd, skulle kunna vara bra.
– Det är främst inom ramen för det kommunala försörjningsstödet som vi ser möjligheter att utforma någon intervention som inspireras av basinkomst. Men det kan finnas andra idéer, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, psykolog och arbetsmiljöforskare.
Hon har tillsammans med Christian Ståhl, professor vid Linköpings universitet, skrivit ”Interventioner inspirerade av basinkomst” på uppdrag åt Samordningsförbundet i centrala Östergötland. Syftet är att skapa ett diskussionsunderlag kring basinkomst åt förbundet.
Går i linje med samordningsförbundets mål
Samordningsförbundet jobbar med att synka samarbetet mellan
Försäkringskassan, kommunen, arbetsförmedlingen och regionen för att personer som har svårt att få jobb ska kunna få bättre hjälp. Målet är att dessa grupper ska få arbete och må bättre.
Om dessa personer fick testa basinkomst, eller ett stöd som påminner om basinkomst, skulle det gå i linje med samordningsförbundets verksamhet, konstateras i rapporten. Personer som deltar i försök med basinkomst får generellt till exempel bättre psykisk hälsa när de slipper hoten om att bli av med sin försörjning.
– Ja, utfallen från basinkomstexperiment i andra länder går hand i hand med vad samordningsförbunden vill uppnå, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
En utbredd uppfattning är annars att basinkomst skulle leda till att personerna inte skulle vilja jobba eller sluta leta efter jobb, eftersom de ändå har sin inkomst tryggad. Men när rapportförfattarna gick igenom studier visade det sig att det saknas bevis för att människor skulle bli lata av basinkomst. Tvärtom tyder olika studier på att arbetslösa som fick basinkomst hade lättare att få jobb.
Några som arbetar inom Samordningsförbundet centrala Östergötland uttrycker dock oro i rapporten för att vissa yngre deltagare, som till exempel spelar dataspel hela nätterna, skulle sluta att delta i de organiserade aktiviteterna. Men Anna-Carin Fagerlind Ståhl tror att en ersättning som påminner om basinkomst skulle kunna motivera även denna grupp.
– Om man inte tvingas till aktiviteten kanske man istället hittar något annat som man kan bli motiverad av. Har du inkomsten tryggad behöver du inte ha det närsynta fokuset på hur du ska få ihop pengar till nästa månad, utan kan lyfta blicken lite och planera din tillvaro mer långsiktigt, säger hon.
I dagens system används ofta piska och morot för att få människor att jobba. Men med en basinkomst skulle personerna i stället kanske hitta en inre motivation som snarare grundar sig i att du vill växa som person eller vill bidra till samhället, menar Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Socialtjänsten mest trolig
Rapportförfattarna vill inte ge sig in på hur ett basinkomstexperiment skulle kunna utformas. Men de konstaterar att i de flesta andra länder där basinkomst har testats, har deltagarna varit personer som får stöd som motsvarar vårt försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag.
Rent juridiskt tycks det också vara enklare att på lokal nivå testa basinkomst på personer som i dag får försörjningsstöd, jämfört med personer som får sjukpenning eller sjukersättning. Detta eftersom sjukförsäkringen regleras av staten, medan kommunen har viss självbestämmanderätt över vilka som ska ges försörjningsstödet.
Enligt socialtjänstlagen ska personer med försörjningsstöd stå till arbetsmarknadens förfogande eller delta i olika aktiviteter. Men kommunen kan till viss del själv bestämma hur socialtjänstlagen ska tolkas. Det innebär att kommunen skulle kunna säga att till exempel ett deltagande i en basinkomststudie är ett sätt att aktiveras för att hitta jobb.
Aktivering kostar miljarder – men forskning saknas
Det kostar miljarder varje år att skapa kommunala arbetsmarknadsåtgärder, men det är oklart om dessa leder till att människor blir självförsörjande, enligt rapporten.
Några få studier har undersökt om fler arbetar på grund av att kommunen kräver aktivering, men resultaten visar bara på blygsamma effekter när det gäller att få jobb eller högre inkomst. Ett tydligare resultat är snarare att folk som egentligen skulle behöva försörjningsstöd inte får det, på grund av kraven om aktivering.
Ett test med basinkomst skulle också ge kommunerna möjlighet att ta reda på om det är bra att ha krav på att söka jobb för att beviljas försörjningsstöd. Om inte kanske de kan komma på nya och bättre sätt att aktivera personerna, menar rapportförfattarna.
I somras spreds uppgiften i media om att rapportförfattarna skulle föreslå en basinkomst på 5 000 kronor. Men det stämmer inte.
– Det är helt taget ur luften. Vi föreslår inga detaljer alls utan diskuterar möjligheter och hinder på en övergripande nivå, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl, som hoppas på att rapporten ska leda till givande diskussioner för samordningsförbundet.
Läs mer:
Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna (Syre 25/3-3021)
Nästan omöjligt att få rätt mot socialtjänsten (Syre 16/12-2020)
Intressanta utvecklingen: Här kan basinkomst testas i Sverige (Syre 18/4-2021)
Sex förslag: så skulle en basinkomst kunna se ut i Sverige (Syre 21/4-2021)
Risk för att basinkomst gör fler till gig-jobbare (Syre 19/4-2021)
