När EU:s jordbruksutskott förra året föreslog att man inte ska få kalla vegetariska och veganska produkter för biff, burgare, korv etcetera var det många som drog på munnen. Förslaget lät så galet att det inte gick att ta på allvar. Men tokigt eller ej, i somras gick precis en sådan lag igenom i Frankrike och den 21 oktober ska alltså EU-parlamentet ta ställning till ett liknande lagförslag som ska gälla i hela EU, plus ytterligare ett som gäller växtbaserad dryck. Om det klubbas i parlamentet är det bara ett steg kvar, nämligen ministerrådet, och om även de säger ja kommer konsumenten att få det betydligt knivigare.

Cecilia McAleavay är representant för Växtbaserat Sverige, en branschförening med åtta stora livsmedelsföretag som står för märken som Oatly, Hälsans kök och Anamma. Hon och de andra företagen är oroliga.

– Jag har pratat med föräldrar till tonåringar som valt att bli veganer för att rädda planeten, och de är osäkra på vad de ska köpa om det här går igenom. Vi relaterar ju till den mat vi är vana vid, säger hon.

Får inte säga laktosfri

Det andra ändringsförslaget gäller växtbaserade mejeriprodukter. Sedan 2013 får de inte kallas för något som för tankarna till mjölk, men det har gått bra ändå. Nu vill EU:s jordbruksutskott dra det hela et steg längre. Man ska inte längre få säga ”används som grädde”, till exempel.

– Det skulle göra det omöjligt att kommunicera med konsumenter kring växtbaserade mejeriprodukter. Det skulle också kunna innebära att vissa förpackningar inte fick användas längre, om de liknar traditionella mejeriförpackningar för mycket, befarar Cecilia McAleavay.

Cecilia McAleavay är bekymrad över båda förslagen.
– Det här går stick i stäv med hela den politiska ambitionen som EU lagt fram i strategin Från jord till bord, som säger att vi behöver ställa om till en mer växtbaserad produktion och konsumtion, både för planetens och för folkhälsans skull. Det här försvårar omställningen.

I fredags släppte Växtbaserat Sverige en rapport som visade att segmentet för växtbaserat växer kraftigt, och även andra undersökningar visar att intresset för vegetarisk och vegansk mat ökar.

– Det är olyckligt om konsumenter och företag går före och politiken strävar bakåt, i ett läge där vi behöver ha politisk vilja och mod för att tackla systemförändringar som är nödvändiga utifrån ett vetenskapligt perspektiv, säger Cecilia McAleavay.

Men hur kunde de här förslagen ens uppstå? Argumentet från jordbruksutskottet är att konsumenter riskerar att bli förvirrade när de möts av ord som traditionellt för tankarna till animaliska produkter, som biff eller mjölk. Det skulle alltså vara ett förslag i konsumenternas intresse.

– Inget av medlemsföretagen i Växtbaserat Sverige har fått klagomål till sin konsumentkontakt om att någon konsument missförstått vad det är för produkt de köpt, säger Cecilia McAleavay.

En av fem ville förbjuda köttiga namn

Och det tycks inte vara något problem för konsumenter att förstå vad som är vego och vad som är animaliskt. Europeiska konsumentorganisationen BEUC (Bureau Européen des Unions de Consommateurs) är en paraplygrupp för 44 oberoende konsumentorganisationer från 32 länder. Även organisationen Sveriges konsumenter är med. BEUC gjorde 2019 en konsumentundersökning där resultatet visade att de flesta konsumenter inte hade några problem med åtskillnaden. Bara 20,4 procent tyckte att användningen av ”köttiga” namn inte skulle tillåtas för växtbaserade produkter.

BEUC har också i ett öppet brev uppmanat  EU-parlamentarikerna ”att stödja att det blir en separat omröstning för de två ändringsförslagen, och att avvisa dem”.

Även djurättsrörelsen har reagerat kraftigt mot förslagen. I Sverige har Djurens rätt startat uppropet Rör inte min sojakorv med hittills cirka 20 000 namnunderskrifter.

Riskerar knappast att ta fel

Malin Björk (V) är suppleant i jordbruksutskottet som tagit fram lagförslaget. Hon meddelar via mail att hon kommer att rösta emot båda förslagen.

– Vi har också propagerat emot det i sociala medier och andra forum. Jag hoppas förslaget faller, men för att så ska ske behövs att vi är många som nu pressar på och att vi kräver skärpning från de stora partigrupperna i EU-parlamentet.

Hon tycker att det är svårt att se nyttan med en sådan förändring, ur ett konsumentperspektiv.

– Delar av jordbruksproduktsbranschen, som framställer kött och mejeriprodukter, vill försvåra för växtbaserade uppstickare och deras marknadsföring. Men det är inte ett producentkrig som EU-parlamentet borde ge ammunition till – i synnerhet inte som vi av miljö- och klimatskäl skulle behöva satsa mer på växtbaserade proteiner, säger hon.

Frågan är "helt absurd"

Även Pär Holmgren (MP) är suppleant i jordbruksutskottet, och säger att hela den gröna gruppen i Europaparlamentet kommer att rösta nej till båda förslagen.

– Den fråga som köttindustrin och dess förkämpar har tvingat upp på Europaparlamentets bord är helt absurd, svarar han per mail.

Cecilia McAveley har gjort vad hon kunnat för att försöka påverka EU-parlamentarikerna i frågan. Ändå är hon orolig, eftersom lagändringsförslagen bara är två pyttesmå delar i ett stort paket som ska klubbas igenom den 21 oktober.

– Det finns nog en hög risk att det går igenom. Och jag vet att det pågår mycket aggressivt lobbyarbete i den här frågan, säger hon.

Även Pär Holmgren befarar att förslagen klubbas, hur absurda de än kan tyckas; de gick trots allt igenom i jordbruksutskottet.

Men han är ändå försiktigt positiv.

– Jordbruksutskottet är mer konservativt än Europaparlamentet i stort. Vi hoppas att vi lyckas få en majoritet i plenum som förstår vikten av ett lättillgängligt vegoutbud på hyllorna, avslutar han.

Fotnot: Beslutet skulle ha fattats den 20 oktober men har skjutits upp, kommer troligen den 21.

Läs också i Syre: Nu bestäms om EU:s pengaregn ska hjälpa eller stjälpa klimatet

Innehållet läckte ut och kritiserades redan någon vecka innan det blev officiellt, vilket Syre rapporterade på måndagen. Nu när det blivit officiellt bekräftas både besvikelser och ljuspunkter.

– Det är bra att EU-kommissionen föreslår bättre skydd under djurtransporter, men det är inte tillräckligt. Vi har krävt ett exportförbud för levande djur från EU och hårdare transportregler inom EU, säger Roger Pettersson, generalsekreterare i World animal protection Sverige i ett pressmeddelande.

Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, beklagar att kommissionen valt att inte gå längre:

– Det är mycket olyckligt att EU-kommissionen slarvar bort den här möjligheten att åstadkomma stora förbättringar för djuren. Vi nås återkommande av skandaler om överhettade djur på Europas vägar och svältande djur på omkringdrivande fartyg – och detta engagerar EU-medborgare.

Men även Djurens rätt uppmärksammar positiva inslag. Det handlar bland annat om kortare maximalt tillåtna restider för de flesta arter, uppdaterade regler för utrymme och obligatorisk spårbarhet i realtid för alla vägtransporter. Det faktum att lagstiftningspaketet kring djurtransporter inte sköts upp, som till exempel det som gäller pälsdjursuppfödning, välkomnas också.

– Nu fortsätter vårt arbete för att Europaparlamentet och ministerrådet i den kommande lagstiftningsprocessen ska stärka dessa förslag ännu mer, säger Camilla Bergvall.

EU-kommissionen väljer att gå vidare med att utvärdera om ett förbud mot pälsdjursfarmning är nödvändigt och genomförbart. Så besvarades på torsdagen medborgarinitiativet mot pälsdjursfarmning, som ett 80-tal djurrättsorganisationer i EU står bakom.

För att kunna ta ställning vill EU-kommissionen ha vetenskapliga utlåtanden från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, och tid för ytterligare utvärdering. EU-kommissionen kommer sedan meddela om det är ”lämpligt att föreslå ett förbud efter en övergångsperiod” eller om den ska ”säkerställa välfärden för uppfödda pälsdjur” på annat sätt.

Djurens rätt drar slutsatsen att ytterligare steg tas i riktningen mot ett pälsfritt Europa, men att EU-kommissionens svar inte står i paritet till det EU-medborgare höjt sina röster för. På tio månader samlade medborgarinitiativet Fur free Europe drygt en och en halv miljon namnunderskrifter.

– Det är bra att EU-kommissionen nu påbörjar sitt arbete med ett förbud mot pälsdjursfarmning, som så många medborgare efterfrågar. Men det är synd att de drar ut på tiden i onödan. Det finns redan en mängd bevis för att ett värdigt djurskydd inte går att tillgodose på pälsdjursfarmer, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt.

Viktigt med öppen och opartisk process

I väntan på EFSA:s vetenskapliga utlåtanden utlovar EU-kommissionen flera åtgärder utifrån en strategi som ”erkänner att människors, djurs och miljöns hälsa är oupplösligt sammankopplade”. Bland annat kommer EU-kommissionen se över EU:s textilmärkning och överväga att inkludera mink på EU:s lista av invasiva arter.

Kommissionen kommer också besöka pälsdjursfarmer där i huvudsak vilda djur, som minkar, rävar och mårdhundar hålls i små burar. Djurens rätt framhåller att djuren ”hindras från att uppvisa naturligt beteende för att sedan dödas enbart på grund av värdet av deras päls”, och att argumenten mot pälsdjursfarmning går bortom djurskydd. Detta då farmerna även utgör en risk för nya pandemier, och är ”en av de mest förorenande industrierna” genom användningen av giftiga kemikalier.

– Nu är det av yttersta vikt att processen för det vetenskapliga yttrandet är öppen och opartisk samt inbegriper samråd med intressenter över hela linjen, för att undvika överrepresentation av industrin i jämförelse med oberoende forskare och icke-statliga organisationer, betonar Camilla Bergvall.

I den nya rapporten har djurrättsorganisationerna Compassion in world farming och Eurogroup for animals gjort en omfattande granskning av 180 000 djurtransporter under tiden oktober 2021 till april 2023. I vad de beskriver som en närmast kriminalteknisk process har de jämfört uppgifter från databasen och onlineverktyget Traces, där all information om transporter av djur och animaliska produkter ska finnas registrerade, med uppgifter från Eurostat, Google Maps, Ports.com and Marine traffic. Den sistnämnda ger information om realtider för fartygs resor. 

– Vår nya rapport avslöjar några djupt oroande problem, inte minst att de officiella uppgifterna är ofullständiga, felaktiga och kraftigt underskattar omfattningen av – och det djurlidande som orsakas av – EU:s långväga handel med levande lantbruksdjur, säger Peter Stevenson, chefspolitisk rådgivare på Compassion in world farming, i ett pressmeddelande. 

Enligt djurrättsorganisationerna loggas omkring 60 procent av resorna som att de börjar vid uppsamlingsplatser, men djuren kan ha transporterats från ursprungsgården i många timmar före detta utan att det finns något krav på att detta ska registreras.

Rapporten visar även att miljontals nötdjur och får genomgår långa, stressande sjöresor till Mellanöstern och Afrika för slakt eller gödning, ofta på fartyg i dåligt skick, vilket leder till värmestress, skadliga gaser, rörelsestress och svält. 

Många transporter registreras inte

Dessutom blir många av dessa djur aldrig registrerade i Traces. Det sker bara när transporten går genom ett annat EU-land. Alla resor som sker direkt från ett EU-land till ett land utanför unionen finns alltså inte med här. 

Rapporten visar också att 370 000 kalvar varje år tas från sina mammor strax efter födseln – många så unga som bara två veckor gamla – och får undermåligt med näring under långa resor. Även 300 000 lamm utsätts årligen för långa resor utan tillräcklig utfodring. 

Tusentals får och nötkreatur exporteras till avlägsna destinationer såsom Kazakstan, Uzbekistan, Kirgizistan, Azerbajdzjan, Armenien och Georgien, resor som kan vara upp till tre veckor. Under 2022 exporterade EU cirka 30 000 dräktiga kvigor, vissa till länder i centrala och västra Asien som Uzbekistan och Kazakstan. 

Grisar flygs till Asien

Datan som samlats in visar också att Frankrike, Danmark och Nederländerna har exporterat grisar med flyg ända till Thailand, Filippinerna, Singapore, Vietnam och Kambodja. Detta handlar om suggor som avlats fram för att kunna föda många griskultingar. Mer än hundra transporter har skett från Danmark, där suggor som kan få upp till 17-18 griskultingar per kull avlats fram. 

Även 54 000 ton levande fisk, vilket motsvarar tiotals miljoner enskilda djur, transporterades mellan EU:s medlemsstater under 2019, i trånga utrymmen och med rutinmässig svält och fysiska skador som följd. 

– Även om vi visste att miljontals djur fick utstå grymma och onödiga resor i vinstens namn visar denna rapport att situationen är mycket värre än vi hade befarat. EU måste ta itu med detta som en brådskande fråga genom att förbjuda levande export av jordbruksdjur till länder utanför EU och införa tuffa nya regler för att skydda deras välfärd under transporter mellan och inom EU:s medlemsstater, säger Peter Stevenson i pressmeddelandet. 

EU-kommissionen väntas under onsdagen presentera ett nytt lagförslag kring nya regler för djurtransporter. Läckta dokument om lagförslaget har redan kritiserats av djurrättsorganisationer för att inte vara tillräckliga.