Nu avgörs framtiden för EU:s jordbruksstöd – hur påverkas klimatet?

I dag möts EU:s jordbruksministrar för att förhandla om EU:s jordbruksstöd, det vill säga hur över 330 miljarder euro ska kunna användas de närmsta sju åren. Alltså runt 40 procent av hela unionens budget.

De stora penseldragen är målade – kvar är det finstilta.

– Men djävulen sitter i detaljerna, säger Mark Brady, nationalekonom ansluten till Centrum för klimat- och miljövetenskap vid Lunds universitet.

Jordbruket står för runt en femtedel av utsläppen av växthusgaser i världen. Det är också en av de stora bovarna när det gäller förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt har EU bestämt sig för att vända utvecklingen, både vad gäller utsläpp och artförlust.

Till 2050 ska unionen bli klimatneutralt, få en cirkulär ekonomi och den förlorade biologiska mångfalden återställas. Allt enligt den gröna giv som kommissionen sjösatt. I maj lanserades också två strategier för att nå dit, en för biologisk mångfald – en annan för hur maten ska bli hållbar, den så kallade från jord till bord strategin.

"De har hammaren men inte spiken"

Där spikas flera mål fast som rör jordbruket, halvera användandet av kemiska bekämpningsmedel, minska förlusten av näringsämnen med 50 procent och minska användandet av gödningsmedel med minst 20 procent till 2030.

Men nu riskerar politikerna att missa det kanske viktigaste tillfället att göra något åt miljöproblemen.

Förhandlingarna om EU:s olika jordbruksstöd är inne i sin slutfas. Nytt för den här programperioden är att miljöåtgärder även ska ingå i den största posten, det stöd som utgör 72 procent av hela stödet och som nu går direkt till jordbrukarna.

Men hur mycket som ska öronmärkas för miljöåtgärder specificeras inte.

– De har hammaren men inte spiken, där finns ett ramverk men inga detaljer. Just nu ser det ut som buisness as usual, säger forskaren Mark Brady.

Och business as usual innebär att stora belopp istället för att styras dit de gör mest nytta för miljö och klimat, hamnar hos lantbrukare som redan har relativt bra inkomster – och dessutom orsakar stora utsläpp.

I synnerhet i delar av Tyskland, Danmark och Nederländerna som har väldigt intensiv djuruppfödning, berättar Mark Brody.

"Det behövs kraftig politik"

Men samtidigt som Mark Brady ser med oro på förhandlingarna, kan det också resultera i något positivt. Tidigare har miljöåtgärder varit förbehållet den andra av de två posterna i jordbruksstödet, det så kallade landsbygdsprogrammet. Där kan lantbrukare få betalt för att förbättra miljön, genom att exempelvis anlägga en remsa med blommor för att gynna pollinatörer. Men med miljöåtgärder inom direktstödet, finns möjligheter till resultatinriktade stöd, för att exempelvis få ned utsläppen av växthusgaser.

– Är det då en lantbrukare som orsakar stora utsläpp men där det är kostsamt att ställa om, kan det bli ett incitament att göra det. Marknaden belönar inte miljöhänsyn tillräckligt i dag, så det behövs kraftig politik, säger Mark Brady.

Samtidigt finns det ett till orosmoln. I de förhandlingar som förts hitintills  finns en stor flexibilitet, där det i mycket är upp till medlemsländerna att bestämma vad det ska röra sig om för miljöåtgärder.

– Det kan bli bra miljöåtgärder eller så kan det bli väldigt tveksamma åtgärder,  säger Mark Brady.

Framtiden för EU:s jordbruksstöd avgörs till stor del när jordbruksministrarna som möts den 19 och 20 oktober samt under omröstningen i EU-parlamentet den 20 och 23 oktober. Sedan kommer förhandlingar mellan de båda parterna att fortsätta över årskiftet, innan ett slutgiltigt beslut tas.

Källa: Boverket