När EU:s jordbruksutskott förra året föreslog att man inte ska få kalla vegetariska och veganska produkter för biff, burgare, korv etcetera var det många som drog på munnen. Förslaget lät så galet att det inte gick att ta på allvar. Men tokigt eller ej, i somras gick precis en sådan lag igenom i Frankrike och den 21 oktober ska alltså EU-parlamentet ta ställning till ett liknande lagförslag som ska gälla i hela EU, plus ytterligare ett som gäller växtbaserad dryck. Om det klubbas i parlamentet är det bara ett steg kvar, nämligen ministerrådet, och om även de säger ja kommer konsumenten att få det betydligt knivigare.

Cecilia McAleavay är representant för Växtbaserat Sverige, en branschförening med åtta stora livsmedelsföretag som står för märken som Oatly, Hälsans kök och Anamma. Hon och de andra företagen är oroliga.

– Jag har pratat med föräldrar till tonåringar som valt att bli veganer för att rädda planeten, och de är osäkra på vad de ska köpa om det här går igenom. Vi relaterar ju till den mat vi är vana vid, säger hon.

Får inte säga laktosfri

Det andra ändringsförslaget gäller växtbaserade mejeriprodukter. Sedan 2013 får de inte kallas för något som för tankarna till mjölk, men det har gått bra ändå. Nu vill EU:s jordbruksutskott dra det hela et steg längre. Man ska inte längre få säga ”används som grädde”, till exempel.

– Det skulle göra det omöjligt att kommunicera med konsumenter kring växtbaserade mejeriprodukter. Det skulle också kunna innebära att vissa förpackningar inte fick användas längre, om de liknar traditionella mejeriförpackningar för mycket, befarar Cecilia McAleavay.

Cecilia McAleavay är bekymrad över båda förslagen.
– Det här går stick i stäv med hela den politiska ambitionen som EU lagt fram i strategin Från jord till bord, som säger att vi behöver ställa om till en mer växtbaserad produktion och konsumtion, både för planetens och för folkhälsans skull. Det här försvårar omställningen.

I fredags släppte Växtbaserat Sverige en rapport som visade att segmentet för växtbaserat växer kraftigt, och även andra undersökningar visar att intresset för vegetarisk och vegansk mat ökar.

– Det är olyckligt om konsumenter och företag går före och politiken strävar bakåt, i ett läge där vi behöver ha politisk vilja och mod för att tackla systemförändringar som är nödvändiga utifrån ett vetenskapligt perspektiv, säger Cecilia McAleavay.

Men hur kunde de här förslagen ens uppstå? Argumentet från jordbruksutskottet är att konsumenter riskerar att bli förvirrade när de möts av ord som traditionellt för tankarna till animaliska produkter, som biff eller mjölk. Det skulle alltså vara ett förslag i konsumenternas intresse.

– Inget av medlemsföretagen i Växtbaserat Sverige har fått klagomål till sin konsumentkontakt om att någon konsument missförstått vad det är för produkt de köpt, säger Cecilia McAleavay.

En av fem ville förbjuda köttiga namn

Och det tycks inte vara något problem för konsumenter att förstå vad som är vego och vad som är animaliskt. Europeiska konsumentorganisationen BEUC (Bureau Européen des Unions de Consommateurs) är en paraplygrupp för 44 oberoende konsumentorganisationer från 32 länder. Även organisationen Sveriges konsumenter är med. BEUC gjorde 2019 en konsumentundersökning där resultatet visade att de flesta konsumenter inte hade några problem med åtskillnaden. Bara 20,4 procent tyckte att användningen av ”köttiga” namn inte skulle tillåtas för växtbaserade produkter.

BEUC har också i ett öppet brev uppmanat  EU-parlamentarikerna ”att stödja att det blir en separat omröstning för de två ändringsförslagen, och att avvisa dem”.

Även djurättsrörelsen har reagerat kraftigt mot förslagen. I Sverige har Djurens rätt startat uppropet Rör inte min sojakorv med hittills cirka 20 000 namnunderskrifter.

Riskerar knappast att ta fel

Malin Björk (V) är suppleant i jordbruksutskottet som tagit fram lagförslaget. Hon meddelar via mail att hon kommer att rösta emot båda förslagen.

– Vi har också propagerat emot det i sociala medier och andra forum. Jag hoppas förslaget faller, men för att så ska ske behövs att vi är många som nu pressar på och att vi kräver skärpning från de stora partigrupperna i EU-parlamentet.

Hon tycker att det är svårt att se nyttan med en sådan förändring, ur ett konsumentperspektiv.

– Delar av jordbruksproduktsbranschen, som framställer kött och mejeriprodukter, vill försvåra för växtbaserade uppstickare och deras marknadsföring. Men det är inte ett producentkrig som EU-parlamentet borde ge ammunition till – i synnerhet inte som vi av miljö- och klimatskäl skulle behöva satsa mer på växtbaserade proteiner, säger hon.

Frågan är "helt absurd"

Även Pär Holmgren (MP) är suppleant i jordbruksutskottet, och säger att hela den gröna gruppen i Europaparlamentet kommer att rösta nej till båda förslagen.

– Den fråga som köttindustrin och dess förkämpar har tvingat upp på Europaparlamentets bord är helt absurd, svarar han per mail.

Cecilia McAveley har gjort vad hon kunnat för att försöka påverka EU-parlamentarikerna i frågan. Ändå är hon orolig, eftersom lagändringsförslagen bara är två pyttesmå delar i ett stort paket som ska klubbas igenom den 21 oktober.

– Det finns nog en hög risk att det går igenom. Och jag vet att det pågår mycket aggressivt lobbyarbete i den här frågan, säger hon.

Även Pär Holmgren befarar att förslagen klubbas, hur absurda de än kan tyckas; de gick trots allt igenom i jordbruksutskottet.

Men han är ändå försiktigt positiv.

– Jordbruksutskottet är mer konservativt än Europaparlamentet i stort. Vi hoppas att vi lyckas få en majoritet i plenum som förstår vikten av ett lättillgängligt vegoutbud på hyllorna, avslutar han.

Fotnot: Beslutet skulle ha fattats den 20 oktober men har skjutits upp, kommer troligen den 21.

Läs också i Syre: Nu bestäms om EU:s pengaregn ska hjälpa eller stjälpa klimatet