Kosläppen under våren har blivit ett jippo där allmänheten bjuds in till olika gårdar för att se på när korna rusar ut på bete och skuttar runt efter att ha varit instängda i ladugården hela vintern. I år välkomnade Arla runt 100 000 personer till ”folkfesten” på 30 gårdar runtom i Sverige. Intresset är stort. Många ringer till Arla för att fråga om kosläppen när det närmar sig på våren och förra året blev en gård fullbokad på 45 minuter.

Enligt lag ska mjölkkor få vara på bete minst sex timmar om dagen under sommaren, två till fyra månader beroende på var i landet gården ligger. Tjurar och kalvar yngre än sex månader omfattas däremot inte av det så kallade beteskravet. I djurskyddslagen står det att alla djur ska ha möjlighet att utöva sina naturliga beteenden. Per Jensen, professor i etologi, har tidigare sagt till Syre att beta hör till ett av kornas grundläggande behov och att de, om de själva fick välja, skulle beta åtta till tio timmar per dag.

– Om man utfordrar dem med koncentrerad föda hamnar de i en uttråkningssituation. De reagerar med olika typer av beteendestörningar, som tydligt visar att det här är inget som de uppskattar, säger han.

Bo Algers, professor emeritus vid SLU, påpekar i en intervju i Expressen att det finns mycket forskning som visar att en del av kors naturliga beteende är att gå ut på bete.

Han har tillsammans med bland andra Djurens rätt och Svenska djurskyddsföreningen skrivit en debattartikel i Uppsala nya tidning där de riktar stark kritik mot att föreningen Växa Sverige, med stöd från Lantbrukarförbundet (LRF), har fått tillåtelse att genomföra en studie med 1 500 kor för att studera hur de påverkas av att hållas inomhus året runt.

– Vi är oroliga att Jordbruksverket kommer att ändra sina regler till följd av en liten studie i stället för vad oberoende forskare säger, säger han till Expressen och fortsätter:

– Det är konstigt när näringen själv gör en studie där man kan ana att man kommer att peka på att just den här studien visar hur det är för sitt eget syfte och då lämna all vetenskap som redan finns därhän. Det är ett hån mot forskarvärlden faktiskt.

Kopplingar till pälsnäringen

Bo Algers har i en tidigare intervju med Syre om pälsnäringen och djurhållningen av minkar konstaterat att det finns en enda forskare i Sverige, finansierad av minknäringen, som hävdar att det är okej att hålla minkar i bur. Samtidigt finns det många forskare och studier, även internationella, som pekar på att minkarna far illa.

– Då kan man fråga sig varför man väljer att lyssna på den enda forskaren i stället för alla andra, säger Bo Algers om regeringens motvilja till att införa ett förbud mot pälsdjursuppfödning med motiveringen att det saknas forskning som bevisar att minkarna inte mår bra i de små ståltrådsburarna.

Tidigare studier har visat att utevistelse har flera hälsofördelar för korna. Bland annat får de bättre ben- och klövhälsa av att inte ständigt gå på betong eller gummibeklädda golv.

Växas Sveriges ansökan om att få hålla kor inomhus i 18 månader blev först avslagen av Uppsalas djurförsöksetiska nämnd. Det hänvisades till en tidigare ansökan som avslogs 2021 av Göteborgs djurförsöksetiska nämnd med motiveringen att nötkreatur har en stark vilja att vistas utomhus och att forskning visar att de mår bättre av att detta, rapporterar Svenska djurskyddsföreningen.

Uppsalas djurförsöksetiska nämnd konstaterade däremot att ”syftet skulle kunna överväga lidandet för djuren” om det var tillräckligt starkt motiverat, trots att åtgärden att ”neka besättningar med mjölkkor bete under sommarhalvåret, går stick i stäv med gällande lagstiftning”. Växa Sverige överklagade beslutet och fick med en komplettering godkänt.

I ett gemensamt pressmeddelande med Lantbrukarförbundet (LRF) kommenterade Växa att det pågår en ”bred debatt i samhället om förutsättningarna för en tryggad livsmedelsförsörjning” och påtalade att kriget i Ukraina har har satt fokus på svensk förmåga att hantera försörjningen under en kris.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kallar kor för ”levande beredskapslager” i en intervju med TT Nyhetsbyrå i slutet av juni.

– Animalieproduktionen i svensk kontext är viktig för livsmedelsförsörjningen, säger han.

Detta i en kommentar till att de nya näringsrekommendationerna från Nordisk ministerrådet inte tagit hänsyn till ett beredskapsläge.

Regeringen gav Livsmedelsverket i uppdrag att uppdatera de svenska kostråden efter att näringsrekommendationerna presenterades i mitten av juni. Man är missnöjd med att det förespråkas mindre kött och mer växtbaserad kost med hänsyn till miljön.

– Utifrån vårt nationella perspektiv skulle Sverige behöva gå mot att öka sin animalieproduktion – inte minst för att kunna hävda och restaurera betesmarker, säger Peter Kullgren i ett pressmeddelande från regeringen.

”Högst beklagligt”

Bland annat forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har uttryckt kritik mot regeringens och landsbygdsministerns agerande.

– Häpnadsväckande och högst beklagligt, kommenterade Elin Röös, som forskar om hållbara livsmedelssystem vid SLU, till TT.

Att satsa på kött för beredskapen i stället för vegetabilier är kontraproduktivt eftersom det kräver mycket större resurser att producera. Dessutom behöver inte köttkonsumtionen öka för att hävda och restaurera betesmarker, menar forskarna.

– Första steget vore att låta de tjurar vi redan har gå ut och beta. Om man tittar bakåt så har vi i Sverige ätit mycket mindre kött förr och ändå haft mer naturbetesmark än i dag. Det är ett felslut att tro att vi upprätthåller dessa marker genom hög köttkonsumtion, säger Elin Röös.

Trots landsbygdsministerns inställning att köttproduktionen behöver öka för betesmarkernas skull är det många riksdagspolitiker som vill ta bort det så kallade beteskravet för att göra det möjligt för bönder att hålla korna inomhus året om. Moderaterna svarade i Syres enkät inför valet 2022 att de inte vill behålla beteskravet. Centerpartiet och Kristdemokraterna svarade att det är komplicerat. I den riksdagens årliga djurskyddsdebatt i slutet av april kommenterade Kristdemokraternas Magnus Oscarsson att beteskravet var ”en present till Astrid Lindgren i slutet av 1990-talet, har jag för mig”, rapporterade tidningen Djurskyddet:

– Vi som har hängt med lite grann vet dessutom att det på den tiden såg helt annorlunda ut i våra djurstallar. Då var djuren inne mycket i ladugårdarna. Det var trångt och mörkt, och inte som i dag. I dag finns en helt annan standard på våra stallar. Jordbrukarna, framför allt mjölkbönderna, kan berätta att de öppnar dörrarna till stallarna en varm sommardag men att det är knappt att djuren går ut. De vill hellre vara inne, sade Magnus Oscarsson under debatten.

Att moderna lösdriftsstallar har stärkt kornas djurvälfärd är ett argument som har lyfts av Växa Sverige för att få genomföra studien. Internationell forskning har ändå visat att mjölkkor i lösdriftsstall arbetar lika hårt för att kunna öppna en dörr som leder utomhus, som en dörr som leder till färskt foder. Korna är därför väldigt starkt motiverade för att få komma ut.

Viktigt med bete

Undersökningar har också visat att mjölkkonsumenter tycker det är viktigt att korna får gå på grönbete. Som ett svar på LRF:s arbete för ”en ökad flexibilitet i beteskravet” redovisade Djurens rätt en opinionsundersökning 2021 som visade att 84 procent av svenskarna tycker det är viktigt eller mycket viktigt att djuren får vistas utomhus.

Grönbete används också i reklamkampanjer för mejeriprodukter. I Arlas ”Bregottfabriken” skildras hur korna har det härligt i kohagen och Bregottpaket och andra mejeriprodukter pryds av kor i grönt gräs.

Det är en dålig affärsidé att stänga in korna, skriver Gunnela Ståhle, ordförande i organisationen Vi konsumenter, tillsammans med forskaren och författaren Martin Ragnar, i en debattartikel i tidningen ATL.

”Att i högkostnadslandet Sverige tro att en definitiv instängning av korna skulle vara nyckeln till ett ekonomiskt paradis för mjölkproduktionen bygger på en mycket grund analys”, skriver Gunnela Ståhle och Martin Ragnar.

De menar att det skulle vara bättre för industrin att lyfta mervärdet av kornas utomhusvistelse och svensk lagstiftning för konsumenterna. De jämför med att grisnäringen har nått en högre svensk marknadsandel, 80 procent, genom att vara tydlig med att svenska grisar ofta behandlas bättre än utländska.

Debattartikeln är en slutreplik till bland andra Claes Jonsson, ordförande för Sveriges mjölkbönder, som kallar beteskravet för en föråldrad lag och ifrågasätter varför bete är så viktigt i Sverige när inga andra länder har det kravet. Claes Jonsson skriver också att tre av tio liter mjölkprodukter importeras.

I en kommentar efter Växa Sveriges första avslag till studien påpekade också LRF Mjölks chef Peter Kofoed att antalet svenska mjölkföretagare har minskat med en tredjedel den senaste tioårsperioden.

– Att möjliggöra för svenska mjölkföretag att expandera och konkurrera med samma förutsättningar som resten av EU-länderna bidrar till en hållbarare livsmedelsproduktion, säger han i pressmeddelandet.

Gunnela Ståhle och Martin Ragnar skriver i sin första debattartikel i ATL:

”I förlängningen finns det så klart ett hägrande mål om kostnadsbesparingar inom mjölk- och animalieproduktionen om korna kan ta samma steg från den farliga naturen och in på betonggolvet och i lysrörsljuset som grisarna och kycklingarna/hönsen anträtt före dem.”

Större frihet för bönder

Flera branschföretag och politiker argumenterar för att ett slopat beteskrav skulle ge ökad frihet för bönderna, ekonomisk tillväxt och gynna näringen.
Fredrik von Unge, avdelningschef på Växa, skriver att studien är en viktig kunskapskälla för att ”utveckla den svenska mjölkproduktionen, för en bättre djurvälfärd årets alla dagar”, i en debattartikel i ATL.

För snart tio år sedan genomfördes en studie på 12 gårdar i Sverige där suggor som fått kultingar stängdes in ensamma i ett 70 centimeter brett utrymme under några dagar. Grisbranschen påtalade att det handlade om djuromsorg och ett försök att minska dödligheten för smågrisar.

Jordbruksverket kommenterade att det självklart fanns ekonomiska förtecken. Kritiker till studien, däribland forskaren Per Jensen och Vi konsumenters Gunnela Ståhle, tycket den var ovetenskaplig och såg en risk i att djurskyddet skulle försämras. Gunnela Ståhle påpekade att det är viktigt för konsumenter att grisarna får gå lösa.

Ett argument för fixeringen var att den tillåts i många andra länder. I Sverige blev den förbjuden på 1970-talet. En studie från Uppsala universitet på suggor i Brasilien visade nyligen att inte bara suggorna påverkas av att hållas i torftiga miljöer. De ofödda griskultingarna i deras magar fick epigenetiska förändringar i hjärnan.

Många studier visar att djur som har begränsad rörelsefrihet mår dåligt. Tidigare var det vanligt att kor hölls uppbundna. Det är fortfarande tillåtet, men när nya stallar byggs ska det vara för lösdrift, efter skärpt djurskyddslagstiftning. För två år sedan meddelade Arla att deras ekologiska mejeriprodukter inte skulle komma från uppbundna djur, från och med oktober 2024. Det svenska beteskravet skulle också implementeras på Arlas ekologiska gårdar i hela Europa.

Enligt en undersökning genomförd av Djurskyddet Sverige kan det hända att Arlas mejeriprodukter, som ost, innehåller mjölk från korna som hålls inomhus i Växas studie. Dryckesmjölk och Kravmärkta produkter kommer däremot från kor som får vistas utomhus. Enligt Djurskyddet Sveriges kartläggning på konsumentguiden Handla djurschysst kräver märket Krav att korna går ute minst 12 timmar per dygn i två till fyra månader och Svenskt sigill att korna går ute minst tio timmar per dag under betesperioden. Flera mejerier följer svensk lagstiftning.

God djurvälfärd

Växa Sverige, som genomför inomhusstudien, delade nyligen ut ”ett mjölkglas för god juverhälsa” till en lantbrukare som håller korna uppbundna. Organisationen kritiseras på Facebook med kommentarer som:

”Jag trodde det var förbjudet och förlegat för längesedan med uppbundna kor. Och dessutom få pris! Man baxnar! Sverige i ett nötskal”.

Växa svarar att även uppbundna besättningar kan hålla god djurvälfärd och får frågan vad som menas med god djurvälfärd.

Växa och ALT kallar den pågående studien för ”välfärdsstudie”. Ett stort antal djurvälfärdsparametrar som renhet, skador, rörelse och hull studeras, förklarar Växas avdelningschef Fredrik von Unge i svarsrepliken i ATL. Vi konsumenters Gunnela Ståhle och forskaren och författaren Martin Ragnar skriver i sin debattartikel att det inte alls är otänkbart att studien visar att kor som hålls inomhus får färre fysiska åkommor, som exempelvis infekterade sår. Men, påpekar de:

”Lyckligtvis finns det emellertid också något i den andra vågskålen, såväl för människor som för djur. Bäst sammanfattas det kanske i termer av ett allmänt välbefinnande hos den som lever fritt.”

De menar att det faktum att grisar och höns fick låsas in definitivt beror på att det skedde längre tillbaka i tiden. Det grundar sig inte på vetenskapliga belägg och ska inte vara ett argument för att stänga in även kor. I stället borde även grisarna och hönorna släppas ut.

Nästa år presenteras resultatet från Växas inomhusstudie.

Läs mer:

Ministerns köttvurm sågas: ”Häpnadsväckande”

Mjölkkor mår sämre än slaktboskap – saknar sina kalvar