Nya nordiska riktlinjer lyfter fram hur maten påverkar miljön. Men det tänker inte regeringen ta hänsyn till i nya svenska kostråd.
Dessutom vill landsbygdsministern öka köttproduktionen.
– Häpnadsväckande och högst beklagligt, säger forskaren Elin Röös.
Mindre rött kött och mer växtbaserad mat. De nya nordiska näringsrekommendationerna (NNR) är tydliga med vad som gynnar hälsa och planeten. Det är första gången NNR väger in både vad som är bra ur ett hälsoperspektiv och för klimat och miljö.
Rekommendationerna utgör vetenskaplig grund för de svenska kostråden. Men enligt regeringen ska uppdateringen av råden bara ta hänsyn till delen av NNR som rör hälsa, inte klimat och miljö.
– Väldigt problematiskt, säger Line Gordon, professor i hållbar utveckling med inriktning mot livsmedelssystem vid Stockholm Resilience Centre.
"Oerhört tydlig"
Att vi ändrar våra matvanor åt det grönare hållet är en viktig åtgärd för att få ner klimatutsläppen enligt FN:s klimatpanel IPCC.
– Forskningen visar med tydlighet att vi i västvärlden måste ändra hur vi äter för att nå klimat- och miljömålen, säger Elin Röös, som forskar om hållbara livsmedelssystem vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) anser att köttproduktionen behöver öka i Sverige. Han skrev nyligen i en debattartikel att de nordiska näringsrekommendationerna ger ”onyanserad kritik” av framför allt nötkött.
Men vad som produceras och vad befolkningen ska rådas att äta är skilda saker, menar Elin Röös. Runt 30 procent av allt kött svenskarna äter importeras och dessutom kan det som produceras i Sverige exporteras. Därmed finns utrymme att öka produktionen utan att svenskarna äter mer kött, menar Röös.
– Det är ju inte så att spanjorerna äter alla citrusfrukter de odlar eller danskarna allt griskött de producerar.
Viktiga marker
Ett skäl att satsa på mer animaliska livsmedel, enligt landsbygdsministern, är att det gynnar naturbetesmarker som är viktiga för biologisk mångfald. Men de kan bevaras och restaureras utan att framställa mer kött, enligt de båda forskarna.
Hälften av alla tjurkalvar som föds upp inom nötköttsproduktion lever hela sina liv inne, påpekar Elin Röös.
– Första steget vore att låta de tjurar vi redan har gå ut och beta. Om man tittar bakåt så har vi i Sverige ätit mycket mindre kött förr och ändå haft mer naturbetesmark än i dag. Det är ett felslut att tro att vi upprätthåller dessa marker genom hög köttkonsumtion, säger hon.
Ett annat skäl att öka köttproduktionen är att säkra tillgången till mat i kristider, enligt Kullgren som kallar kossor ”vandrande beredskapslager”.
Men att satsa på just kött för beredskapen är kontraproduktivt då det kräver betydligt större resurser att producera än vegetabilier, enligt forskarna.
– Det vore bättre att satsa på sådant vi behöver äta mer av, som baljväxter, grönsaker och frukt. För dessa har vi också en ännu lägre självförsörjningsgrad än för kött, säger Line Gordon.
Hänsyn till klimatkris
De nya näringsrekommendationerna har beställts av Nordiska ministerrådet. Generalsekreterare Karen Ellemann påpekar att det är upp till varje land hur de används.
– Men jag vill betona att det vi presenterar är vetenskap och evidens för att möjliggöra den omställning de nordiska ministrarna redan åtagit sig att genomföra, säger hon.
– Det är också viktigt att man i den nationella politiken tar hänsyn till att vi befinner oss i en klimatkris.
