I dag firar FN ”skolmjölkens dag” för att lyfta fram mjölkens fördelar. Men är komjölk verkligen nödvändigt för människobarn, hur ser vårt mjölkdrickande ut och vad innebär det för kornas egna bebisar?
Som barn har många fått höra att mjölk är viktigt för att utveckla ett starkt skelett och starka tänder. Uppfattningen går att spåra tillbaka till 1923, då Mjölkpropagandan, en lobbyorganisation för svenska mejerier, bildades. De inledde en omfattande verksamhet för att propagera för mjölkens hälsofördelar och få svenskarna att dricka mer mjölk, bland annat med hjälp av filmer, broschyrer, mjölkbarer och kampanjdagar.
Och mjölkdrickandet blev således en del av den svenska kulturen. Sedan 1946 har mjölk serverats till maten i svenska skolor och det är inte ovanligt att svenska restauranger erbjuder mjölk till vuxna som dryck till lunchen. År 2000 instiftade FN ”skolmjölkens dag” som firas i dag, alltså sista onsdagen i september, för att uppmärksamma fördelarna med skolmjölken.
Men på senare tid, framförallt från 80-talet och framåt, har uppfattningen om mjölkens hälsofördelar och människans behov av komjölk ifrågasatts allt mer, och flera studier har pekat på komjölkens negativa effekter på människan, som större risk för hjärt- och kärlsjukdomar och vissa typer av cancer.
Livsmedelsverket, som konstaterar att mjölkdrickandet har minskat kraftigt i Sverige under de senaste 40 åren, har också ändrat sin hållning i frågan.
– Förut var Livsmedelsverket mycket tydligare med att mjölk var en viktig del av kosten men i dag tittar vi efter alternativ till mjölken i och med att vi har mer kunskap, sa Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket tidigare i en kommentar till TT.
Kalcium finns också i andra livsmedel
Att mjölk innehåller grundämnet kalcium, som är viktigt för skelett och tänder, är riktigt. Men det är inte något som enbart finns i mjölk. Enligt Livsmedelsverket finns det också rikligt med kalcium i bladgrönsaker och nötter, och vegetabiliska alternativ till mjölk är ofta berikade med just det. D-vitamin, som också finns i mjölk, går bland annat att få i sig genom att vistas ute i solen.
I sina nationella riktlinjer för måltider i skolan skriver Livsmedelsverket numera att lunchutbudet varje dag bör bestå av ”vatten och eventuellt mjölk eller berikade vegetabiliska drycker”. Mjölk anses alltså inte vara en nödvändighet för att barnen ska få i sig de vitaminer och mineraler de behöver.
Tas ifrån mamman efter födseln
En av anledningarna till att människor bland annat börjat överväga att sluta dricka mjölk under senare år är mjölkindustrins behandling av djuren.
I Sverige finns det i dag drygt 1,4 miljoner kor, kalvar och tjurar. Ungefär 300 000 av dessa är kor som hålls för mjölkproduktion, 200 000 kor som hålls för att föda upp kalvar till slakt, och drygt 900 000 kalvar och ungdjur samt vuxna handjur som föds upp för slakt, enligt statistik från Jordbruksverket.
Precis som andra däggdjur behöver kor befruktas för att producera mjölk, men inom mjölkindustrin sker inte detta naturligt. De så kallade mjölkkorna insemineras för att bli gravida. Och kort efter födseln, ibland direkt, ibland någon dag senare, separeras kalvarna från sina mammor, bland annat för att de inte ska dricka mjölken. Andra anledningar till den tidiga separationen är att korna kan bli mindre benägna att låta sig mjölkas av maskiner och att hon snabbare ska komma i brunst igen. Korna får varken möjlighet att dia eller interagera med sina kalvar, vilket hör till deras naturliga beteende.
– Anledningen till att en ko producerar mjölk, är för
att hon får en kalv. Kon insemineras, är dräktig i nio månader och
föder sedan en kalv – som inom ett dygn tas ifrån henne för att
människor ska dricka mjölken. Det tycker vi är oförsvarbart. Människor
behöver inte utnyttja och döda andra djur för livsmedel. Det finns
mängder av växtdrycker att byta ut komjölken mot, säger Daniel Rolke, ordförande för Djurrättsalliansen, som länge har uppmärksammat mjölkindustrins tysta offer.
Under goda förutsättningar kan en ko bli upp till 25 år, men de flesta mjölkkor slaktas vid fem års ålder, eftersom de inte anses tillräckligt produktiva. Kvigkalvarna som separeras från sina mödrar vid födseln blir också inseminerade och mjölkade av maskiner, tills det är dags att skickas till slakt. Hankalvarna, som inte kan producera mjölk, slaktas vanligtvis mycket tidigare, redan vid ett till två års ålder.
Mjölkindustrins negativa påverkan på miljön, i och med dess stora utsläpp av växthusgaser, är också något som börjat uppdagas mer i samband med att miljömedvetenheten och kunskapsläget ökat i samhället. Utsläppen av växthusgaser kommer framför allt från kornas fodersmältning, som producerar metangaser. Och det är ingen skillnad mellan ekologiskt och konventionellt producerad mjölk, vad gäller klimatpåverkan, enligt Livsmedelsverket.
Marginell minskning senaste året
Trots att mjölkdrickandet har minskat kraftigt under de senaste årtiondena, har trenden inte varit lika tydlig under det senaste året. Kvantiteten invägd mjölk har bara minskat med knappt en procent mellan juli 2020 och juli 2021, enligt den senaste statistiken från Jordbruksverket.
Ingen av mejeriprodukterna har dock heller ökat i produktion under det senaste året, till skillnad från i fjol då bland annat syrade produkter och ost producerades mer jämfört med samma månad 2019. Smöret står för den största minskningen av produktionen 2021 och gick ner med nio procent jämfört med juli året innan.
Samtidigt som produktionen av mejeriprodukter håller sig på en ganska jämn nivå, fortsätter svenskarnas intresse för växtbaserade livsmedel att öka. Bara försäljningen av havredryck ökade med 72 procent mellan 2018 och 2020 och marknaden för växtbaserat fortsätter att växa explosionsartat.
Den senaste i raden är Valio, som igår gick ut med att de utökar sitt veganska sortiment med växtbaserade alternativ till crème fraiche, matlagningsgrädde och vispgrädde.
Havredrycken har lyfts fram som ett mer hållbart alternativ till komjölk, även om den också har negativa effekter på miljön. I ett fråga/svar-segment på Naturskyddsföreningens hemsida skriver Emelie Hansson, sakkunnig i jordbruksfrågor, att ”vegomjölken” vinner stort ur ett klimat- och resursperspektiv, även om det finns olika för- och nackdelar med de olika mjölkalternativen. Hon fortsätter:
”Kor förbrukar stora mängder foderspannmål, vatten och energi för att få fram mjölken. Att göra ”mjölk” direkt av spannmål spar därför mycket resurser. Växthusgasutsläppen från komjölk har i en avhandling från Lantbruksuniversitetet beräknats till drygt ett kilo per kilo mjölk. En livscykelanalys på havremjölk från Lunds universitet beräknar utsläppen till drygt 0,3 kilo per kilo mjölk”.
Läs mer:
Mjölk är en produkt av våldtäkt, tortyr och död
Intresset för havredryck växer explosionsartat i Sverige – och inte bara i Stockholm
Beslut: Kommuner väljer bort mjölk på gymnasiet
Djurrättsalliansen om årets kosläpp: ”Stärker bilden av lyckliga kor på gröna ängar”
