Radar · Inrikes

Intresset för havredryck växer explosionsartat i Sverige – och inte bara i Stockholm

Arkivbild.

Under bara två år har butiksförsäljningen av havredryck ökat med drygt 70 procent i Sverige. Branschen befinner sig dessutom i en ny expansiv fas. Här dricker man mest i landet.

Det går inte längre att tala om nyhetens behag, havredryck är numera att betrakta som en basprodukt. Det säger mathistorikern Richard Tellström, känd från bland annat SVT-programmet ”Historieätarna”, i en intervju med Lantbruksnytt.

– 2000-talet har inneburit en stark utveckling av drycker och just havredryckerna är efter 25 år på marknaden inte längre en trend, säger han, och fortsätter.

– Skiftet från havregrynsgröten och havrevällingen, som var 1900-talets stora havreprodukter, till en bredd av havrebaserade livsmedel är en stor matkulturell förändring nu på 2000-talet.

Enligt Lantbruksnytt har försäljningen i butik ökat med 72 procent sedan 2018, med ett utbud som i dagsläget inkluderar runt 70 olika havredryckssorter. Dessutom fortsätter efterfrågan att öka, och med det antalet aktörer. 

Det största genomslaget har havredrycken fått i Stockholmsregionen och där står sig försäljningen fortfarande stark. Av hela den nationella butiksförsäljningen står Stockholm för 29 procent.

Samtidigt är intresset också stort i andra delar av landet; ”från Norrland (10 % av försäljningen) till södra Sverige (16 % av försäljningen)”, enligt Lantbruksnytt.

Sett till miljödebatten har havredryck ofta lyfts fram som ett mer hållbart alternativ än komjölk. I ett fråga/svar-segment på Naturskyddsföreningens hemsida skriver till exempel Emelie Hansson, sakkunnig i jordbruksfrågor, följande:

”Kor förbrukar stora mängder foderspannmål, vatten och energi för att få fram mjölken. Att göra ”mjölk” direkt av spannmål spar därför mycket resurser. Växthusgasutsläppen från komjölk har i en avhandling från Lantbruksuniversitetet beräknats till drygt ett kilo per kilo mjölk. En livscykelanalys på havremjölk från Lunds universitet beräknar utsläppen till drygt 0,3 kilo per kilo mjölk”.

Ur ett djurrättsperspektiv har mjölkproduktionen också kritiserats för att separera kalvar från sina mammor direkt efter födseln. Bland de kritiska rösterna hörs bland annat organisationen Djurens rätt, som pekat på att separationen leder till beteendestörningar som i sin tur skadar kalvarna.

Samtidigt ger produktionen av havremjölk också negativa effekter på miljön, vilket jordbrukskonsulten Gunnar Rundgren pekade på i en intervju med TT i slutet av förra året.

– Är man ute efter att skapa levande landsbygd och kulturmiljö med betesdjur så tillför inte havredryck något överhuvudtaget. Den ökar bara storskaliga odlingar, utarmar jordarna. Och produktionen använder mer bekämpningsmedel, sa han då.

Utöver det fick en av havredrycksmarknadens storaktörer, Oatly, mottaga stor kritik så sent som i somras när man tog in det amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone som delägare – något som Syre tidigare har rapporterat om. Genom sina investeringar har Blackstone bland annat anklagats för att bidraga till skövlingen av Amazonas.

– Oatly har byggt sitt varumärke och sin identitet på att man vill skapa en bättre värld. Många människor i världen gillar Oatly för vad det står för. Men nu tar man in Blackstone som eldar upp regnskogar och kritiseras av FN för brott mot mänskliga rättigheter, sa dokumentärfilmaren Fredrik Gertten till Expressen, vid tiden när nyheten blev känd.

Oatlys vd, Toni Petersson, försvarade sig med att man genom affären påverkade Blackstone att investera i ett hållbarhetsföretag.

”En extremt naiv förhoppning”, kommenterade Fredrik Gertten, som ställde sig skeptisk till att Oatly skulle kunna påverka en gigant som Blackstone.

Intresset för havredryck i Sverige

De tre regioner där det köps mest havredryck (i butik) är:
1. Stockholms län – 29 procent av försäljningen.
2. Halland och Västra Götaland län – 19 procent av försäljningen.
3.  Blekinge och Skåne län – 16 procent av försäljningen.
De tre regioner där det köps minst havredryck (i butik) är:
1. Södermanland och Västmanlands län – 4 procent av försäljningen.
2. Uppsala län – 4 procent av försäljningen.
3. Värmland, Örebro och Dalarnas län – 6 procent av försäljningen.
Källa: Lantbruksnytt