När talibanerna intog Kabul startade omedelbart paniken. Få hade förutspått att maktövertagandet hade kunnat gå så snabbt, trots att den extremistiska gruppen startat sin offensiv redan i maj i år då de internationella trupperna började dra sig ur Afghanistan.

Syre berättade i ett stort reportage i helgen om de konsekvenser som kriget mot terrorn, som inleddes för 20 år sedan, har haft. Att den afghanska regeringens upplösning skulle sammanfalla med årsdagen av 11 september-dåden hade ingen anat för bara ett par månader sedan. Khushnood Nabizada, som var stabschef på ministeriet för fred fram till att talibanerna tog över, hoppades in i det sista på att den afghanska regeringen skulle gå vinnande ur konflikten. Även om han när Syre tidigare i somras pratade med honom förutspådde att det inte skulle ske utan en period av ökat våld.

Men nu är hoppet som bortblåst.

– Jag är väldigt pessimistisk inför Afghanistans framtid. Talibanerna kan inte acceptera någon förutom sig själva. De tror inte på mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter eller demokrati, säger Khushnood Nabizada.

Han pekar också på att det uppdagats att Ashraf Ghani, den före detta presidenten, mer eller mindre lämnade över makten till talibanerna. Hans bror uppges också ha gått med i talibanerna, enligt bland annat India Today. Pakistans roll och stöd för talibanerna är också något som Khushnood Nabizada anser vara ett stort svek, och ett hot inte bara mot Afghanistan utan hela världen.

Levde under dödshot

När talibanerna intog Kabul, där Khushnood Nabizada då bodde tillsammans med sin familj, visste han att de omedelbart måste fly. Han har tidigare berättat för Syre om den hotbild han har mot sig, och om ett attentat i februari i år då en IED-bomb (förkortning för improviserade sprängmedel, dessa bomber bryter ofta mot militär teknik och är sammansatta av olika typer av okonventionella sprängämnen) detonerade då han satt i sin bil tillsammans med sina två barn. De klarade sig – bilen var bepansrad – men sedan dess har han fått motta flera dödshot. Familjen kom till Kabuls flygplats den 16 augusti och fick skydd av amerikansk militär. Därefter flögs de den 19 augusti till Doha, Qatar, och vidare till Tyskland. Nu är familjen i USA, där de tillsammans med över 10 000 andra afghaner väntar på militäranläggningen Fort McCoy på att bli godkända och få alla dokument som behövs i ordning för att starta ett nytt liv.

– Det är inte enkelt att helt plötsligt hitta tak och husrum åt tiotusentals människor. Standarden här på anläggningen är bra. Men det är inte enkelt att starta ett nytt liv, säger Khushnood Nabizada, som för bara en dryg månad sedan hade för avsikt att stanna kvar i sitt hemland och kämpa för ett fredsavtal med talibanerna.

Förutom att han de senaste åren arbetat som politiker för den afghanska regeringen så har han en bakgrund som journalist. För drygt tio år sedan grundade Khushnood Nabizada Khaama press, som idag är en av Afghanistans ledande engelskspråkiga nyhetskällor. Khushnood Nabizada är kvar som ägare, men har inte lagt sig i nyhetsarbetet under sin tid som politiker. Han känner nu ett stort ansvar för alla journalister som arbetar för Khaama press och fortfarande är kvar i Kabul.

– Deras arbete utförs på liv och död nu. Jag håller på att leta efter möjliga sätt att evakuera dem på, säger han, och tillägger att hans mål nu i USA är att fortsätta driva nyhetssajten men inte från Kabul.

Alla som kan lämnar

Så gott som alla som har kunnat lämna Afghanistan de senaste veckorna har gjort det. De aktivister, akademiker och journalister som stannar frivilligt vet att de kan komma att få betala med sina liv. De som inte har kommit med evakueringsplanen tar sig ofta via Iran till Turkiet. Flyktingströmmarna har redan märkbart ökat till de närliggande länderna, enligt flera rapporter. Klas Bjurström, strategisk rådgivare på Svenska Afghanistankommittén, sa till Syre innan maktövertagandet att det finns en stor oro för att Afghanistan ska tömmas på kvalificerad arbetskraft. En process som redan pågått mycket länge.

– Afghanistan har dränerats på kvalificerad arbetskraft i över 45 år nu. Det finns en stor risk för brain-drain. Samtidigt är det så att ett framtida styre, någon form av koalition eller maktdelning, kommer behöva sin urbana medelklass om de vill driva en stat som ser till att det finns vatten, el och fungerande infrastruktur,. De behöver hålla kvar dem. För annars är landet bara en stor ruin. Det är en jättestor utmaning, sa Klas Bjurström i juli.

Afghanistans folk behöver stöd

När Khushnood Nabizada och hans familj, totalt nio personer, lämnade Kabul var flygplanet mycket riktigt proppfullt. På militäranläggningen Fort McCoy där de nu befinner sig finns totalt över 10 000 afghaner i en liknande situation som dem. Khushnood Nabizada är i kontakt med sina tidigare kollegor, varav många liksom han själv nu är i USA. USA hade i slutet av augusti hjälpt till att evakuera över 100 000 afghaner på knappt två veckor. Khushnood Nabizadas förhoppning nu är att Afghanistan inte ska lämnas vind för våg – för hela världens bästa. Innan maktövertagandet kallade Khushnood Nabizada freden i Afghanistan för världsfred, något han står fast vid att det är.

– Jag ber det internationella samfundet att inte lämna Afghanistan ensamt. Landet blir nu en hemvist för terrorgrupper. Det här kommer att skada hela världen, inte bara Afghanistan utan även närliggande länder och längre bort också. Lämna inte Afghanistan ensamt, det är min uppmaning och önskan. Ta upp situationen på internationella konferenser, pressa talibanerna att möta krav på rättigheter, demokrati och jämställdhet. Talibanregimen bör inte godkännas, internationell hjälp bör villkoras mot vissa krav och man bör trycka på för en regim där alla minoriteter respekteras , säger den tidigare afghanska regeringstjänstemannen.

Läs också:

Kriget mot terrorn 20 år: Uppdraget att bringa fred totalt misslyckat

Flyktingar i Turkiet upplever växande hotbild i takt med att fler anländer

Kan inte utvisas till Afghanistan – får leva på noll kronor om dagen