Att trålande fiskefartyg kan vara förödande för den biologiska mångfalden är väl känt. Inte minst i Sverige, där Syre nyligen kunde berätta hur unika kallvattenkoraller på västkusten förstörts av fiskeredskap de senaste åren.

Läs mer: Korallerna som försvann, 14 februari

Runt om i världen finns en rad liknande exempel. Men om de trålande fartygens påverkan på världens artrikedom är väl dokumenterad, har den globala fiskeflottans påverkan på klimatet varit desto mindre känd. En unik studie som publicerats i tidskriften Nature i veckan, sprider nu ljus på vad som händer när fiskeredskap drar längs med havsbotten, som döljer den största ansamlingen av organiskt kol i världen.

För att ta reda på trålarnas påverkan analyserade forskarna fartygens rörelser mellan 2016 och 2019, med hjälp av satellitdata. De kom då fram till att runt 1,3 procent av havsbotten trålas varje år och att fartygen gör att upp till 1,47 miljarder ton kol rörs upp från botten – kol som annars skulle ha varit bortkopplat från kolcykeln. Det vill säga mer än vad det internationella flyget släpper ut till atmosfären.

Havet spelar en betydelsefull roll i att dämpa klimatkrisen. Runt 30 procent av all den koldioxid vi släpper ut binds som kolsyra av havet. Men vad studien som publicerats i Nature nu tillför forskningen är att trålningens kolutsläpp motsvarar 15-20 procent av den koldioxiden.

Forskarna vill se ökat skydd

Hur mycket av det organiska kol som trålarna rör upp som sedan bryts ned och släpps ut i atmosfären har forskarna ännu inte räknat på. Men de skriver att det kan få långtgående effekter på alltifrån kolcykeln till den biologiska mångfalden och potentiellt bidra till ökad koncentrationen av koldioxid i atmosfären.

De 26 forskarna som medverkat i studien rekommenderar ett kraftigt utökat skydd i form av marina reservat, där bottentrålning är bannlyst. I dag är runt 7,6 procent av världshavet skyddat genom marina reservat men endast i en liten del är bottentrålning förbjudet. Också i Sveriges marina nationalparker och naturreservat är bottentrålning tillåtet, även om det nu ligger förslag på att införa ett generellt förbud mot fiskemetoden i områdena.

Att det är en förhållandevis liten del av havet som skyddas helt kan enligt forskarna förklaras av intressekonflikter med bland annat fisket. Men ökat skydd skulle i själva verket kunna generera en trippeleffekt, menar de. Den biologiska mångfalden skulle förbättras, fiskebestånden boostas – och havsbottens förmåga att fungera som kolsänka skulle säkras, om skyddet utökades.

Läs mer: Push för att begränsa bottentrålning – flera förslag om nya förbud, 12 mars

Hur mycket som skulle krävas beror på vilka av de tre faktorerna man anser viktigast. Exempelvis skulle den biologiska mångfalden gynnas med 35 procent och kolsänkan med 27 procent, samtidigt som det skulle generar större fångster – om 28 procent av världshavet skyddades.

Ger man däremot inte den biologiska mångfalden någon betydelse – skulle det räcka med att 12 procent skyddas.

Som Syre tidigare berättat gick ett femtiotal länder nyligen samman för att höja ambitionen inför de kommande förhandlingarna om Konventionen om biologisk mångfald– och skydda 30 procent av allt hav och land till 2030.

– Sverige behöver höja rösten och bli en pådrivande röst internationellt, sa nyligen Åsa Ranung, senior rådgivare på WWF, och riktade kritik mot att regeringen inte anslutit sig till högambitionskoalitionen.

Läs mer: Så gick Öresund från haveri till en modell för att rädda världshavet, 4 december 2019