Av Libanons totala befolkning på sex miljoner är matförsörjningen nu otrygg för två miljoner människor. Mer än 80 procent av befolkningen lever nu under gränsen för fattigdom. ”Fler människor i Libanon än någonsin tidigare är nu beroende av stöd,” säger Abdallah Alwardat, World Food Programs (WFP) chef i Libanon. Samtidigt misslyckades förra veckan det elfte försöket att välja en ny president.
I en ny rapport varnar World Food Program (WFP) tillsammans med Libanons jordbruksministerium och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för den allt svårare situationen i Libanon. 1,46 miljoner libaneser och 800 000 flyktingar, varav de flesta är från Syrien och en del statslösa palestinier, riskerar enligt rapporten att ha osäker tillgång till mat de kommande månaderna. 55 nationella experter har deltagit i studien och man fann att Akkar i norr, där många syriska flyktingar också bor, är det område som är värst drabbat av matbristen. Akkar är sedan länge känt som ett av Libanons mest sårbara områden.
Enligt Dr Abbas Hajj Hassan, tillförordad jordbruksminister i Libanons tillfälliga regering, menar att mötet som hans ministerium haft med de båda världsorganisationerna i samband med att rapporten publicerades syftade till att diskutera ”gemensamma lösningar” på de utmaningar som landet står inför.
Val i maj 2022 - ännu ingen president
Förutom en ekonomisk kris som Världsbanken i flera rapporter har beskyllt makteliten för att ha orkestrerat, är den politiska situationen kaotisk i Libanon. I förra veckan misslyckades parlamentet för elfte gången i rad sedan valet i maj med att välja en ny president. I praktiken innebär det att Libanon förblir utan statsöverhuvud.
Najat Saliba, som Syre tidigare har träffat, var en av två politiker som vägrade lämna kammaren efter omröstningen. Handlingen var i protest mot att man inte kunnat enas, och att Libanons framtid därmed är fortsatt osäker. Utan en president går det politiska arbetet på halvfart trots den allvarliga situation som landets befolkning är i.
– Det här är vår plikt. Ingenting i konstitutionen fungerar. Det politiska systemet i Libanon har gått i baklås och murarna mellan olika partier växer sig tjockare. Vi har inget annat val än att sätta oss ner och prata tills vi kan riva de här murarna som gör att tidigare krigsherrar behåller makten, sa Najat Saliba, som är professor i kemi vid American University in Beirut och sedan valet i maj också medlem i parlamentet för det progressiva partiet Takadums räkning, till BBC.
Krigsherrarna som hon syftar på är de mäktiga män som stred på olika sidor under det femton år långa inbördeskriget, som tog slut 1990. När kriget tog slut delades den politiska maten mellan landets olika minoriteter, där shiamuslimer, sunnimuslimer och kristna maroniter är de största. Sedan dess ska presidenten alltid vara kristen maronit, talmannen shia och premiärministern sunni. Flera av Libanons mäktigaste politiker har sedan inbördeskriget varit personer som tidigare deltagit i kriget.
Matpriser fortsätter stiga
I februari 2021, för snart två år sedan, rapporterade bland annat nyhetsbyrån Bloomberg att matpriserna i Libanon skenade och at de stigit med 400 procent. Sedan dess har det bara fortsatt utför. I samband med Världshungerdagen i höstas sa World Food Program att matpriserna i Libanon på tre år blivit 16 gånger så höga. Mamman Rana berättade för organisationen att hennes barn ibland gråter av hunger.
Hösten 2019 skakades Libanon av de största protesterna någonsin i landet. Befolkningen gick samman över etniska och religiösa tillhörigheter och krävde regeringens avgång och ett nytt politiskt system. I februari 2020 blev coronapandemin snart ett faktum och i augusti 2020 inträffade den enorma explosionen i Beiruts hamn. Silos som förvarade spannmål förstördes och stora delar av hamnen ödelades. Hela kvarter förstördes och väntar än idag på att återställas. Najat Saliba sa inför tvåårsdagen sedan explosionen till Syre att det är en stor besvikelse att ingen har ställts till svars för vad som hände.
– Det är en besvikelse att fortfarande efter två år har ingenting hänt. Det är mycket viktigt att skipa rättvisa. Det är en av de främsta anledningarna till att vi ställde upp i valet, sa Najat Saliba till Syre i somras, och nämnde att utredningen av explosionen har gått trögt då det finns de som inte vill att sanningen ska komma fram.
En perfekt storm
Libanons befolkning lever just nu mitt i en perfekt storm. Ryssland startade kriget i Ukraina den 24 februari i fjol blev situationen ännu svårare. Priserna på vete, bränsle och matolja steg ytterligare och hela världen har sedan dess sett inflationen stiga. I det importberoende Libanon har de stigande priserna förödande konsekvenser. Hushållens marginaler var redan innan i stort obefintliga.
Hälften av Libanons vete har importerats från Ukraina och en stor del också från Ryssland. Nora Ourabah Haddad, FAO:s representant i Libanon, menar att rapporten från FAO, WFP och det libanesiska jordbruksministeriet ger en ”dyster bild” av matosäkerheten i landet.
– (Resultaten) bekräftar på nytt det akuta behovet av att omvandla landets jordbruks- och livsmedelssystem för att göra dem mer effektiva, inkluderande, motståndskraftigare och mer hållbara, säger Nora Ourabah Haddad i ett pressmeddelande.
Nora Ourabah Haddad påpekade också att studien är den första i sitt slag i Libanon, och är en unik möjlighet att belysa vikten av samarbete mellan det nationella och internationella för att tillsammans hitta vägar för att stötta de som mest behöver hjälp. Fokus är inte bara att ge akut nödhjälp, utan genom samarbete med Libanons jordbruksdepartement är målet också insatser för att utveckla den nationella matproduktionen och bygga upp ett mindre sårbart system än dagens.
Abdallah Alwardat, WHO:s chef i Libanon, menar att fynden är ”djupt oroande och reflekterar den svåra situation” som många människor i Libanon just nu befinner sig i.
Läs mer:
Två år efter explosionen i Libanon: ”Rättvisa måste skipas”
Marknaden för solenergi blommar i krisens Libanon
