Zoom

Slagsmål om bröd – Libanons ekonomiska kris utom kontroll

Människor samlas på en populär marknad i Beirut, Libanon.

Konfliktnivån mellan syriska flyktingar och lokalbefolkning fortsätter att stiga i Libanon. Den ekonomiska krisen har försatt nära 80 procent av befolkningen i fattigdom. ”Flyktingar görs till syndabockar för många problem som Libanon har brottats med under långt tid”, säger Norska flyktingrådets chef Maureen Philippon till Syre.

I maj var det val i Libanon – det första sedan de stora protesterna hösten 2019. När protesterna bröt ut hade landets ekonomi börjat snurra mot botten, en process som sedan bara fortsatt. Idag är landets ekonomi slagen i spillror. Världsbanken gav i januari den styrande makteliten skulden för vad de menade är en kris sprungen ur decennier av korruption och ekonomisk vanvård. Men de styrande politikerna vill å andra sidan skyffla över skulden på de totalt över två miljoner flyktingarna som lever i Libanon, utöver drygt fyra miljoner libaneser.

Efter valet då en del nya oberoende politiker tog plats i parlamentet, bland annat professor Najat Saliba som Syre tidigare intervjuat, har tonläget mot de 1,5 miljoner syriska flyktingarna trots allt hårdnat ytterligare. Den styrande eliten är fortsatt stark. Libanons flyktingminister Issam Charafeddine lanserade i början på juli en plan om att få syrierna att återvända inom ”ett par månader”. Human Rights Watch har riktat skarp kritik mot planen, som man menar bryter mot internationell rätt. Det uppskruvade tonläget de senaste månaderna är knappast någonting nytt under solen i Libanon, menar Maureen Philippon, Norska flyktingrådets landschef i Libanon.

– Men den här gången är vår känsla att det tar fart mer eller mindre i hela landet, i media och på sociala medier. Det är ett farligt klimat och Norska flyktingrådet är oroliga för flyktingarna som vistas i detta. Retoriken har en negativ påverkan på flyktingar i hela landet och vi är bekymrade över konsekvenserna det kan ha, som fler kollektiva vräkningar, räder i bosättningar och fler kontroller, säger Maureen Philippon till Syre.

Nyhetsbyrån AP rapporterade under fredagen om att bagerier i Baalbek, i nordöstra Libanon, ska ha fått order om att prioritera att sälja bröd till libanesiska medborgare över syriska flyktingar.

– Vi har sett konflikter mellan libaneser och syrier runt om i landet. I vissa fall har det till och med involverat skjutningar eller att man har attackerat syriska flyktingar med påkar, säger Paula Barrachina, talesperson för FN:s flyktingorgan UNHCR i Libanon, till AP.

Libanons flyktingminister Issam Charafeddine har sagt att syrierna ska återvända i stor skala inom ett par månader
Libanons flyktingminister Issam Charafeddine har sagt att syrierna ska återvända i stor skala inom ett par månader. Men det är enligt internationell lag förbjudet att skicka människor tillbaka mot deras vilja och utan att utreda deras skyddskäl. Att barn får gå i skola vid ett återvändande är också mycket viktigt, och inte säkert i fallet med Syrien. Foto: Bilal Hussein/AP/TT

Fattigdomen ökar snabbt

Idag lever nära 80 procent av libaneserna under tröskeln för fattigdom. Bland de syriska flyktingarna är siffran närapå 100 procent. Den lokala valutan, det libanesiska pundet (LBP), har tappat över 90 procent av sitt värde sedan 2019. I början på juli rapporterade nyhetsbyrån AP att Libanon hoppas på att ”repatriera syriska flyktingar inom ett par månader”. I många år har politiker flaggat för att man är trött på att vara värd för över 1,5 miljoner syrier. När krisen nu fortsätter fördjupas menar många kritiker att Libanons maktelit försöker göra flyktingarna till syndabock för att flytta fokus från deras tillkortakommanden.

Maureen Philippon tar vattenbristen som exempel. Den beror på åratal av dåligt underhåll och brist på pengar i statskassan för att köpa bränsle och annat som krävs för att underhålla systemet. Att ett litet land på fyra miljoner invånare är värd för miljontals flyktingar är självklart en extra press på samhällsfunktionerna, men det är inte det som är roten till problemen Libanon står inför.

– I kristider är det en naturlig reaktion att peka på den som skulle kunna vara ansvarig. Det är sant att 1,5 miljoner flyktingar i ett land med fyra miljoner invånare är en extra ansträngning, men flyktingar görs till syndabock för många problem som Libanon har brottats med under långt tid. De beskylls också för de stigande priserna på bröd och bränsle, säger Maureen Philippon.

De stigande priserna på bröd och bränsle beror i själva verket på att regeringen – i försök att rädda ekonomin – gradvis har lyft tidigare subventioner. Något som har gjort det mycket dyrt för människor att dels tanka sin bil, men också att köpa diesel till de generatorer många är beroende av för att hålla värmen uppe under vinterhalvåret. Norska flyktingrådet är en av flera organisationer som också erbjuder stöd till sårbara libanesiska familjer. De är i många fall i lika stort behov av stöd som flyktingarna.

– På grund av situationen, och för att minska konfliktnivån mellan grupperna, kommer vi att fortsätta stötta fattiga libaneser. Under året har vi ökat stödet till familjer som riskerar att vräkas och inte kan betala hyran, säger Maureen Philippon.

Den 4 augusti 2020 exploderade det i Beiruts hamn
Den 4 augusti 2020 exploderade det i Beiruts hamn. De senaste veckorna har det åter börjar brinna i några av de förstörda silos som står kvar. Foto: Hussein Malla/AP/TT

Vräkningar i Arsal

Försök att få flyktingar att återvända har gjorts vid flera tillfällen. Sommaren 2019 genomförde regeringen en rad vräkningar i Arsal nära den syriska gränsen som påverkade tiotusentals människor. Genom ett regeringsbeslut som förbjöd murade väggar på över en meter hoppades man få syrier att återvända till sitt sargade hemland. Mycket få gjorde det. Resultatet är istället att människor bor kvar i området, men i bostäder som är sämre rustade att stå emot såväl kyla, regn och värme. Norska flyktingrådet (NRC) är en av flera organisationer som stöttar flyktingar som vräkts eller riskerar att vräkas från sina bostäder – både mer tältliknande läger på landsbygden och i lägenheter i huvudstaden Beirut. Bara under januari månad i år kontaktade 56 familjer NRC och bad om hjälp på grund av att de hotats med vräkning.

Maureen Philippon menar att återvändande enligt internationell lag måste ske frivilligt. Man måste också se till att det verkligen är säkert i hemlandet, och att barnen har möjlighet att gå i skolan.

– Undersökningar bland syriska flyktingar visar att det är mycket få som är redo att återvända det kommande året. Så det är svårt att se att ett massivt återvändande skulle kunna ske frivilligt, säkert och värdigt till Syrien idag, säger hon.

Protest i Beirut i maj, en ung kvinna håller upp en skylt på arabiska där det står "Våra makthavare sålde oss i dollar"
Protest i Beirut i maj, en ung kvinna håller upp en skylt på arabiska där det står "Våra makthavare sålde oss i dollar". Foto: Hussein Malla/AP/TT

Mycket ilska överallt

Inrikesministeriet har också gått hårt åt hbtq-personers rättigheter och beslutat att stänga ner alla evenemang som främjar ”sexuell perversion”. Många menar att detta – liksom det uppskruvade tonläget mot flyktingar – är ett sätt för mateliten att försöka skyla över sina tillkortakommanden.

I helgen som gick brann ett läger i Akkar i norra Libanon ned. Elden ska enligt tidningen L’Orient Today ha startats av en grupp libaneser efter att en släkting till dem hittats död. Vem som dödade mannen är ännu inte känt – men enligt tidningen trodde släktingarna att det var en syrisk flykting som låg bakom dödsfallet. Det är bara ännu ett exempel, och ett mycket allvarligt sådant, på hur stämningen på en del håll nu piskas upp mellan flyktingar och lokalsamhälle.

– Det finns mycket ilska överallt på grund av den allt värre krisen och det libanesiska pundets urholkade värde och ännu finns inga reformer i sikte. Mycket av den här ilskan riktas mot flyktingarna som också de är oroliga, säger Maureen Philippon.

Läs mer:

Marknaden för solenergi blommar i krisens Libanon

Självmord ökar i Libanon och Jordanien: Hjälpen är otillräcklig