Zoom

Nu börjar ödesmöte för vår blå planet: ”Den sista stora pusselbiten”

Bild på vår blå planet tagen från Nasas rymdraket Orion.

I New York inleds nu ett miljötoppmöte som väntas spela en avgörande roll för livet på vår blå planet.
– Om man kommer överens är det början på något otroligt häftigt, säger Frida Bengtsson, forskare vid Stockholm Resilience center.

Sedan 2018 har officiella förhandlingar pågått som ska resultera i ett nytt avtal för att skydda den biologiska mångfalden i den del av världshavet som ligger utanför nationell jurisdiktion. Ett avtal som kommer att täcka hisnande 43 procent av planetens yta och 95 procent av havets volym.

– Det här är den sista stora pusselbiten i hur vi förvaltar vår planet, säger Frida Bengtsson, forskare vid Stockholm Resilience center.

Men att komma överens om hur det ska se ut har visat sig vara en svår nöt att knäcka. Vid två tidigare tillfällen har pressmeddelanden kablats ut om att delegaterna samlats för ett avgörande möte, förhoppningar som sedan grusats. Nu ges världens länder åter igen tillfälle att spika avtalet. Samtidigt ökar trycket på världshavet, och forskare talar nu om en blå acceleration, med följder svåra att överblicka.

Teknologiska framsteg har gjort tidigare otillgängliga djup och vidder möjliga att exploatera, samtidigt som klimatförändringarna blivit alltmer kännbara, och verksamheter som fiske och marina transporter växer snabbt och obönhörligt.

Kan bli början på en ny tid för världshavet

Frågan många nu ställer är om vi kommer att upprepa samma misstag som begåtts på land, där populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 69 procent under åren 1970-2018, enligt WWF:s Living planet report 2022.

Avtalet som ska förhandlas i New York, med start idag och fram till den 3 mars, är ett försök att förhindra att samma sak sker med livet i världshavet. Bland annat genom regler som ska garantera att den biologiska mångfalden nyttjas hållbart. Men avtalet ses också som en förutsättning för att förverkliga det mål om att skydda trettio procent av världshavet som politikerna nyligen ställde sig bakom under ett FN-möte i Montreal.

"Varje gång vi gör vetenskapliga expeditioner i djuphavet kommer vi tillbaka med kunskap om arter vi aldrig sett tidigare, men vi har idag inget sätt att skydda den biologiska mångfalden där", säger Frida Bengtsson, forskare vid Stockholm Resilience center
"Varje gång vi gör vetenskapliga expeditioner i djuphavet kommer vi tillbaka med kunskap om arter vi aldrig sett tidigare, men vi har idag inget sätt att skydda den biologiska mångfalden där", säger Frida Bengtsson, forskare vid Stockholm Resilience center. Foto: Christian Åslund

Frida Bengtsson är trots allt hoppfull inför att förhandlingarna kommer att nå i hamn, den här gången. Men också att det kommer att få avgörande betydelse för den biologiska mångfalden i världshavet.

– Om man klarar det, är det början på en ny tid med helt nya möjligheter.

Svårt geopolitiskt läge

En av bitarna som Frida Bengtsson hoppas på har Sverige varit pådrivande för under förhandlingarna: Att så kallade strategiska miljöbedömningar genomförs för varje verksamhet, så att beslutsfattarna kan ta hänsyn till den samlade miljöpåverkan.

Men för att ett avtal ska gå i lås måste de sista svåra knutarna lösas, så som hur inkomster från genetiska resurser och produkter från internationellt vatten ska komma alla länder till del, och inte enbart de rika länder som har råd att bedriva verksamhet där. Vid det senaste mötet ville inte G77-gruppen (som består av utvecklingsländer) godkänna det finansieringsförslag som EU lade fram. Enligt den analys som EU:s förhandlare gjorde efteråt, skulle det krävas ytterligare politiskt deltagande för att öka möjligheterna till kompromisser, berättar Karin Wall, jurist på Havs- och vattenmyndigheten för Syre i ett mejl.

– Sedan kan man inte komma undan att vi har ett svårt geopolitiskt läge i nuläget och att vissa stater agerade obstruerande. Men vi har kommit långt i samtliga delar, så med lite tid för utmejsling och förhandling av ersättningsfrågan, finputsning av detaljerna och lite ökat politiskt tryck så hoppas vi och ser det som fullt möjligt att vi kommer i mål under kommande förhandlingsomgång.

Svårt för ett enskilt land att obstruera

Som Syre tidigare rapporterat har Kina och Ryssland återkommande blockerat beslut om nya marina reservat i Antarktis, under Konventionen för bevarandet av levande marina resurser, CCAMLR. Men samma möjligheter att obstruera har inte länderna när ett avtal för internationellt vatten nu ska beslutas om i New York, där det räcker med två tredjedelars majoritet, för att nå i hamn.

– Jag har en känsla av att det kommer att gå vägen, säger Frida Bengtsson.

Även Världsnaturfonden WWF hyser förhoppningar om att ett avtal nu kan träffas. Något miljöorganisationen, likt Frida Bengtsson, tror skulle kunna få stor betydelse för livet i havet.

“Internationellt vatten behöver ett brådskande skydd från både nuvarande och framtida hot, säger Jessica Battle, senior policyexpert som leder WWF:s team under förhandlingarna.

Läs mer: 

Sveriges miljöplan för Antarktis gick om intet

Ödesår för planetens sista vildmark

Trycket ökar på världshaven men globalt avtal skjuts på framtiden