Zoom

Trycket ökar på världshaven men globalt avtal skjuts på framtiden

Världens fiskeflottor riktar sina blickar mot allt djupare vatten, fartygstrafiken växer och gruvdrift djupt i havet närmar sig.

Ett avgörande steg för att skydda vårt stora blå väntades under fredagen. Men förhandlingarna som skulle lotsa ett globalt havsavtal i hamn nådde aldrig fram. ”Vi har stått rätt långt ifrån varandra men nu märktes en tydligare samarbetsvilja”, säger Karin Wall, som ingick i Sveriges förhandlingsdelegation på plats i New York.

Om någon på internationella rymdstationen blickar ned på vår planet framstår den sannolikt som blå. Av jordens yta är 71 procent vatten. Men en stor del är i det närmast oskyddad. Hela 43 procent av jordytan ligger bortom vad enskilda länder kan göra anspråk på. På gott och ont. Förutom i några fåtal marina skyddade områden är det bara några få aktiviteter som över huvud taget omfattas av reglering. Å andra sidan, är det en del av planeten som varit relativt förskonad från mänsklig aktivitet. Men det kan snart komma att ändras. 

– Vi måste försöka spå i framtiden, säger Karin Wall.

Hon är jurist på havs och vattenmyndigheten och deltar i de förhandlingar som ska resultera i ett globalt havsavtal, som ska se till att den biologiska mångfalden på internationellt vatten värnas. Efter tjugo år av diskussioner, väntades ett avtal kunna skickas ut för ratificering i fredags.

– Men det gick inte, säger Karin Wall som ändå tror att ett avtal kan bli färdigt i år.

Läs mer: Nya havsreservat i Antarktis blockerades av Kina och Ryssland

Samtidigt som förhandlingarna fortsätter ökar trycket på världshavet. Världens fiskeflottor riktar sina blickar mot allt djupare vatten och den internationella fartygstrafiken växer så det knakar, djuphavsgruvdrift som tidigare setts som science fiction – kan vara verklighet om bara några år. Våra utsläpp av koldioxid fortsätter också att rubba den kemiska balansen i vattnet, vilket i sin tur utgör ett hot mot havets marina arter och hela ekosystem.

– Jag hoppas att vi får upp ögonen för den enorma biologiska mångfald som finns där ute och som många inte är medvetna om, säger Thomas Dahlgren, forskare vid Göteborgs universitet.

Upptäcker havets zebror

Eftersom allt fler intresserar sig för djuphavets resurser, ökar också intresset för att lära känna det. Som en följd av det har Thomas Dahlgren och hans kollegor sett ett uppsving i den forskning som kartlägger djuphavets biologiska mångfald. Nyligen befann han sig ute på Stilla havet och lät en undervattensrobot speja över de vidsträckta slätter som världshavet till stor del utgörs av.

– Vi såg nya sjögurkor, sjöstjärnor, koraller – you name it. Vad gäller djuphavet är vi fortfarande på samma stadie som Carl von Linné var, vi upptäcker havets zebror och lejon – runt 70 till 80 procent är obeskrivet.

Läs mer: Oklart hur livet i havet påverkas inför marin gruvboom

I det ligger också ett hopp – att vi kan lära oss att bättre skydda mångfalden om vi vet vad den består av. Men i vilken grad ett globala havsavtalet kommer att kunna kunna skydda den biologiska mångfalden på vår blå planet, beror på hur förhandlingarna slutar. Några av de mest känsliga frågorna rör det industriella fisket, djuphavsgruvdrift och fartygstrafik och huruvida de ska påverkas av ett havsavtal. Verksamheter som i dag regleras av mellanstatliga förvaltningsorganisationer eller FN-organisationer, vars huvudsyften är att reglera respektive branscher – inte i första hand skydda miljön. Något som underkänner dem när det gäller det senare anser flera miljöorganisationer.

– De samarbetsformerna fungerar inte, det blir bara ett lapptäcke med organisationer med oklara mandat. Det som behövs är ett överordnat avtal, sa Frida Bengtsson på Greenpeace när Syre intervjuade henne inför en av de tidigare förhandlingsrundorna.

Läs mer: Greenpeace: Havsavtal kan sluta i katastrof

Andra vill istället se ett havsavtal som spelar en mer rådgivande roll. För EU:s del är det viktigt att det ansvar som andra organisationer redan har respekteras, berättar Karin Wall. Men frågor som diskuteras är om de miljöbedömningar som ska göras när ett avtal väl är på plats kan samordnas och göras offentliga, så att ny verksamheter inte ses som isolerade.

– En ny fartygsfarled i sig kanske inte är så farlig men en farled kombinerad med djuphavsutvinning, fiske och energiproduktion, då kanske det blir för mycket, säger Karin Wall.

"Det ger hopp"

En annan stötesten är hur nya skyddade områden ska inrättas. Vissa länder vill att det årliga partsmöte som havsavtalet ska resultera i ska kunna inrätta nya marina havsreservat med tydliga åtgärder, andra är tveksamma till att släppa beslutsmakt från de enskilda staterna. Det gäller även för andra delar av avtalet som gäller miljöbedömningar.

Men även om avtalet bara i vissa delar skulle resultera i globalt beslutsfattande, kan det bidra till en positiv utveckling tror Karin Wall. Det om avtalspartnerna tillsammans med ett nytt tekniskt och vetenskapligt organ som också diskuteras kan ta fram vägledningar om bland annat miljöbedömningar och underlag för havsreservat, som i sin tur kan ligga till grund för de organisationer i världshavet som vill utveckla sina egna skyddade områden.

– Vi ska ju inte glömma att det helt eller delvis är samma stater som verkar inom dessa, säger Karin Wall och fortsätter:

– Vi vill ha ett starkt avtal samtidigt som det är viktigt att få med så många stater som möjligt. Det är självklart en utmaning. Men vid mötet såg vi en positiv utveckling med en delvis rätt stor vilja att arbeta fram kompromissförslag. Det ger hopp för att vi ska kunna ha ett avtal på plats under 2022

Syre: Du själv, är du hoppfull för att det här på allvar kommer att göra någon skillnad? 

– Det tror jag verkligen, bara det här att man får på plats hur man ska göra miljöbedömningar i det fria havet och att det blir mer tydligt vad de ska innehålla. Men också att man får det på plats innan vi på allvar börjar exploatera ute till havs, det tror jag är jätteviktigt för att det inte ska bli som med med miljörätten på land. Att man fått fixa till saker i efterhand.