Den marina gruvsektorn står inför en boom. Men endast en bråkdel av alla arter som kan påverkas är kartlagda. Hur de ska skyddas är en del av ett politiskt storspel. ”Nu skrivs lagar för hälften av jordens yta”, säger Thomas Dahlgren, forskare vid Göteborgs universitet.
Thomas Dahlgren har precis kommit tillbaka från New York där han deltagit som expert i de förhandlingar som pågår om ett avtal för skydd av marin biologisk mångfald, ett avtal som kommer att omfatta allt vatten som ligger utanför enskilda nationers lagstiftning.
– Ritar man in det på en karta rör det sig om 43 procent av jordens yta, säger han.
Avtalet kan beskrivas som en havets miljöbalk som kommer ligga under UNCLOS, den lag som i dag reglerar all verksamhet på internationellt vatten.
Precis som miljöbalken fungerar på land, är tanken att företag som exempelvis vill exploatera en mineralfyndighet till havs, ska behöva ett miljötillstånd och utreda vad deras verksamhet får för konsekvenser på miljön.
Endast ett fåtal arter är beskrivna
Men där finns en hake. Forskarna räknar med att endast fem procent av alla arter i djuphaven är beskrivna. Hur det ska tas hänsyn till är en av de frågor som diskuterats under förhandlingarna om avtalet för skydd av marin biologisk mångfald (BBNJ), där den tredje av fyra planerade förhandlingsrundor nu avslutats.
– En del vill bara ge upp och använda dna, istället, säger Thomas Dahlgren.
Det betyder att man genom analyser snabbt kan göra sig en bild av hur många arter som exempelvis gömmer sig i sedimentet. Men det säger inget om arternas egenskaper, vad de gör eller hur de samverkar med andra arter, påpekar Thomas Dahlgren.
– Vi måste förstå ekologin, hur det hänger ihop, därigenom kan vi förstå hur det påverkar om exempelvis en sedimentplym rasar ned på botten och hur det påverkar habitatet.
– Men den viktigaste anledningen är att det är det bästa sättet att engagera allmänheten, genom att med bild och namn visa på de arter vi nu upptäcker i rasande fart.
För utvecklingen inom taxonomin, som vetenskapen kallas när arter beskrivs – går framåt. Ny teknik gör det möjligt att ställa krav på företag att som ett minimum kunna berätta vilka de 1 000 vanligaste arterna är i det marina område som man vill exploatera, menar Thomas Dahlgren.
– Men det är en stor utmaning att få med sig de jurister som många delegationer består av. De är oerhört duktiga på att försvara sina nationers intressen så att skrivningarna blir bra för deras länders utveckling och då är det inte alltid miljön som styr.
Marina gruvor planeras
Någon marin gruva finns i nuläget inte. Men flera är på väg och potentialen är stor, menar Thomas Dahlgren. En rad batterimetaller återfinns i djuphaven, så som kobolt och nickel. Men också koppar. Efterfrågan spås öka exponentiellt i takt med omställningen från fossila bränslen.
– Men hur det påverkar miljön är ett stort frågetecken, säger Thomas Dahlgren.
Hur den biologiska mångfalden ska mätas är bara en liten del av alla de frågor som nu avhandlats i New York. En annan är i vilken utsträckning som marina reservat ska kunna etableras, där livet under ytan inte behöver påverkas av gruvor eller fiske.
Som Syre rapporterat om tidigare vill miljöorganisationer som Greenpeace att trettio procent ska utgöras av just marina reservat. Något som Thomas Dahlgren ser som fullt realistiskt.
– Det har vetenskapligt stöd och är inget som är taget ur luften, utan något som man anser behövs för att resurserna ska kunna utnyttjas hållbart. Därmed inte sagt att de andra 70 procenten ska kunna användas helt fritt.
