Livet i planetens hav kan få ett starkt skydd – eller ett urvattnat. I dag återupptogs förhandlingarna om avtalet om skydd av marin biologisk mångfald (BBNJ). ”En sådan här chans får vi bara en gång per generation”, säger Dima Litvinov, projektledare på Greenpeace.
Avtalet har beskrivit som ett av de viktigaste internationella avtalen för skydd av miljön under det här århundradet. Dima Litvinov, projektledare på Greenpeace liknar BBNJ vid en miljöbalk, underställd UNCLOS, den lag som i dag reglerar internationellt vatten.
– Avtalet skulle skapa en regelstruktur som ger mandat att skydda livet i havet, säger han.
Avtalsrundan är den tredje av de planerade fyra och för första gången diskuterar medlemsstaterna ett skarpt förslag. Hälften av jordens yta berörs.
– För att haven ska kunna återhämta sig måste det skapas reservat i de här områdena, säger Dima Litvinov.
I dag är under en procent av internationellt vatten skyddat i marina reservat. Men ett starkt avtal skulle skapa goda förutsättningar för att öka den siffran väsentligt, menar Dima Litvinov.
– Avtalet skulle kunna bli lika viktigt för haven som parisavtalet är för klimatet, det är sista chansen för vår generation att grundligt förbättra hur människor beter sig på internationellt vatten.
Havet kan återhämta sig
Forskare anser att 30 procent av det internationella vattnet skulle behöva skyddas. Då skulle skadade ekosystem kunna återhämta sig.
Men om det ska bli verklighet behövs ett stark avtal, menar Dima Litvinov. Det skulle betyda att avtalet också får ett kraftfull internationellt organ som får rätt att besluta om exempelvis marina reservat.
– Sedan är det också viktigt hur man kommer fram till att besluten ska fattas, konsensus eller majoritet, säger Dima Litvinov.
Riskerar att lamslås
Landar det nya avtalet i att beslutsfattandet ska göras i konsensus, riskerar arbetet lamslås av de länder som på grund av ekonomiska intressen inte vill ha marina reservat på internationellt vatten.
– Länder som Ryssland, Japan och Island vill det inte – men de flesta vill, samtidigt som det är flera länder som inte tagit ställning. Så det är en kamp på gång, säger Dima Litvinov.
Än så länge har inte Sverige visat något större engagemang i frågan, tycker han. Ett land som med sitt historiska miljöengagemang och internationell anseende skulle kunna göra mer, menar Dima Litvinov.
– Stefan Löfven besöker Island och ska titta på hur man i industriell skala kan fånga kol från atmosfären, det är bra – men samtidigt arbetar Island med att stoppa möjligheterna till ett starkt skydd för havet. Havet som är den stora kolsänkan i världen.
Kan också påverka marina patent
Förhandlingarna som är den tredje sedan början 2012 fortsätter fram till den 30 augusti. Nästa förhandlingsrunda sker 2020, då ska 190 länder rösta om ett avtal. Förutom frågan om möjligheten att skapa marina reservat på internationellt vatten berörs också en rad andra områden, så som vem som ska kunna dra nytta av kommersialisering av marina genresurser. I dag äger exempelvis de tio rikaste länderna i världen 98 procent av alla patent baserade på marina arter.
Källa: World Politics Review
