Zoom

Sveriges miljöplan för Antarktis gick om intet

En frusen kontinent – men de södra oceanerna runt Antarktis är fulla av liv.

Under ett dramatiskt toppmöte i Hobart, Australien hade Sverige möjlighet att leverera en riktigt god miljönyhet inför Cop27. Men det gick om intet. Samtidigt kan Syre berätta att det kunde gått mycket värre.
– Ryssland blockerade inledningsvis allt, säger Jakob Granit, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, som deltog som ordförande för den konvention som ska skydda haven runt Antarktis.

Bland jagande kungspingviner, sillvalar och sälar i de södra oceanerna utanför Antarktis, ångar fiskebåtar med slangar ner i trålar, som pumpar upp krill – det lilla kräftdjur som alla däggdjur i det isande havet behöver för sin överlevnad. För att skydda det unika ekosystemet har 26 länder och EU enats om Konventionen för bevarandet av levande marina resurser, CCAMLR. En förvaltningsorganisation som hyllats som en av de mest välfungerande i världen. Men det har kommit in grus i förhandlingsmaskineriet.

– Man vill inte att CCAMLR ska lycka i sitt arbete, säger Thomas Dahlgren, marinbiolog vid Göteborgs universitet som beskyller Kina och Ryssland för att obstruera arbetet.

Han är Sveriges representant i organisationens vetenskapskomitté och har nyligen kommit från Hobart i Australien där konventionen haft sitt årliga toppmöte. Den här gången, för andra året i rad, under Svenskt ordförandeskap. På bordet låg flera förslag om att inrätta skyddade marina områden, motsvarande Indiens landyta. Att lotsa förslagen i hamn låg på Havs och vattenmyndighetens generaldirektör Jakob Granits bord, som själv deltog på plats i nära tre veckor. Men även om det före mötet fanns förhoppningar om att Sverige skulle kunna åstadkomma en islossning i förhandlingarna, står det nu klart att tillfället gick om intet.

Ändå ser Jakob Granit mötet som en framgång.

– Det kunde kunde gått riktigt illa, säger han när Syre når honom under hemresan till Sverige.

”Grundläggande skyddet på plats”

I Kiev hade landets kontor för Antarktisforskning skadats allvarligt under ett raketanfall, bara någon vecka före mötet. Men också i konferanslokalerna i Hobart var krigets chockvågor kännbara. Representanter från flera länder gick ut i protest när Ryssland tog till orda. Något som höll på att få hela mötet att gå i baklås, eftersom alla beslut måste tas i konsensus, precis som under de klimatförhandlingar som nu pågår.

– Markeringarna gjordes med all rätt men det fick ryssarna att blockera allting till det att vi lyckades få de till bordet, säger Jakob Granit, som menar att hela förvaltningen av de Södra oceanerna var hotad.

När mötet avslutades i fredags, hade de flesta knutarna ändå kunnat lösas. Dessutom hade Ukraina valts som nytt ordförandeland – utan att Ryssland blockerade beslutet.

– Trots fullskaligt krig är det grundläggande skyddet av de södra oceanerna fortfarande på plats. Det är något som jag som svensk ordförande är väldigt stolt över.

Ryssland utlöste en konflikt

Samtidigt kvarstod punkter, där Ryssland inte gav med sig. En sådan gällde förvaltningen av vattnet kring Sydgeorgien, vatten som både Argentina och Storbritannien gör anspråk på – men där fisket fram till förra året reglerades av CCAMLR. Men i samband med konventionens årsmöte i fjol blockerade Ryssland förhandlingarna genom att ensamt hävda att det vetenskapliga underlaget inte var tillräckligt bra. På så sätt blev fisket där oreglerat – samtidigt som det blåste liv i konflikten mellan Storbritannien och Argentina.

– Storbritannien valde ändå att fiska där under sin nationella jurisdiktion, trots att den är omtvistad. Det utlöste en konflikt som sträcker sig till långvariga suvernitetsfrågor om rätten till de marina resurserna runt öarna Sydgeorgien och Sydsandwichöarna, en konflikt man inom CCAMLR lyckats hålla i skick, förklarar Jakob Granit.

I år upprepade Ryssland blockeringen och tog det ett steg längre, genom att också blockera Storbritanniens möjlighet att fiska i det betydligt större Rosshavet, med hänvisning till att deras båtar fiskat illegalt i vattnet utanför Sydgeorgien. Thomas Dahlgren, ser det som sabotage.

– De ser det som en väldigt bra kil att banka på för att få in grus i CCAMLR-maskineriet. Ryssland vill inte ha en reglering, utan ser det som en typ av neokolonialism där väst hindrar de andra länderna att utnyttja fisket, säger han.

Men Jakob Granits bild är ändå att Ryssland vill ha en fungerande förvaltning i de södra oceanerna.

– Ingen vill göra fisket fritt. Men det narrativ som både Ryssland och Kina lyfter upp, att man vill se en annan världsordning, det spiller över även i den här typen av samarbetsorganisationer.

”Vi kommer inte dit på decennier”

Ett ordförandeskap i CCAMLR, kan liknas vid en talmansroll, där den som innehar rollen inte ska ta ställning till någon särskild lands position men ska bidra till att föra arbetet framåt. Samtidigt finns det sedan 2009 ett beslut om att ett nätverk av ekologiskt representativa områden ska inrättas på tio procent av haven i de södra oceanerna. Men något nytt område har inte kunnat inrättas sedan 2016. Gång på gång har förslag om nya områden blockerats av Ryssland och Kina, så också under årets möte.

– Det var nära ögat att vi kanske kunde ha fått ett på plats, men sedan insåg alla att det var bättre att avvakta. Men att de här skyddsområdena kommer att komma på plats, det är självklart. Varför blockerar Ryssland och Kina? Jo, de har en delvis annan syn på saker och ting. De vill ha mer säkerhet hur områdena utvecklas, säger Jakob Granit.

Men Thomas Dahlgren menar att de krav Kina och Ryssland lyft under vetenskapskomitténs möten om forskning och förvaltning av de skyddade områdena varit orimligt specifika.

– Vi kommer inte dit på decennier, säger han.

”Förutsättningarna kan bli bättre”

Samtidigt tog årets möte ett ovanligt beslut – att hålla ett extraordinärt möte i april, enkom avsett att fortsätta diskussionen om marina skyddade områden. En framgång, enligt Jakob Granit som inte håller det inte för osannolikt att länderna då kan komma överens om ett av förslagen – ett område större än Frankrike utanför västra Antarktishalvön. Samtidigt talar det faktum att Ukraina nu är ordförande för CCAMLR emot – då det skulle innebära en prestigevinst för landet.

– Men om Kina trycker på kan det hända att Ryssland ger med sig. Vi vet inte heller hur kriget kommer att utveckla sig. Det kan ju övergå i fred och då kan förutsättningarna bli bättre.

Saknade politiskt stöd

Vid tidigare islossningar i förhandlingarna, har det föregåtts av möten på högsta politiska nivå. Att Sverige inte skickat någon politiker till mötena trots ordförandeskapet har mött kritik, vilket Syre rapporterat om. Även i år saknades politisk representation från Sverige. På frågan om det skulle gjort någon skillnad, svarar Jakob Granit:

– Under en tvåårsperiod, när Sverige ändå är ordförande för ett ganska spännande område i världen som är grundläggande för hela jordens globala ekosystem så är det klart att det alltid bra att ha ett politiskt engagemang. Men det fanns inte riktigt.

Vad betyder det för klimatet?

De enorma havsområdena runt Antarktis fungerar som en pump som pumpar ned kol i havets djup där det kan hållas borta från atmosfären. Så här går det till: Plankton som flyter vid ytan suger upp koldioxid från atmosfären. De äts i sin tur upp av mikroalger som käkas av krill om nätterna. Innan dagen gryr emigrerar de ned i havsdjupen, för att – i den mån det är möjligt – undgå att bli valmåltid. Där för de med sig en massa kol som de sedan bajsar ut och som sjunker ned till havsbotten där det lagras i sedimentet. Resultatet kan liknas vid en naturlig maskin som suger koldioxid från atmosfären. Med en kombination av marina skyddade områden och en effektiv förvaltning av det oskyddade havet, kan Antarktis bli ett föredöme för hela världshavet, tror forskaren Thomas Dahlgren. Ett ekosystem som gynnar både den biologiska mångfalden – och klimatet.

Radar · Miljö

20 länder planerar att tredubbla kärnkraften

Världsledarnas avtal om att tredubbla kärnkraftskapaciteten som presenterats på COP28 i Dubai är inte bindande utan ett "gentleman's agreement" enligt Sveriges näringsminister Ebba Busch.

Sverige och ett stort antal andra länder har enats om att tillsammans tredubbla energin från kärnkraft. Initiativet är en del för att nå nettonollutsläpp till 2050.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Radar · Miljö

Analys: Fortfarande på väg mot 2,7 graders uppvärmning

 Värmeböljan över Grönland och Norra ishavet i somras bidrog till att smälta bort glaciärisar och havsis i rekordstor omfattning.

Världens regeringar har inte gjort tillräckligt för att få ner de förutspådda temperaturhöjningarna som prognoserna visar på mot slutet av århundradet. Med nuvarande politik ser vi ut att gå mot omkring 2,7 graders uppvärmning.– Två år efter Glasgow är vår rapport praktiskt taget densamma, säger Claire Stockwell, en av forskarna bakom en nysläppt forskningsanalys. 

Trots att världen under detta år sett extremväder såsom bränder, torka, översvämningar, värmerekord och extremvarma hav så har världens ledare inte agerat tillräckligt starkt för att få ner utsläppen av växthusgaser och därmed prognoserna över den förväntade temperaturhöjningen till slutet av århundradet. 

Istället visar en sammanställning av drygt 40 länders klimatplaner att vi med den nuvarande politiken är på väg mot en uppvärmning på omkring 2,7 grader mot slutet av århundradet (2,2-3,4 grader). Siffrorna är en uppdaterad analys från Climate action tracker, ett samarbete mellan de två oberoende forskningsinstituten Climate analytics och Newclimate institute. 

– Man skulle kunna tro att de extrema händelserna runt om i världen skulle sätta igång åtgärder, men regeringar verkar omedvetna och tror på något sätt att man kan trampa vatten och på så sätt hantera floden av effekter, säger Claire Stockwell, policyanalytiker på Climate analytics och huvudförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande. 

– Detta är det kritiska decenniet för åtgärder: vi behöver regeringar som steppar upp och förbättrar sina 2030-mål, samtidigt som de arbetar med nästa omgång mål, senast i februari 2025, fortsätter hon. 

Världens ledare gör inte tillräckligt för att få ner de förutspådda temperaturökningarna i slutet av århundradet. Grafik: Climate action tracker/Climate analytics/Newclimate Institute

En del av Parisavtalet innebär att länderna vart femte år ska uppdatera sina nationellt uppsatta klimatmål, NDC:er, och därmed öka takten på utsläppsminskningarna. 

Men det går trögt. Om man bara räknar med de mål som världens länder satt i sina NDC:er skulle världen värmas upp med omkring 2,5 grader (2,0-3,0) till år 2100. Det är 0,1 grad högre än förra årets uträkningar. En av förklaringarna bakom detta uppger Climate action tracker vara Indonesien, vars växande kolkraftsflotta fick utsläppen att skjuta i höjden med 21 procent förra året.

– Vi hör orden ”unabated” (ung. orenade, ej infångade, reds anm.) i dessa klimatförhandlingar, men regeringar måste sluta försöka anta falska lösningar som kolavskiljning och lagring med fossila bränslen – det här är helt enkelt den fossila bränsleindustrin som försöker förlänga sitt liv när när den behöver acceptera verkligheten, att fossila bränslen fasas ut, säger forskaren Niklas Höhne från Newclimate institute i pressmeddelandet. 

Radar · Politik

C: Sverige åker tomhänt till Dubai

Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok (C).

Centern vill att regeringen bidrar till en fond som hjälper fattiga länder att ta hand om skador som uppstår av klimatförändringar. Partiet kräver också att Sverige ställer sig bakom ett stopp för subventioner till fossil energi i hela EU senast 2025.

På en pressträff kritiserade Centerns partiledare Muharrem Demirok och EU-parlamentarikern Emma Wiesner regeringens klimatpolitik.

– Regeringen åker helt tomhänt till Dubai, säger han.

– Det enda svaret man kommer presentera är mer kärnkraft.

Wiesner lyfter två krav på regeringen i samband med FN:s klimattoppmöte i Dubai.

Det ena är att Sverige ska bidra med 50 miljoner dollar till ”loss and damage”-fonden, en internationell fond som ska hjälpa fattiga länder att ta hand om skador som uppstår på grund av klimatförändringar, till exempel översvämningar.

Enligt Wiesner är fonden viktig för fattiga länder och erbjudanden om att bidra till fonden kan därför underlätta förhandlingarna i Dubai.

Det andra kravet är att regeringen tydligt gör klart att Sverige ställer sig bakom att sätta stopp för subventioner till fossila bränslen i hela EU senast 2025.

På pressträffen lyfte C även klimatåtgärder på hemmaplan i Sverige. Partiet vill att statliga myndigheter får i uppdrag att inventera sina tak för att se var det är lämpligt att sätta upp solceller.

Enligt Demirok har Sveriges offentliga tak en stor potential för att leverera solenergi.