Zoom

Angiverilag utreds – ”Kommer få se stora protester”

Pressträff med Tidöpartierna.

Regeringen har nu beslutat om tilläggsdirektiv till utredningen som undersöker hur man ska få fler att återvända från Sverige till sina hemländer. Direktiven har fått massiv kritik. Det handlar framför allt om angiverilagen, men även andra inslag inkräktar starkt på integriteten och de mänskliga rättigheterna, menar Civil rights defenders.

I torsdags presenterade regeringen tilläggsdirektiven till utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. Direktiven innehåller förslag som fått hård kritik, bland annat det man kallar informationsplikt. Syftet med åtgärderna är enligt Tidöpartierna att komma tillrätta med de ökande problem man ser med personer som uppehåller sig olovligen i Sverige. Enligt migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) rör det sig om 100 000 personer, en siffra som har ifrågasatts. På polisens informationssida om inre gränskontroller skriver man att ”[d]å det inte finns några tillförlitliga mätmetoder för att bedöma hur många som befinner sig illegalt i Sverige, avstår polisen från att spekulera kring detta”.

John Stauffer, chefsjurist på Civil rights defenders, är inte heller på det klara med vad det är som Tidöpartierna har i åtanke.

– Det är otydligt och svårt att veta vad de syftar på när de nämner ökade problem, om de gjort någon undersökning som pekar på ökade problem i form av fler som är här utan att ha rätt att vara det, eller om utnyttjandet av dessa personer i olika sammanhang har ökat, eller om man gör kopplingar till kriminalitet. Det är problematiskt att man uttrycker sig slarvigt och generaliserande på ett sätt som ger en bild av ett problem som ökar, men inte förklarar vad man egentligen syftar på. Då går det går inte att kontrollera det, konstaterar han.

"Mycket oroväckande"

Regeringens beslut innebär bland annat att man går vidare med det hårt kritiserade förslaget om informationsplikt, ett förslag som av många uppfattas som rent angiveri där exempelvis vårdpersonal och lärare ska anmäla om de stöter på personer som inte har uppehållstillstånd.

– Det är flera delar i förslagen som är oroande, men informationsplikten sticker ut. Det är nytt i svensk kontext och skulle få allvarliga och långtgående konsekvenser där människors mänskliga rättigheter kränks. Att man ändå väljer att gå vidare med förslagen trots den hårda kritik som förslaget fått efter att det nämndes i Tidöavtalet är mycket oroväckande, säger John Stauffer.

Informationsplikten riskerar att leda till att människor som inte har laglig rätt att befinna sig i Sverige inte längre vänder sig till myndigheter inom vård och skola och inte får tillgång till sina mänskliga rättigheter, menar John Stauffer.

– Det skulle innebära en risk för att rapporteras, och att hamna i ännu större utanförskap. Problemet är också att det är vissa personer som kommer att tillfrågas om var de kommer ifrån, så det kommer också drabba grupper av människor i Sverige som har rätt att befinna sig här. I slutändan leder det till ett angiverisamhälle med minskad tillit till svenska myndigheter.

Förslaget hör hemma i papperskorgen

Ända sedan förslaget om informationsplikt formulerades i Tidöavtalet har det mött motstånd. Fackförbund och representanter för yrkesgrupper som vårdpersonal och lärare har skrivit debattinlägg och klart deklarerat att en sådan lag kommer man inte att följa, och fördömandet fortsätter.

Robert Fahlgren, vice ordförande i Sveriges Lärare sågade förslaget i Studio Expo på fredagen.

– Lärare är vana att anmäla saker, men när vi anmäler saker så handlar det om att hjälpa när barn tar skada. Det här är ett förslag som istället gör att barn tar skada. Det innebär att om vi anmäler ett barn så gör vi tvärtemot vad vi egentligen ska göra. Det här förslaget måste hamna i papperskorgen, säger han.

Också fackförbundet DIK, som bland annat organiserar bibliotekarier, tar ställning mot förslagen om angiverilag.

– Man ska anmäla någon som inte har papper, men hur vet man hur en sådan person ser ut? Vad är det regeringen vill att man ska titta efter? Ska man titta efter någon som inte ser ut som att den kommer från Sverige från fem generationer tillbaka? Det blir en potentiell rasprofilering, säger förbundsordförande Anna Troberg till Sydsvenskan.

Undantag och konsekvenser

På torsdagens DN Debatt skrev dessutom företrädare för flera fackförbund och representanter för den liberala tankesmedjan Fores att det riskerar ”att utlösa en nationell tillitskris” om Tidöpartierna väljer att gå vidare med förslaget om informationsplikt.

I utredarens uppdrag ingår att undersöka om undantag ska göras från informationsplikten, något som framför allt Liberalerna har försökt trycka på, och som Johan Pehrson (L) uttalade sig om i en intervju i Dagens samhälle den 16 augusti:

– Jag vill inte föregripa det, men av Tidöavtalet framgår att det ska kunna göras undantag. Då nämns sjukvård men det nämns också i kontexten plural.

Men utredaren ska också undersöka om det ska få några konsekvenser att inte följa en lag om informationsplikt.

– Det verkar vara den väg man vill gå, att det ska bli straffbart att inte följa skyldigheten man har som offentligt anställd. Det kan få väldigt långtgående konsekvenser, när det handlar om att tvinga anställda att agera på ett visst sätt. Risken finns att människor inte längre vill jobba som offentliganställda. Jag tror vi kommer få se stora protester mot den här utredningen, men vi får se hur förslaget utformas, säger John Stauffer på Civil rights defenders.

Otillåten etnisk profilering

Det är inte bara informationsplikten som kan få negativa följder, enligt kritikerna. De andra förslagen handlar till exempel om att undersöka möjligheterna för fler inre gränskontroller, möjligheten att göra stickprov – något som idag bara kan göras på arbetsplatser i så kallade riskbranscher – och ökad användning av biometriska data.

– Vi har redan erfarenheter av vad utökade kontroller leder till. Människor profileras, stannas och kontrolleras på grund av sitt utseende eller var de uppfattas komma ifrån, säger John Stauffer och hänvisar till Reva-projektet där människor stoppades i tunnelbanan, något som dessutom gav svaga resultat.

John Stauffer är chefsjurist på Civil rights defenders, som ser med oro på förslagen i utredningen
John Stauffer är chefsjurist på Civil rights defenders, som ser med oro på förslagen i utredningen. Foto: Civil rights defenders 

Förslagen om utökad datahantering innebär i sin tur allvarliga inskränkningar av rätten till privatliv.

– Det är känsliga personuppgifter som ska hanteras väldigt försiktigt, särskilt när det gäller barn. Det går emot internationella regelverk som barnkonventionen, fastslår John Stauffer.

Har bortsett från kritik

Även de andra förslagen riskerar att bryta mot skyldigheter för att motverka diskriminering och återsändning av människor som riskerar förföljelse. Enligt direktiven ska utredaren också ta ställning till om preskriptionstiden för ett avlägsnandebeslut ska förlängas eller avskaffas.

– Det är ett problem eftersom en persons situation kan förändras över tid, även om man i ett första läge inte anses ha skyddsbehov kan situationen se annorlunda ut ett par år senare. Det är också en ventil för att svenska myndigheter kan göra felbedömningar som genom en ny asylansökan kan rättas till, säger John Stauffer.

Hur tycker du att regeringen och stödpartiet har bemött kritiken mot åtgärderna?

– Man vill ju ha de här åtgärderna på plats trots de mycket negativa effekterna. Man har bortsett från den allvarliga kritik som lagts fram, och ser helt enkelt inte konsekvenserna som ett problem och anledning för att ändra sin uppfattning.

Utredningen om att stärka återvändandeverksamheten beslutades först om den 30 juni 2022, och skulle vara klar den 31 oktober i år. I det ursprungliga uppdraget, som alltså gavs av den förra S-ledda regeringen, skulle utredaren bland annat ta ställning till möjligheterna för tvångstestning av covid-19 för att kunna verkställa ett avlägs­nande­beslut, förlängning av preskrip­tions­tiden för avlägs­nande­beslut och utökad lagring och sökning på biometri.

I och med tilläggsdirektiven förlängs utredningstiden och ett slutbetänkande ska vara klart den 30 september 2024. På vägen dit ska ett delbetänkande avseende preskription och återreseförbud redovisas den 31 januari 2024.

Läs mer: 

Angiverilagen: 12 av 21 regioner säger nej

Uppsala protesterar mot angiveri av papperslösa

Academedias vd: ”Tänker inte uppmana angiveri”

Regeringen går vidare med plikt om att anmäla papperslösa

Skarp kritik från vården mot Tidöpartiernas angiverilag