Det florerar idéer om att utrikesfödda skulle ha lättare att beviljas försörjningsstöd, även kallat socialbidrag, bara för att de är utrikesfödda. Men det saknar stöd i forskningen, visar en ny studie.
– Om något så pekar det åt andra hållet, säger Klara Hussénius, forskare.
I en sluten grupp på Facebook skriver en tjej att hon vet personer som får en hyra på 7 900 kronor betald av socialtjänsten, men att hon själv inte beviljas det.
En man kommenterar: ”heter mohammed skulle jag tro”.
Hon förstår inte vad han syftar på. Därför förklarar en annan man i forumet:
”Det är en föreställning om att invandrare skulle ha någon slags gräddfil när det kommer till sånt här, vilket inte stämmer”, skriver han.
Och det har han helt rätt i. Nyligen publicerades en studie som visar att chansen att beviljas försörjningsstöd är lägre för en person som heter Mohammed jämfört med en person som heter Malin.
– Det har länge saknats forskning om det. Det här är den första kvantitativa studien i Sverige om etnisk diskriminering inom försörjningsstöd, säger Klara Hussénius, adjunkt vid Stockholms universitet som har genomfört studien inom ramen för sin doktorsavhandling.
Personer med arabiskklingande namn missgynnas
Studien består av flera delar och i tre av dem undersöks om socialsekreteraren påverkas av den sökandes etnicitet. Ungefär 1 000 socialsekreterare spridda över 43 socialkontor i Sverige deltog, bland annat samtliga stadsdelsförvaltningar i Malmö, Göteborg och Stockholm. De fick se fallbeskrivningar och besvara om stöd skulle beviljas eller inte. Ansökningarna och personernas situation var exakt likadana, men de sökande hade antingen svenskklingande namn eller arabiskklingande namn. När ansökningarna kom från personer med arabiskklingande namn var socialsekreterarna mindre benägna att bevilja ekonomiskt bistånd.
– Framför allt missgynnas män med arabiskklingande namn, jämfört med kvinnor med svenskklingande namn, säger Klara Hussénius.
En av ansökningarna handlade om en person som hade missbruksproblem. För den var chansen att få ekonomiskt bistånd dubbelt så hög om den sökande var en kvinna med svenskklingande namn, som om personen var en man med arabiskklingande namn.
Resultaten överensstämmer med studier om arbetsmarknaden, där det har undersökts vilka som har lättare att få komma på arbetsintervju och få jobb än andra. Även där går det att se liknande mönster, att just män med arabiskklingande namn inte blir kallade till intervju i lika hög grad som andra grupper, trots samma kvalifikationer.
Det finns också en annan studie om försörjningsstödet som tyder på att utrikesfödda missgynnas. I den undersöktes hur stora belopp som ensamstående mammor beviljas av socialtjänsten. Studien visar att ensamstående mammor generellt får lägre summor än de egentligen borde få, enligt riksnormen. Allra minst kompenseras utrikesfödda ensamstående mammor för sina underskott.
Generellt beviljas de visserligen högre belopp än svenskfödda, men de täcker inte alla kostnader eftersom de i lägre grad har inkomster från arbete eller socialförsäkringar.
– Ensamstående mödrar möter generellt sett större fattigdomsrisker än andra grupper, och utrikesfödda ensamstående mödrar är särskilt utsatta. Trots att de får större belopp så kompenserar inte beloppen lika mycket för deras ekonomiska svårigheter, som för de svenskfödda ensamstående mödrarna, säger Klara Hussénius.
Finns det några studier där utrikesfödda har lättare att få försörjningsstöd än svenskfödda?
– Nej. I andra länder finns ett fåtal studier där handläggare verkar ge mer bifall till vissa etniska minoriteter, utifrån kunskap om att flyktingar har sämre tillgångar, men jag kan inte se några sådana indikationer på det i Sverige. Om något pekar det åt andra hållet.
Vad tänker du om att det ibland påstås på sociala medier att utrikesfödda skulle ha lättare att beviljas pengar från socialtjänsten?
– Det finns en lång historia generellt sett av att misstänkliggöra fattiga människor som behöver samhällets stöd. De har alltid misstänkliggjorts och blivit betraktade som att de har dålig arbetsmoral. Traditionellt sett misstänkliggörs socialbidragstagare mer än andra. Sedan finns det också mycket forskning kring uppfattningar om vilka som anses förtjänta av välfärden. Invandrare betraktas ofta som mindre förtjänta oavsett hur mycket man än anstränger sig för att bidra till samhället. Tidigare har har idén om att alla ska få social trygghet haft starkt stöd i Sverige, men nu ser vi att fler vill begränsa tillgången till välfärden för invandrare. Den typen av attityder går ofta hand i hand med att invandrare upplevs och framställs som oförtjänta mottagare av stöd, säger Klara Hussénius och tillägger:
– Så det är inte så förvånande att det florerar sådana rykten. Men det saknas stöd i forskning.
Utrikesfödda överrepresenterade
Flera studier kommer dock fram till att utrikesfödda har större benägenhet att få ekonomiskt bistånd. Och i senaste Lägesrapporten från Socialstyrelsen framkommer att bland dem som får ekonomiskt bistånd under lång tid är två tredjedelar utrikesfödda, medan en tredjedel är svenskfödda.
Men orsaken till att utrikesfödda är överrepresenterade inom försörjningsstödet är helt enkelt att utrikesfödda generellt är fattigare – inte att handläggarna skulle gynna dessa grupper framför svenskfödda.
– Vi har jättestora skillnader på arbetsmarknaden som gör att vissa grupper av utrikesfödda har sämre tillgång till arbete och därmed till socialförsäkringarna och a-kassan. Behovet av försörjningsstöd är enormt mycket större, säger Klara Hussénius och tillägger:
– Försörjningsstödet är tänkt att vara det sista skyddsnätet. I verkligheten är det ett väldigt viktigt skyddsnät för stora grupper som inte har tillgång till de primära skyddsnäten.
Klara Hussénius vill betona att socialtjänsten inte är dålig, trots att det nu visar sig att det finns etnisk diskriminering. Hon menar att samma typ av diskriminering finns i samhället överlag.
– Socialtjänstens uppdrag är väldigt utmanande. Handläggarna har ansvar för att hantera de yttersta konsekvenserna av strukturell ojämlikhet, utan att kunna förändra orsakerna till problemen. De förväntas också att ge behövande människor stöd på lika villkor, men ska alltid ta individuella förhållanden i beaktande. Ska man ta risken för diskriminering på allvar måste man ge socialtjänsten resurser som motsvarar det stora ansvaret de har för viktiga samhällsfunktioner, säger hon.
Läs mer:
Socialtjänsten nekar allt för försörjningsstöd
Bidragstak riskerar drabba barnfamiljer: ”Herregud”
Kommun höjer försörjningsstödet till barnfamiljer: ”Bistra tider”
