Zoom

Protester sätter press i debatter om angiverilagen

En demonstration mot angiverilagen samlade människor i Fatbursparken i Stockholm den 10 september 2023.

Regeringen och SD:s anmälningsplikt, kallad angiverilagen av kritiker, har blivit en het fråga. Många kritiserar det kontroversiella förslaget, däribland fackförbund, organisationer och privatpersoner, och fler demonstrationer är att vänta. Majoriteten av landets regioner och oppositionen i riksdagen motsätter sig också förslaget.

Niels Paarup-Petersen är utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet. När jag får tag på honom i telefon arbetar han hemma med en förkylning, men planen är att han ska delta i en interpellation med rubriken Plikt att anmäla elever i skolan med migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) på fredagen, den 15 september.

Debatten handlar om en punkt i Tidöavtalet – att offentligt anställda ska bli skyldiga att anmäla papperslösa personer de kommer i kontakt med till polis eller Migrationsverket. Yrkesgrupper som kan omfattas är bland annat lärare, vårdpersonal och socialarbetare.

– Jag ställde frågan till skolminister Lotta Edholm (L) om hon har för avsikt att verka för att stoppa införandet av en plikt för skolpersonal att anmäla barn som lever i Sverige utan tillstånd? Jag vill veta var hon står, men liberalerna vill inte ta debatten. De gömmer sig bakom barnkonventionen och jag hoppas att de får rätt, säger riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen.

"Regeringen öppnar för att lärare och sjukvårdspersonal kan omfattas av anmälningsplikten
"Regeringen öppnar för att lärare och sjukvårdspersonal kan omfattas av anmälningsplikten. Den som inte anmäler ska nu dessutom utsättas för repressalier", skriver Paarup-Petersen. Foto: Johan Nilsson/TT

Demonstrationer och debatt

FN:s konvention om barnets rättigheter, vanligtvis kallad barnkonventionen, som blev lag i Sverige 2020, innebär bland annat att en myndighet som har med barn att göra måste beakta barnets bästa.

Barnkonventionen gäller i dag, men barn som går i skolan utvisas både med och utan sina familjer, konstaterar Niels Paarup-Petersen, som säger att han inte fått svar på hur barnkonventionen ska kunna utgöra ett hinder.

Som det står på Migrationsverkets webbplats: ”Barnkonventionen säger vilka rättigheter barn ska ha, men den bestämmer inte vem som kan få uppehållstillstånd i Sverige. De reglerna finns i andra lagar. Migrationsverket kan därför komma fram till att det bästa för barnet skulle vara att få uppehållstillstånd, men att det ändå inte finns utrymme för det enligt de lagar som gäller”.

I slutet av augusti presenterade Tidöpartierna ett tilläggsdirektiv till utredningen, som handlar om det som de kallar stärkt återvändandeverksamhet.

Söndagen den 10 september samlades ett par tusen människor i Stockholm för att demonstrera mot förslaget. Bakom protesten stod ett femtiotal organisationer och flera representanter för fackförbund var på talarlistan.

– Sedan 2020 är barnkonventionen lag. Det innebär att i alla beslut och åtgärder som rör barn ska deras bästa alltid beaktas och att alla barn som befinner sig i Sverige har samma rättigheter utan åtskillnad. Yttest ansvarig för det är statsministern och min uppmaning till Ulf Kristersson och hans regering är att backa från förslaget. Blotta tanken på ett angiverisystem är ett lågvattenmärke och strider mot grundläggande principer som vi i Sverige hittills betraktat som självklara, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för fackförbundet Sveriges lärare, och fortsätter:

– Lärares ansvar är att entydigt ta ställning för den individuella elevens rätt till utbildning, oavsett om den fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd eller inte. Det, mina vänner, är inte politik, det är lärarprofessionens ansvar.

Angrepp på demokratin

Mellan talen hördes människor i havet skandera: ”Den som flyr har inget val, ingen människa är illegal”. På plakaten stod budskap som ”Barnkonventionen måste gälla alla barn”, ”Riv Tidöavtalet” och ”Tack som fan för alla invandare”.

En annan talare var en av demonstrationens initiativtagare, Evelina Szamosi.

– Jag lever tack vare att människor en gång inte angav. Att de bröt mot lagarna och riskerade sina liv för att rädda min familj. Vänner och bekanta som gömde dem i sina bostäder. Doktorn som skrev ett falskt sjukintyg som räddade min farfars bror från att skickas till tvångsarbete, säger hon.

Hon förklarade att hon inte menar ”att det blir dödsstraff eller att förintelseläger ploppar upp imorgon om Sverige får en angiverilag”, men vill påminna om de små stegen som ledde till att Förintelsen, att nazisterna valdes i demokratiskt val, legitimerades av etablerade partier som började samarbeta och skulle “hålla nazisterna i schack”.

– Vi vet inte vart samhället är påväg, men vi vet vad som sker just nu. Sveriges regering genomför politik från ett parti med rötter i nazismen. De utreder SD:s krav på en lag som avhumaniserar människor, går emot tystnadsplikten och diskriminerar specifika folkgrupper från de grundläggande rättigheterna. Detta är ett steg i processen att angripa demokratin och splittra samhället.

Söndagen den 17 september planerar organisationer en demonstration mot angiverilagen i Göteborg och den 24 september i Malmö.

Christian Carlsson (KD) och Fredrik Malm (L) deltog på en pressträff den 31 augusti 2023 där Tidö-partierna presenterade ett antal åtgärder för att ”stärka återvändandearbetet”
Christian Carlsson (KD) och Fredrik Malm (L) deltog på en pressträff den 31 augusti 2023 där Tidö-partierna presenterade ett antal åtgärder för att ”stärka återvändandearbetet”. Foto: Jessica Gow/TT

Olika budskap från partierna

Även i riksdagen diskuteras frågan. I dag kommer såväl Niels Paarup-Petersen som riksdagsledamöterna Karin Rågsjö (V) och Annika Hirvonen (MP) delta i interpellationsdebatter om anmälningsplikt i sjukvård och skola.

– Många barn tänker på lärare som någon som tar hand om, utbildar och skyddar dem, men ska de också ha i uppgift att anmäla barn och bidra till att de får lämna landet, det ändrar hela premissen både för barnet och läraren. Detsamma gäller till exempel inom sjukvården, säger Niels Paarup-Petersen.

I Tidöavtalet står att det ”kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården”.

Fyra moderata riksdagsledamöter gav i en debattartikel i Expressen den 25 augusti 2023 bilden att lärare ska inkluderas i regeringens anmälningsplikt, medan Liberalernas utbildningspolitiske talesperson Fredrik Malm svarade den 28 augusti att lärare inte ska inkluderas.

Han skrev bland annat att barnkonventionen är lag i Sverige och att i den fastslås barns rätt till skolgång.

”Det här är en svår fråga och kräver noga överväganden, därför har vi enats om att en utredare är bäst lämpad att titta på vilka undantag som denna nya modell kan ha”, skrev han i debattartikeln.

Till Ledarpodden uppgav han att han inte hoppas förslaget blir verklighet.

–  Vi har sedan drygt tio år en ordning i Sverige där vi tillerkänner varje person under 18 är som bor här rätten till utbildning och det gäller öven papperslösa. Det blir lite ologiskt om Sverige säger att du har rätt att gå i skolan även om dina föräldrar inte har uppehållstillstånd, men din lärare blir skyldig att rapportera dig till polisen, säger han.

Även andra liberala företrädare, som Jan Jönsson, gruppledare i Stockholms stad, och Axel Darvik, gruppledare i Göteborg, har varit kritiska.

SD: Finns inga undantag

– För mig finns inga undantag. Det är alldeles uppenbart så att har vi kommit överens om att det ska gälla offentliganställda, så ska det gälla offentliganställda, sa Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i en intervju i Dagens Nyheter.

Malmer Stenergard (M) uppgav i ett skriftligt svar till Paarup-Petersen: ”För att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda kan vissa situationer behöva undantas från informationsplikten. Det ingår i utredarens uppdrag att bedöma vilka situationer som ska inkluderas och vilka som eventuellt ska undantas”.

Nils Paarup-Petersen är fortsatt kritisk:

– Jag tror också att i ett större perspektiv, som även Billström sagt, att ett sådant förslag är dåligt för ett samhälle. Något som står ut med oss i Norden är att vi har hög tillit till samhället och till varandra, men ett sådant förslag kommer att påverka detta, säger han.

När SD för flera år sedan föreslog en plikt att anmäla papperslösa till polisen tog Tobias Billström, Moderaternas dåvarande gruppledare i riksdagen, avstånd från ”ett angiverisystem, som vi förknippar med länder som Östtyskland eller Nordkorea eller andra auktoritära stater”.

– Vi har en utmaning med att personer som fått nej på sin asylansökan väljer att stanna, och även om vi måste göra något åt det finns det inte skäl att ta till alla tänkbara medel. Låt oss se om vi kan ändra på det genom att staten och myndigheter kan utbyta mer information, säger Niels Paarup-Petersen.

Utredningen ska presenteras om ett år, den 30 september 2024.

– Det är klart att det har betydelse att människor visar vad de tycker. Personer i L, M och KD hör och kanske i vissa fall sympatiserar med det. Men nu har de tre partierna gått med på utredningen och SD kommer att ta väldigt högt betalt för att göra undantag, säger han.

Syre sökte Fredrik Malm för intervju men han hänvisar till tidigare uttalanden.

Läs mer:

Leo Rudberg: ”Angiverilagen handlar om liv och död”

Angiverilag utreds – ”Kommer få se stora protester

Skarp kritik från vården mot Tidöpartiernas angiverilag

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV