Klimatkrisen hotar att skapa en systemkollaps. Därför behöver ekonomin förändras i grunden. En del hävdar att basinkomst vore lösningen. Andra ser hellre att pengarna från exempelvis nya miljöskatter omfördelas till att finansiera samhällets gemensamma behov som gratis kollektivtrafik och bostäder.
Vetenskapen är entydig. Klimatkrisen hotar vår civilisation och livet på jorden som vi känner det. Därför behöver hela ekonomin göras om med högre miljöskatter, minskat fokus på ekonomisk tillväxt och ökat intresse för välbefinnande, uppger bland annat forskaren Johan Rockström.
I ett sådant nytt ekonomiskt system borde basinkomst vara en del av lösningen, anser vissa.
– Med basinkomst och arbetstidsförkortning får vi ett samhälle med mycket högre livskvalitet där vi lever inom planetens gränser, säger Gunnar Brundin, talesperson för Partiet Vändpunkt.
Partiet tänker sig att samma summa pengar delas ut till alla – helt utan krav på motprestation. Samtidigt delfinansieras basinkomsten genom att beskatta hög- och medelinkomsttagare så att medborgarlönen aldrig landar i de rikare personernas fickor.
Men det är inte alla som tror att en sådan universell basinkomst vore lösningen. Den globala sammanslutningen av fackföreningar Public Services International (PSI) lyfter i en rapport risken för att finansieringen av en basinkomst skulle tränga undan hållbara satsningar som behövs för hela samhället.
”I stället skapas en framtida utveckling som främjar varufiering snarare än frigörelse. Det kan hjälpa till att förklara varför UBI (universell basinkomst reds. anm) har lockat till sig stöd från Silicon Valley-magnaterna, som är mer intresserade av att försvara konsumentkapitalismen än att ta itu med fattigdom och ojämlikhet,” skriver Anne Coote, medförfattare till rapporten Universal basic income: A union perspective.
Den summa som skulle behövas för att finansiera en universell basinkomst borde i stället läggas på att förbättra det nuvarande sociala skyddsnätet och utveckla universella bastjänster, anser hon. Universella bastjänster handlar om att samhället inte bara ska subventionera hälsovård och skola, utan även ge folk exempelvis kollektivtrafik, boende och information gratis.
Och att införa den typen av bastjänster har faktiskt större stöd i Sverige än basinkomst, konstaterar forskaren Max Koch. Han har undersökt populariteten av olika ekonomiska reformer som skulle kunna bidra till att ekonomin hålls inom planetens gränser. Nästan hälften av svenskarna stödjer bastjänster till skillnad från bara 17,6 procent som vill ha en basinkomst, vilket Syre rapporterat om tidigare.
Ett annat argument mot en universell basinkomst är att den riskerar att leda till ökad konsumtion, vilket är dåligt för klimatet, betonar den finska forskaren Heikki Hiilamo. Att dela ut pengar till en hel befolkning brukar annars vara ett sätt för att öka tillväxten och få i gång ekonomin, något som användes på många håll i världen under pandemin.
Men Johan Rockström förespråkar istället en sorts medborgarfonder som bara skulle gå till dem med lägst inkomster. I boken ”En jord för alla – Ett manifest för mänsklighetens överlevnad” föreslår han och andra forskare att öka beskattningen på de tio rikaste procenten, eftersom de släpper ut mest koldioxid av alla.
Dessutom vill forskarna att alla koldioxidutsläpp ska beskattas utifrån den skada de verkligen orsakar när det gäller till exempel hälsoproblem och förändringar i ekosystemen. Om priset på utsläpp skulle skulle beräknas på det viset skulle ett ton koldioxid kosta 2 237 kronor. Skulle all den koldioxid som släpps ut beskattas skulle det räcka till 10 procent av världens BNP. Alla dessa skatteintäkter skulle sedan kunna delas ut till dem med lägst inkomster.
Johan Rockström gissar att det inte skulle öka koldioxidutsläppen.
– Kommer hushållen lägga de pengarna på att resa mer och konsumera mer fossil energi? Jag tror inte det, eftersom prissättningen då gjort all fossil energi så dyr att incitamenten försvinner, säger han till Dagens ETC.
Läs mer:
Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna
