Det är inte säkert att basinkomst, även kallat medborgarlön, skulle vara bra för klimatet. Istället borde deltagarinkomst införas. Det anser Heikki Hiilamo, professor i socialpolitik.
– Vi borde fokusera mer på sociala relationer och omvårdnad, säger han.
Men han möter mothugg av andra som forskar om basinkomst.
I onsdags genomfördes den sista dagen på den stora konferensen om basinkomst i Brisbane, Australien, som arrangerades av nätverket Bien, Basic income earth network.
Basinkomst går ut på att alla inom ett geografiskt område skulle få en summa pengar, utan att behöva arbeta eller göra något annat för att få utbetalningen.
Men under ett av konferensens sista seminarier kritiseras basinkomst av Heikki Hiilamo, professor i socialpolitik och anställd på statliga Institutet för hälsa och välfärd i Finland.
Finland är känt för sitt stora försök med medborgarlön år 2017-2018. Men Heikki Hiilamo tycks inte ha varit inblandad i studien. Istället pratar han om sin nya bok som tar upp ett alternativ till basinkomst – en deltagarinkomst.
En deltagarinkomst går ut på att inkomsten enbart delas ut till dem i befolkningen som bidrar till samhället, till exempel genom att jobba volontärt.
Det skulle kunna vara ett sätt att ställa om samhället till att bli mer socialt och ekologiskt hållbart, anser Heikki Hiilamo.
Basinkomst behöver inte vara bra för klimatet
Dagens välfärdsstat förlitar sig på ekonomisk tillväxt, vilket leder till ökade utsläpp. Även om det skulle gå att skapa en ”grön tillväxt”, som alltså inte leder till koldioxidutsläpp, skulle en sådan utveckling gå för långsamt för att undvika en förvärrad klimatkris, anser Heikki Hiilamo.
Därför behövs ekosociala välfärdsstater som fokuserar på välbefinnande och omvårdnad istället för produktivitet och ekonomisk tillväxt.
– Loving, doing, being, säger Heikki Hiilamo under seminariet.
Vissa anser att basinkomst skulle kunna vara en del i en sådan omställning. Men det ifrågasätter Heikki Hiilamo. En orsak är att basinkomsten enbart handlar om pengar.
– Basinkomsten stärker därmed pengarnas roll i vardagen, privatiserar konsumtionen och lämnar de sociala relationerna orörda, säger Heikki Hiilamo.
Universell basinkomst leder inte per automatik till att människor går ned i tid från de jobb som utarmar planeten, och i stället börjar ägna sig åt mer hållbara aktiviteter. Snarare finns risk för att en universell basinkomst leder till ökad konsumtion när människor får mer pengar i plånboken, vilket leder till ökade koldioxidutsläpp som förvärrar klimatkrisen, menar han.
Inget socialt stöd med basinkomst
En annan kritik mot basinkomst handlar om socialt arbete. Om bara en basinkomst skulle delas ut till människor finns risk för att långtidssjuka och långtidsarbetslösa lämnas därhän av samhället, trots att många skulle behöva hjälp att få en meningsfull vardag.
Det finns en risk att det sociala arbete som exempelvis socialtjänsten genomför bara skulle ses som en administrativ kostnad och därmed prioriteras bort om universell basinkomst infördes, anser Heikki Hiilamo.
Han lyfter även att välfärdsstaten bygger på solidaritet, vilket i sin tur kräver ömsesidighet och tillit, och att detta är vad som håller staten samman. Att ha ett system med universell basinkomst skulle riskera att sammanhållningen urholkas, uppger Heikki Hiilamo.
Han nämner också att en deltagarinkomst vore mer realistisk än en basinkomst, som har lågt stöd i Finland. Bara 20-33 procent av befolkningen tycker att det vore en bra idé med någon form av basinkomstmodell, medan hela 78 procent välkomnar en deltagarinkomst.
Så tänker sig Hiilamo deltagarinkomsten
Det finns olika idéer om hur en deltagarinkomst skulle kunna se ut. Heikki Hiilamo tänker sig att den inte ska delas ut till alla i befolkningen, utan enbart till låginkomsttagare.
Ett krav skulle dock vara att de engagerar sig i aktiviteter som vore bra för sociala relationer eller ekologin. Till skillnad från dagens arbetsmarknadsåtgärder skulle deltagarna själva vara med och bestämma vilka aktiviteter som skulle räknas.
En annan skillnad mot dagens arbetsmarknadsåtgärder skulle vara att deltagarna inte skulle bli av med sin grundläggande inkomst om de avstod aktiviteten. Deltagarinkomsten skulle istället bara fungera som en morot. De som inte orkar eller kan aktivera sig lämnas inte utan inkomst, utan de ska alltid ha rätt till en annan inkomst som tillfredsställer deras grundläggande behov, typ försörjningsstöd. Deltagarinkomsten skulle enbart bli som grädde på moset, anser Heikki Hiilamo.
Deltagarinkomsten skulle bara delas ut för aktiviteter som inte slår undan riktiga jobb. Det kanske kan handla om att umgås, språkkurser och utbildningar som utvecklar individerna eller tjänster som är bra för naturen, men som ingen vill betala för i dagens samhälle. Till skillnad från dagens arbetsmarknadsåtgärder skulle pengen inte heller vara tidsbegränsad, utan delas ut så länge personen behöver den.
Heikki Hiilamo lyfter att låginkomsttagare kommer få det allt tuffare att hitta jobb i takt med klimatkrisen och att allt fler arbetsuppgifter automatiseras.
En deltagarinkomst skulle bidra till att människor blev mer motiverade att utveckla sig själva och på så sätt kanske kunna hitta ett nya jobb i framtiden, menar Heikki Hiilamo.
Kritik mot deltagarinkomsten
Det är dock inte alla som håller med om att deltagarinkomst vore bättre än universell basinkomst.
Mest kritisk är Jorge Pinto, forskare vid Universidade do Minho i Portugal, som liksom alla närvarande deltar via en webblänk under seminariet.
– En deltagarinkomst skulle bevara status quo, säger han.
Jorge Pinto anser att deltagarinkomsten är för lik dagens arbetsmarknadsåtgärder eftersom den fokuserar på aktivering, och därför skulle den inte göra någon större skillnad mot nuvarande system. Dessutom skulle den gynna dem som mår bäst och som kan bevisa att de har deltagit i aktiviteter.
En deltagarinkomst skulle också leda till att meningslösa jobb skulle finnas kvar, anser Jorge Pinto.
Bland basinkomstförespråkarna finns en idé om att en hög basinkomst skulle leda till att folk sade nej till ”skitjobb”, eftersom de ändå hade tillräckligt med pengar för att överleva, och att denna typ av jobb därmed skulle försvinna eftersom arbetsgivaren skulle tvingas förbättra villkoren.
– Jag är rädd att en deltagarinkomst skulle bevara dessa skitjobb, säger Jorge Pinto.
Han ifrågasätter också tanken på att över huvud taget behöva aktivera sig.
– Vad är att göra ingenting? säger han och tar upp regissören till filmen ”Bläckfisken och jag” som ett exempel.
– I flera år satt han i sitt hus och gjorde ingenting. Efter det gjorde han denna film och vann en Oscar, säger Jorge Pinto.
Samtidigt håller han med Heikki Hiilamo om att basinkomst i sig inte är den enda lösningen, utan att det även behövs exempelvis kortare arbetstid och mer beskattning på rikedomar för att komma till rätta med klimatkrisen.
Milena Buchs, professor i hållbar välfärd på University of Leeds i Storbritannien, hyllar Heikki Hiilamos bok, men framför samtidigt annan kritik mot deltagarinkomsten. Den handlar om svårigheterna att definiera vilka aktiviteter som borde räknas för att få pengarna.
– Mycket som betraktas som sysslolöshet är nyttigt ur ett socialt eller ekologiskt perspektiv och borde uppmuntras, säger hon.
Milena Buchs lyfter också att den bristande motivationen till att delta i samhället antagligen skulle minska om människor känner sig mindre exkluderade och hade högre inkomster.
Samtidigt välkomnar hon boken och betonar att vi behöver just denna typ av debatter för att tänka nytt kring välfärdsstaten, både hur vi ska anpassa den till klimatkrisen och till förändringarna på arbetsmarknaden.
– Universell basinkomst räcker inte. Vi behöver mer radikala förändringar i det ekonomiska systemet, säger hon.
Mary Murphy, professor i sociologi på Maynooth University, Irland, säger sig också uppskatta boken om deltagarinkomst eftersom den bidrar till fler nya tankar om hur välfärdsstaten skulle kunna omformas. Ett sådant exempel är försöket med basinkomst för kulturarbetare som just nu pågår på Irland, anser hon.
– Frön från framtiden börjar växa och nya idéeer om välfärden tänds, vilket är väldigt fint, säger Mary Murphy.
Heikki Hiilamos bok om deltagarinkomst finns att ladda ned gratis som PDF här.
Läs mer:
Därför kan basinkomst vara bra för klimatet
Risk för att basinkomst gör fler till gig-jobbare
Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna
Intressanta utvecklingen: Här kan basinkomst testas i Sverige
