Zoom

Därför kan basinkomst vara bra för klimatet

Jordens resurser kan ta slut, och det är dessutom skadligt för klimatet att använda för mycket.

Samhället behöver anpassas till naturens gränser. Ett sätt kan vara att införa en basinkomst, även kallat medborgarlön. Ett annat kan vara att utöka välfärdsstaten med så kallade bastjänster. Det senare stöds av nästan hälften av svenskarna, enligt forskaren Max Koch, som undersökt  befolkningens åsikter om ekonomiska reformer som skulle gynna klimatet.

Världens människor kommer utsättas för ”oändligt lidande på grund av klimatkrisen” om inte stora förändringar sker i det globala samhället, varnade 11 000 forskare i en vetenskaplig artikel för två år sedan. Och situationen har knappast förbättrats sedan dess.

Forskarna uppmanar världens regeringar att bland annat sluta ha ökad BNP som ekonomiskt mål. Samma utgångspunkt har även Max Koch, professor på socialhögskolan vid Lunds universitet.

– Det finns väldigt lite empirisk evidens som visar att tillväxt fungerar med ett hållbart samhälle. Vi skulle istället behöva en samhällsomvandling så att vi respekterar de planetära gränserna, säger han.

Samtidigt är det ingen som vill återgå till att leva som på stenåldern, utan istället behövs ekonomiska modeller som kombinerar välfärdsstaten med hållbarhet.

Många har en bild av att socialdemokratiska länder skulle vara mer hållbara än länder med liberala styren, bland annat för att staten har mer makt. Men socialdemokratiska länder har inte lägre ekologiska fotavtryck eller släpper ut mindre koldioxid än mer liberalt styrda länder. Det beror på att tillväxten är den största faktorn. Ju högre BNP-tillväxt per capita – desto sämre för miljön, uppger Max Koch i en vetenskaplig artikel som publicerades nu i höst.

”Hade alla världens invånare haft liknande livsstilar som vi i västvärlden hade jorden hamnat i en klimatkris långt tidigare,” står det i artikeln.

Så fungerar doughnutmodellen

Max Koch menar, tillsammans med andra forskare, att världens regeringar därför behöver undersöka nya reformer som gör att ekonomierna hålls inom vad jorden klarar av.

En alternativ ekonomisk modell som fått stor spridning under senare år är den så kallade doughnutmodellen, där doughnut syftar på en munk, alltså bakverket med det runda hålet i mitten. Modellen lanserades av Oxfordekonomen Kate Raworth år 2012, och har beskrivits som ett genombrott för hur man ska kunna tänka kring hållbarhet i ekonomin.

Den yttre delen av munken illustrerar den yttre gräns som vi människor kan konsumera utan att jordens resurser tar slut. Men om det bara sker restriktioner för konsumtionen är risken stor för konflikter. Därför behövs också åtgärder som gör att de grundläggande behoven tillfredsställs, som vatten, mat, boende, vård och utbildning. Dessa behov utgör den inre cirkeln. Kvar för politikerna att spela med när det gäller politiska reformer är den deg som utgör själva kakan.

Men för att bygga upp en sådan modell behöver politikerna identifiera vilka övre och undre gränser som befolkningen skulle vara okej med.

En övre gräns för att hålla sig inom jordens gränser skulle till exempel kunna vara att införa ett inkomsttak. Det skulle innebära att personer inte får tjäna mer än en viss summa, resten av pengarna skulle gå till staten, som skulle kunna finansiera ekologiska eller sociala reformer med pengarna.

– Det är viktigt att göra något åt de rika. De rikaste är det stora problemet, särskilt de rikaste en procenten har ett otroligt stort ekologiskt fotavtryck, säger Max Koch.

En fjärdedel vill att ingen ska tjäna mer än 1,5 miljoner

Nyligen gjorde han en undersökning som 1 500 svenskar deltog i, där han bland annat ställde frågan om att införa ett tak för inkomster på över 1,5 miljoner per år. Den visar att nästan en fjärdedel av svenskarna är positiva till ett sådant inkomsttak. Dessutom känner 14 procent inte till idén eller vet vad de skulle tycka om den, vilket innebär att reformen skulle kunna få större genomslag om fler fick nys om den, menar Max Koch.

– Med tanke på att ingen diskuterar ett inkomsttak i Sverige och inget parti driver frågan är 24,8 procent som är positiva till det kanske inte så dåligt, säger han.

Max Koch, professor på socialhögskolan vid Lunds universitet, har bland annat gjort tre undersökningar om svenskarnas attityder till olika ekonomiska reformer som skulle kunna gynna klimatet
Max Koch, professor på socialhögskolan vid Lunds universitet, har bland annat gjort tre undersökningar om svenskarnas attityder till olika ekonomiska reformer som skulle kunna gynna klimatet. En studie bestod av gruppintervjuer med 84 personer. Två var opinionsundersökningar, varav den senaste inte ännu är publicerad i någon vetenskaplig tidskrift. Foto: Privat

Ännu större genomslag får idén om en förmögenhetsskatt. 42,5 procent är positiva till en skatt på förmögenhet, vilket är intressant, menar Max Koch, eftersom förmögenhetsskatten togs bort för inte allt för länge sedan. Samtidigt är visserligen lika många emot att återinföra förmögenhetsskatten.

Basinkomst eller bastjänster

När det gäller de undre gränserna – de lägsta nivåer som behövs för att samhället ska bli socialt hållbart – finns det olika politiska reformer. En är basinkomst, även kallat medborgarlön, där människor får en summa pengar som ska räcka till att tillfredsställa ens grundläggande behov.

I många andra länder är idén om basinkomst populär. Men inte i Sverige. Enligt Max Kochs opinionsundersökning är det bara 17,6 procent som vill införa basinkomst. En annan studie som genomfördes samma år av SOM-institutet visar att 28 procent av svenskarna är positiva till basinkomst. Att det är lite skillnad mellan studierna tror Max Koch kan bero på att många som svarade på hans undersökning råkade vara äldre, högutbildade och hade högre inkomst än gemene man i Sverige.

– Arbetslinjen är betydligt starkare här än i samhällsdiskussionen i andra länder. Här finns en tanke om att man måste jobba för att kunna bidra till samhället, säger Max Koch.

Något som däremot är mer populärt i Sverige är bastjänster. De går att se som en fortsättning på dagens välfärdssystem. I dag subventioneras ju bland annat skola, barnomsorg och sjukvård, men i detta förslag skulle subventionerna utökas till fler områden och kunna vara helt kostnadsfria.

– Det finns en bred uppfattning om att du ska ha tillgång till hälsosystemet oberoende av inkomst, att du ska ha gratis tillgång till internet och till elektricitet, säger Max Koch.

Hela 40-50 procent av den svenska befolkningen skulle vilja att välfärdssystemet byggdes ut med bastjänster som var gratis, enligt en opinionsundersökning som Max Koch genomförde i år och som ännu inte har publicerats i någon vetenskaplig tidskrift. I varje fall när det gäller vatten, elektricitet, internet och kollektivtrafik. Att däremot få boende gratis eller en matkorg med närproducerade ekologiska varor är intresset något svalare för. 32,6 procent tycker att gratis boende vore en bra idé och 26 procent var positiva till en matkorg.

Max Koch hypotes är att i socialdemokratiska samhällen där stödet för välfärdssystemet är starkt, och där misstron mot basinkomst är stor, skulle politikerna vinna på att införa bastjänster.

Regelrätt basinkomst skulle å andra sidan kunna införas som en undre gräns i mer liberala länder, där fler är positiva till basinkomst.

Tänker du att ett inkomsttak eller beskattningen av de rika skulle kunna användas för att finansiera en basinkomst?

– Absolut, självklart! Vi måste göra något åt de rika, säger Max Koch.

”Regeringen borde kunna vara djärvare”

En annan ekonomisk reform som skulle passa in i doughnut-modellen är arbetstidsförkortning. Den skulle kunna fungera både som ett sätt att minska konsumtionen, eftersom folk kanske börjar värdera annat i livet om de får mer fritid. Dessutom skulle troligtvis människor bli mer nöjda med restriktioner i konsumtionen om de hade mer tid till återhämtning.

Arbetstidsförkortning är den populäraste reformen av alla i Max Kochs opinionsundersökning. Hela 51,6 procent är för detta. Det sammanfaller med de siffror som SOM-institutet fick när de frågade befolkningen om sex timmars arbetsdag.

”Det relativt höga stödet för förmögenhetsskatt och arbetstidsförkortning tyder på att regeringarna i socialdemokratiska länder, som Sverige, borde kunna vara djärvare när det gäller att införa socialekologiska reformer,” skriver Max Koch.

Han efterfrågar att Sverige och andra länder genomför medborgarforum för att diskutera vilka reformer som befolkningen skulle vara okej med att genomföra. Sådana medborgarförsamlingar har exempelvis genomförts i Frankrike med lyckade resultat.

Samtidigt behöver de olika reformerna ses som en del av ett sammanhang, för att förstå hur de interagerar med varandra.

”Politiskt är det nödvändigt att inte bara studera och diskutera enskilda reformförslag utan också utveckla modeller för hur dessa kan förstärka varandra i en ny kraftfull cirkel av reformer”, skriver Max Koch.

Läs mer:

Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna

Fler svenskar är positiva till basinkomst

Över hälften av svenskarna är positiva till sex timmars arbetsdag

Inkomsttak

Positiva: 24,8 procent. Emot: 61,1 procent. Har inte bestämt sig: 14,1.

Förmögenhetsskatt

Positiva: 42,5 procent. Emot: 42,7 procent. Har inte bestämt sig: 14,8

Basinkomst

Positiva: 17,6 procent. Emot: 71,1 procent. Har inte bestämt sig: 11,3.

Arbetstidsförkortning

Positiva: 51,6 procent. Emot: 31,4 procent. Har inte bestämt sig: 17,0.

Köttskatt

Positiva: 30,3 procent. Emot: 52,7 procent. Har inte bestämt sig: 17,1.

Opinionsundersökningen skickades ut år 2020 till 5 000 personer varav drygt 1 500 svarade. När liknande frågor ställdes i början av 2021 var det något fler som ville ha basinkomst – 20 procent.