Zoom

Här har studier om basinkomst gett effekt på politiken

Studier om basinkomst har bland annat påverkat Amsterdam till att förändra reglerna för sitt försörjningsstöd.

Det näst största partiet i Nederländerna vill införa en form av basinkomst. Orsaken är positiva resultat från studier. Men det är ingen självklarhet att studier om basinkomst leder till politiska förändringar. 
– Studier borde bli som ett nav för organisering, säger forskaren Stephen Nuñez, under en diskussion om basinkomst i Finland, Nederländerna, Skottland, Brasilien och USA.

I Finland genomfördes en stor basinkomststudie som blev uppmärksammad över hela världen. Men sedan dog intresset för basinkomst i landet.

I Skottland – å andra sidan – genomfördes aldrig någon studie, bara en förberedande rapport, men där har den folkliga opinionen ändå vuxit mycket för basinkomst.

Samtidigt har städer i Brasilien infört basinkomst, helt utan att ha bevis för att basinkomst skulle vara bra.

Varför ser det så olika ut? Den frågan diskuterar flera forskare under den årliga konferens om basinkomst, som anordnas av Bien, basic income earth network i höstas.

Femke Roosma, forskare vid Tilburg universitetet i Nederländerna, var en av paneldeltagarna.

– Jag ser basinkomst som ett sätt att förändra systemet inifrån, säger hon.

De nederländska studierna hade effekt

Under 2017-2019 genomfördes basinkomstliknande projekt i flera kommuner i Nederländerna. Syftet var att undersöka vad som hände om kraven inom det befintliga försörjningsstödet lättades upp.

Folk tilläts ha ökade inkomster utöver försörjningsstödet om de fick extrajobb och en del krav för att beviljas bidraget togs bort, till exempel när det gällde krav på att söka arbete.

Ingen av kommunerna har därefter infört basinkomst, och flera av lokalpolitikerna har hela tiden värjt sig mot att använda begreppet basinkomst i pilotprojekten.

Men Femke Roosma anser ändå att studierna har haft politisk effekt. Orsaken är att fler partier numera driver frågan om basinkomst eller basinkomstliknande reformer.

Socialliberala D66 som är det näst största partiet i landet lade år 2020 in negativ inkomstskatt i sitt partiprogram, vilket anses vara en form av basinkomst. Dessutom vill D66 politiker i Haag att basinkomstprojekt ska genomföras i staden.

Samtidigt driver miljöpartistiska Grön vänster frågan om basinkomst än mer aktivt än tidigare.

Förutom att vara forskare och studera basinkomst är Femke Roosma även kommunpolitiker i Amsterdam för Grön vänster
Förutom att vara forskare och studera basinkomst är Femke Roosma även kommunpolitiker i Amsterdam för Grön vänster. Foto: Skärmdump från Biens seminarium

En annan effekt är experimenten har lett till lättnader inom försörjningsstödet på en del håll. I Amsterdam tillåts folk med försörjningsstöd öka sina inkomster om de får ett extrajobb.

Dessutom har regeringspartierna kommit överens om att införa en lagändring där extrainkomster tillåts, och att lagen ska utgå från ”förtroende”.

”Uttalandet (…) att (…)  jobba utifrån ”förtroende” kan vara den största segern för dem som förespråkar ett nytt synsätt på social trygghet, skriver Femke Roosma i sin studie om ämnet.

Under konferensen påpekar Femke Roosma dock att förbättringarna i det nuvarande systemet paradoxalt nog skulle kunna leda till ett minskat intresse för universell basinkomst, eftersom det då finns minskat behov av en basinkomstreform. Hon är inte heller säker på att D66 kommer ha negativ inkomstskatt som högsta prioritet i framtida regeringsförhandlingar.

– Jag är dock inte hundra procent säker på hur stor genomslag dessa förslag kommer att få när de och De gröna sedan bildar koalitioner, säger Femke Roosma.

Minskat intresse i Finland

Forskningen i Finland har istället lett till att intresset för basinkomst har kylts ned. Där genomförde regeringen år 2017-2019 en stor studie om basinkomst. Det var första gången någonsin som basinkomst studerades nationellt och nyheten spred sig som en löpeld över hela världen.

Men hemma i Finland var intresse lägre. Den finska basinkomststudien ledde varken till att bilda politisk opinion eller förändringar i det sociala stödsystemet.

Regeringen har uppgett att orsaken till att de lade ned idén om basinkomst berodde på att färre än väntat kom ut i arbetslivet.

Men Heikki Hiilamo, professor i socialpolitik, ifrågasätter hur intresserade politikerna egentligen var av basinkomst. Mitt under pågående experiment infördes nämligen en ny sorts aktiveringsmodell med ökade krav på att folk skulle arbeta, och som alltså var raka motsatsen till universell basinkomst.

– Det gör att det bara finns giltiga resultat från studiens första år. Regeringen var inte så intresserad av vad som skulle hända med pilotstudien. Det fanns inget dedikerat åtagande att verkligen införa basinkomst, säger Heikki Hiilamo under Biens konferens.

Professorn Heikki Hiilamo, som pratade om den finska studien om basinkomst, deltog digitalt på Biens konferens som genomfördes i Brisbane, Australien, i år
Professorn Heikki Hiilamo, som pratade om den finska studien om basinkomst, deltog digitalt på Biens konferens som genomfördes i Brisbane, Australien, i år. Foto: Skärmdump

En orsak till det minskade intresset för basinkomst kan vara att finska Centerpartiets väljarbas har förändrats. Tidigare var deras väljare främst lantbrukare som var intresserade av basinkomst eftersom de har ojämna inkomster, men numera har partiet större stöd bland lönearbetare. Samtidigt var De gröna inte beredda att under förhandlingarna kompromissa med sina andra politiska mål till förmån för basinkomst.

Samtidigt fortsätter diskussionen om basinkomst i Finland. Just nu utreder en kommitté hur det sociala skyddsnätet ska kunna omformas i landet, och basinkomst kommer tas upp i deras slutgiltiga rapport som ska ges ut i början av 2023.

Men att kommittén skulle föreslå basinkomst är mindre troligt, menar Heikki Hiilamo. Detta eftersom kommitténs första utkast tyder på att det finns förslag om att stärka villkoren för att få försörjningsstöd, snarare än att minska dem, skriver han i sin studie.

Basinkomst i Brasilien

I Brasilien, å andra sidan, finns städer som har infört basinkomst eller basinkomstliknande stöd helt utan grund i forskning.

– Politiken och debatten om basinkomst har inte varit smidigt strukturerad, och inte alls baserad på vetenskapliga bevis. Det är verkligen en enda röra, säger Fabio Waltenberg, docent i ekonomi vid Universidade Federal Fluminense.

Både städerna Maricá och Nitterói har infört basinkomst eller basinkomstliknande stöd för de allra fattigaste, vilket Syre skrivit om tidigare. Främsta syftet har hela tiden varit att minska fattigdomen.

– Det är politik, inte experiment, säger Fabio Waltenberg.

Det kan vara strategiskt smart att inte använda sig av ordet basinkomst, då det kan uppfattas som laddat, anser Fabio Waltenberg, forskare i Brasilien
Det kan vara strategiskt smart att inte använda sig av ordet basinkomst, då det kan uppfattas som laddat, anser Fabio Waltenberg, forskare i Brasilien. Både Maricá eller Niterói har valt att kalla sina kontantstöd för andra ord. Foto: Privat

Inte heller i Skottland har något basinkomstprojekt genomförts, ändå har intresset för basinkomst ökat hos befolkningen. Orsaken tros vara en förberedande rapport som undersökte möjligheten att genomföra en pilot i Skottland.

Rapportförfattarna föreslog ett konkret upplägg med bland annat hur stora summor som skulle delas ut. Men den konservativa regeringen var negativa till idén och en pilotstudie genomfördes aldrig. Trots detta finns det alltså ett nyvaknat intresse för basinkomst hos befolkningen.

– Det är viktigt med folkligt stöd, det kan fungera som en drivkraft, säger Femke Roosma.

”Ett nav för organisering”

I USA pågår däremot väldigt många pilotstudier, vilket Syre skrivit om tidigare.

– Utifrån ett vetenskapligt perspektiv är experimenten i USA inte så intressanta. Två grupper delas upp, den ena får pengar, den andra inte. Sedan frågar sig forskarna om de som får pengar mår bättre. Resultatet blir uppenbarligen ja, säger Stephen Nuñez, forskare vid Jain family institute i USA.

Dålig designade studier till trots finns det tendenser till att basinkomstpiloterna börjar påverka opinionen. Fler börjar känna till idén om ovillkorade kontantstöd, och känner sig bekväma med tanken, uppger han.

– Men bara för att det finns ett stort folkligt stöd för basinkomst är det inte säkert att det införs, särskilt om det samtidigt finns små välorganiserade grupper som är emot en sådan reform, säger Stephen Nuñez.

För att studier om basinkomst verkligen ska få effekt på politiken efterfrågar han organisering.

– Pilotstudier borde bli som ett nav för organisering, och i USA ser vi inte så mycket av det. Forskarna är bra på att kommunicera positiva resultat från studierna, men det räcker inte. Det behövs utvecklas så att deltagarna i basinkomstpiloterna faktiskt organiseras för att driva frågan om basinkomst vidare, säger Stephen Nuñez.

Svårare att få genomslag i välfärdsstater

Att det är skillnader mellan hur stor politisk påverkan studier om basinkomst har kan bero på vilket grundläge landet befinner sig i. Det tror forskaren Joe Crisp, från University of Bath.

– Ju mer utvecklade och generösa trygghetssystem landet har desto svårare att få genomslag för basinkomstprojekt. Möjligheten att påverka är större i de länder med ett mindre utvecklat skyddsnät, säger han.

Joe Crisp, forskare vid University of Bath, Storbritannien, håller i seminariet tillsammans med holländska Jurgen De Wispelaere, forskare vid Stockholm School of economics i Lettand
Joe Crisp, forskare vid University of Bath, Storbritannien, håller i seminariet tillsammans med holländska Jurgen De Wispelaere, forskare vid Stockholm School of economics i Lettand. Tillsammans har de skrivit en studie om ämnet. Foto: Skärmdump

Det kan vara en bidragande orsak till varför den finska studien om basinkomst fick så lite inflytande på politiken. Landet har ett av de mest generösa formerna av försörjningsstöd, enligt Heikki Hiilamo. Pengarna delas ut med väldigt få sanktioner och få partier vill ta bort de villkor som finns kvar.

En annan orsak till hur stort politiskt genomslag en studie om basinkomst får kan också hänga ihop med vem det är som initierar och finansierar den. I fallet med Finland var det regeringen som tog initiativ till studien, men det medförde att politikerna förväntade sig vissa resultat.

– Denna typ av studier går inte att se som helt vetenskapligt oberoende med tanke på att de finansierade av regeringar som har haft särskilda mål med undersökningarna, säger Joe Crisp.

Läs mer:

Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna

Rapport: Missar i Finlands försök med basinkomst

Här har basinkomst införts permanent: ”Intressantast i världen”

Risk för att basinkomst gör fler till gig-jobbare

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV